Brexitjusteringsreserven 2021–2023

EU-kommissionen inrättade brexitjusteringsreserven (på engelska Brexit Adjustment Reserve, därav förkortningen BAR) under 2021. Anledningen var att hjälpa till att motverka de negativa ekonomiska, sociala och territoriella konsekvenserna i medlemsstater och sektorer på grund av Storbritanniens utträde ur unionen.

Syftet med reserven var att ge stöd åt företag, myndigheter och organisationer inom drabbade sektorer med ett särskilt fokus på fiskerisektorn. Stödet från reserven avsåg kostnader som uppstått under perioden 2020–2023.

Svenska ESF-rådet utsågs under hösten 2021 som förvaltande myndighet för brexitjusteringsreserven. Det innebär att vi hade ansvaret för att göra utlysningar, ta emot och bereda ansökningar, besluta om stöd och göra utbetalningar i enlighet med gällande regelverk. Som förvaltande myndighet har vi även ansvar för att utföra kontroller för att säkerställa att stödet är beviljat på rätt grunder och kan återsökas från EU- kommissionen. Det gäller för alla fonder och stöd som vi förvaltar.

De första utlysningarna publicerades under hösten 2022. Därefter har utlysningar inom de olika stödområdena som reserven inriktats på publicerats löpande under 2023, fram till att de sista utlysningarna stängde i november.

Målgrupper och insatser som varit aktuella för stöd

Målgrupper för brexitjusteringsreserven var företag, myndigheter och organisationer som drabbats av negativa konsekvenser med anledning av brexit. Stödet skulle vara en kompensation för de kostnader som uppstått hos dessa aktörer till följd av brexit.

Stödberättigande kostnader för företag (exklusive fiskeri- och vattenbrukssektorn)

Konsult och rådgivningstjänster som syftar till att hantera den situation som uppstått genom brexit. Sådana tjänster kan avse förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande, etableringskrav och liknande.

Direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter som även fortsättningsvis ska saluföras i Storbritannien, om godkännandet eller märkningen beror på brexit.

Kostnader för deltagande i mässor och liknande som syftar till att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare om åtgärderna beror på att handel med Storbritannien upphört eller påtagligt har försvårats av brexit.

Stöd för aktörer inom fiskeri- och vattenbrukssektorn

• Tillfälligt upphörande av fiske
• Likviditetsstöd för de tre första månaderna år 2021
• Kompensationsstöd för kvotförlust och administrativa kostnader.

Stöd kunde också sökas för investeringar i hamninfrastruktur, om infrastrukturen är nödvändig för verksamhet som faller under statens ansvar i sin myndighetsutövning och hade en koppling till brexit.

Statliga myndigheter hade möjlighet att söka stöd för kostnader som orsakats av brexit.

Stöd kunde sökas av andra aktörer som inte är företag för kostnader för kunskapsspridning om hur företag kan övervinna svårigheter relaterade till brexit. Stödet fick endast lämnas om den verksamhet som stödet avsåg hölls åtskild från ekonomisk verksamhet som aktören bedrev.

Fördelning av medel

Medlen som fanns inom brexitjusteringsreserven för Sveriges räkning, vilket var 71 miljoner euro, lystes ut på nationell nivå. Fördelningen av medlen skedde genom separata utlysningar riktade till de olika målgrupperna företag, myndigheter och fiskerisektorn. Inom respektive utlysning fanns beskrivet hur mycket medel som var tillgängliga att söka vid det specifika utlysningstillfället.

Tabellen nedan visar hur stödet fördelades mellan de olika målgrupperna. Då ansökningsprocessen varit tvådelad finns en differens mellan det beviljade beloppet för ansökt stöd och det faktiskt utbetalade beloppet.

Samtliga beviljade stöd från brexitjusteringsreserven som överstiger 15 000 euro redovisas på vår externa hemsida under Brexitjusteringsreserven – Information om beviljat stöd. Uppgifter om dessa ansökningar hittar du i en tabell under fliken “Resultat”.

Under augusti 2023 publicerades en artikel om ett företag som sökt stöd från brexitjusteringsreserven ”Fantastiskt att brexitjusteringsreserven finns!”.

Bakgrund

Storbritannien lämnade EU 1 februari 2020 och ett nytt handels- och samarbetsavtal mellan EU och Storbritannien var på plats under våren 2021. Storbritannien utträde ur EU:s inre marknad och tullunion, samt alla EU:s politiska och internationella avtal, hindrade den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital med EU.

EU och Storbritannien bildade därmed två separata marknader; två distinkta reglerings- och lagrum. Detta skapade hinder för handel med varor och tjänster, men också för gränsöverskridande rörlighet och utbyten i båda riktningarna, som inte har funnits på decennier. Det påverkade offentliga förvaltningar, företag, medborgare och intressenter på båda sidor, vilket bedömdes kunna få breda och långtgående konsekvenser för företag, medborgare och offentliga förvaltningar. EU-kommissionen arbetade tillsammans med medlemsstaterna och deras respektive förvaltningar för att motverka oförutsedda och negativa konsekvenser i de medlemsstater och sektorer som var värst drabbade. Detta arbete ledde fram till inrättandet av brexitjusteringsreserven.