“Samverkan är inte ett ändamål i sig – en central del av samverkan är att samordna insatser, prata med varandra och planera tillsammans.”

31 mars 2023

Svenska ESF-rådet i Stockholm har lyst ut 5 miljoner kronor till förstudier rörande förebyggande insatser för att främja skolnärvaro och motverka studieavbrott. I samband med det intervjuade vi Malin Gren Landell, legitimerad psykolog, medicine doktor och tidigare särskild utredare med ansvar för utredningen ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” (SOU 2016:94) samt författare till Ifous rapport ”Samverkan och samordnat stöd vid närvaroproblem i förskola och skola”.

Främjande av skolnärvaro och förebyggande av frånvaroproblem stärker ungas psykiska hälsa och minimerar risken för kriminalitet, drogmissbruk och utanförskap, enligt forskningen. 

Malin Gren Landell, legitimerad psykolog, medicine doktor, författare och forskare om bland annat skolfrånvaro.

Vad menas med skolfrånvaro och varför är det problematiskt?

– Skolfrånvaro är när elever är borta från skolan. Ett mönster av frånvaro kan bli problematiskt t.ex. i form av sämre skolprestationer, känsla av utanförskap, psykisk ohälsa och på sikt arbetslöshet och sämre framtidsutsikter. När det gäller skolk finns också risk för att utveckla en kriminell livsstil. Det finns inte en fastställd gräns för vilken omfattning av frånvaro som innebär en risk för negativa konsekvenser men i flera länder använder man 10–15% frånvaro över en termin eller läsår som gräns för vad som betraktas som allvarlig frånvaroproblematik. I den statliga utredningen på skolfrånvaro, SOU 2016:94, ger jag ett förslag på vad som skulle kunna vara ett signalsystem som skulle innebära en likvärdig gräns för när skolor reagerar på elevers frånvaro. I nuläget skiljer det sig åt mellan skolor och kommuner när man reagerar på elevers upprepade frånvaro.

Det finns en känsla av att det läggs mer och mer uppgifter på skolan att lösa. Hur kan man systematisera skolans närvarofrämjande arbete?

– Det är centralt att systematisera arbetet. Det som främjar närvaro är sådant som redan ligger i skolans uppdrag som att förebygga kränkningar, skapa trygghet, ge gott pedagogiskt stöd, en tillgänglig lärmiljö och att göra elever delaktiga i frågor som rör dem. Systematisera genom att tydliggöra och definiera vad som är skolans närvarofrämjande arbete. Undersök vad som är aktuella riskfaktorer för frånvaro på grupp- och organisationsnivå och utgå från detta för att planera det närvarofrämjande arbetet. Använd närvarodata för att identifiera riskfaktorer och för att följa upp och utvärdera insatser! Utgå från forskning på vad som är närvarofrämjande arbete.

I Ifous rapporten nämns tidigt att alla vet och är överens om att olika samhällsinstanser behöver samverka med varandra kring barn och ungdomar i utsatta situationer. Trots det kommer inte alltid denna samverkan till stånd. Varför är det så

– Några förklaringar är att man har ett verksamhetsfokus i stället för barnfokus, t.ex. att ”gömma sig” bakom sekretess, hänvisa till resursbrist. Samverkan är inte ett ändamål i sig. För att samverkan ska fungera väl behöver varje verksamhet ta ansvar för att göra så bra som möjligt från sin sida. En central del av samverkan är att samordna insatser, prata med varandra och planera tillsammans. Det är också centralt att vi gör barn, unga och föräldrar delaktiga på ett sätt som stärker dem och inte gör dem till sambandscentraler.  

Finns det någon särskilt framgångsrik modell för hur samverkan mellan skolan och andra relevanta aktörer ska organiseras? Går det i så fall att applicera i hela landet?

– Det finns modeller för samverkan kring olika utmaningar som rör barn och unga t.ex. skolk, utagerande, placerade barn och ungdomar. Det finns också program för skolfrånvaro som har använts i andra länder. De här modellerna och programmen skulle absolut kunna prövas i Sverige. De här programmen och modellerna nämns i rapporten från Ifous och Uppdrag psykisk hälsa i Stockholms län. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. 

Hur viktigt är det med förebyggande (prevention) och ingripande (intervention) insatser? Är det lösningen på att minska inflödet till gruppen Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) där man arbetar med kompensationsinsatser?

– Vi vet att insatser i grundskolan kan förebygga studieavbrott. Därför är det bra att utlysningen av medel till förstudie riktas mot högstadiet. Studieavbrott är en process som sker över en längre tid och inte över en natt. 

Förebyggande insatser för att främja skolnärvaro och motverka studieavbrott

Europeiska socialfonden+ 2021–2027 (ESF+) avsätter medel för finansiering av insatser riktade till att fler individer slutför reguljära utbildningar på grundskole-, gymnasial och eftergymnasial nivå. Tidigt och förebyggande arbete för att minska studieavbrott och motverka att individer hamnar i utanförskap prioriteras. Vi ser gärna till att fler berörda aktörer, t.ex. skola, socialtjänst, polis, habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin och barnmedicin, i olika konstellationer, hittat former för att tillsammans stödja barn och ungdomar (från 13 år), och söker medel hos Svenska ESF-rådet för det arbetet.

Pågående utlysning

Just nu har vi en pågående utlysning om förstudier kring förebyggande insatser för att främja skolnärvaro och motverka studieavbrott.  Utlysningen öppnade den 2 februari 2023 och stänger den 10 april 2023. Välkommen att ta kontakt med oss vid frågor och funderingar.

Förstudieutlysning PO A.2 Stockholm: Förebyggande insatser för att främja skolnärvaro och motverka studieavbrott