Rapporter

Rapporten Strategisk kompetensförsörjning för hållbart arbetsliv är en kunskapsöversikt som ska vara ett stöd till projektägare vid utlysningar av socialfondsmedel på temat kompetensförsörjning och insatser för kompetensutveckling. Här beskrivs kort vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att nå framgångsrik kompetensutveckling.

Innehållet är en sammanfattning av utvalda delar av rapporten som ursprungligen togs fram i samverkan mellan Swerea IVF och Helix Competence Centre vid Linköpings universitet.

Läs rapporten

Kortrapport om strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning för hållbart arbetsliv: En kunskapsöversikt och analys av utvalda ESF-projekt

Rapporten är framtagen av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv, en samverkan mellan Svenska ESF-rådet och Forte, forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd.

”Det har gått mycket bättre än vi trodde”. Citatet samman­fattar många projektledares erfarenheter under pandemin. Projekten har utsatts för påfrestningar av olika slag, men har på det hela taget klarat av att lösa dem tillsammans med myndighetens medarbetare. Samarbetet har fungerat väl i de flesta fall och har utvecklats genom krisen. Krisen har på ett betydande sätt påverkat förutsättningarna för genomförandet av projekten. Viljan att tillsammans lösa problemen har varit påtaglig och uttalad. Några exempel på lösningar som uppkom i pandemins kölvatten är förlängda projekttider, nya former för möten, rapportering och redo­visning samt fler kontakter mellan samordnare och projektledare.

Rapporten ger en översiktlig bild av vad som hände i Europeiska socialfondens projektverksamhet och hur projektledare upplevde sin arbetssituation våren 2020, då världen drabbades av covid-19 pandemin. Resultaten kan användas för lärande och verksamhetsutveckling genom att ta tillvara de goda förändringar som pandemin förde med sig, men även uppmärksamma negativa erfaren­heter. Studien har genomförts av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv.

Rapporten vänder sig både till Svenska ESF-rådets medarbetare och till projektledare som arbetar i ESF-finansierade projekt, men även andra som är verksamma i projektverksamhet kan ha nytta av de erfarenheter som studien beskriver.

Läs rapporten

Covid-19 så påverkades Europeiska socialfondens projektverksamhet våren 2020

I rapporten ”Klusterutvärdering av ESF-utlysningar” presenteras resultaten av en klusterutvärdering som Ramboll Management Consulting gjort på uppdrag av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv. Syftet med klusterutvärderingen är att under­söka hur Socialfondens genomförande i Sverige kan utvecklas. Utvärderingen ska utgöra underlag för hur processen inför, under och efter en utlysning kan effektiviseras så att ESF stöttar insatser på ett effektivt sätt. Utvärderingen har fokuserat på att besvara följande fyra frågeställningar:

• På vilket sätt påverkar förekomsten av mobiliseringsarbete hur effektiv och träffsäker en utlysning blir?
• På vilket sätt påverkar utlysningstexten projektens kvalitet och framgång?
• Hur påverkar utlysningen samordnarnas arbete i beredningen av projektansökningar?
• Vilka analysmetoder bör ESF tillämpa för att utvärdera träffsäkerheten i utlysningarna?

Rapporten vänder sig till Svenska ESF-rådets medarbetare, men även andra myndigheter och aktörer som arbetar med utlysningar kan ha nytta av rapporten.

Läs rapporten

Kortversion klusterutvärdering av ESF-utlysningar

Klusterutvärdering av ESF-utlysningar – processen inför, under och efter en utlysning

Rapporten är framtagen av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv, en samverkan mellan Svenska ESF-rådet och Forte, forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd.

Rapporten Fånga nyttan av projekt – för kompetens och arbete är skriven av Lennart Svensson och Anna-Karin Florén. Rapporten är en studie av nyttan i och av projekt som finansieras av Europeiska socialfonden.

Ett drygt hundratal utvärderingar har studerats och tolv fallstudier har genomförts. En omfattande dialog med bland andra utvärderare, projektledare, partsrepresentanter och ESF-rådets medarbetare har förts där resultat och rapportutkast har diskuterats. Studien visar att projekten har varit till nytta för deltagare och delvis även för organisationer. Det gäller både projekt som syftar till kompetensutveckling för anställda och projekt som ska leda till arbete eller studier.

Studien har framförallt visat på den omfattande kunskap som projekten genererat på lokal nivå. Ambitionen med rapporten är att synliggöra, sammanfatta, analysera och göra synteser av dessa praktiska erfarenheter. Om erfarenheterna tas om hand – sprids, skalas upp och påverkar strategiskt – kan en rad svåra och komplexa samhällsproblem hanteras på ett mer hållbart sätt. Det förutsätter en fungerande lär- och styrkedja på alla nivåer som knyter samman det lokala, regionala, nationella och transnationella i öppna och interaktiva former. Nyttan av projekt analyseras med följande begrepp: instrumentell nytta, konceptuell nytta (lärande) och utvecklingsnytta.

Läs rapporten

Fånga nyttan av projekt – för kompetens och arbete

Fånga nyttan av projekt – inspirationsbok

Rapporten Rätt stöd i rätt tid är en studie av studieavbrottsförebyggande insatser inom Socialfonden 2014-2020 är skriven av Joakim Tranquist. Den övergripande frågan är vilket bidrag som 19 utvalda projekt lämnat till studieavbrottsförebyggande arbetet i Sverige för att säkra ungas övergångar från studier till arbete. Mot denna bakgrund är syftet med rapporten att den ska kunna användas för att utveckla Socialfondens stöd till studieavbrottsförebyg­gande insatser framöver.

Läs rapporten

Kortversion Rätt stöd i rätt tid

Rätt stöd i rätt tid – en studie av studieavbrottsförebyggande insatser inom Socialfonden 2014–2020

Rapporten “Större satsningar eller mindre projekt?” är en utvärdering som undersöker huruvida ESF-rådet bör finansiera stora eller små projekt.

Svenska ESF-rådet har under de senaste programperioderna styrt Socialfonden mot att finansiera allt större projekt. Denna utvärdering syftar till att empiriskt undersöka om större projekt ger bättre resultat än små projekt. Utvärderingens fokus har varit på att besvara tre frågeställningar: Ger större projekt bättre resultat jämfört med mindre projekt? Under vilka förutsättningar ger stora projekt bättre resultat än små? Skiljer sig ESF-samordnares arbete i stora respektive små projekt?

Rapporten är skriven av Ramboll Management Consulting på uppdrag av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv. I rapporten besvarar de frågorna samt ger rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att utveckla sina utlysningar mot stora respektive små projekt.

Läs rapporten

Kortversion Större satsningar eller mindre projekt?

Större satsningar eller mindre projekt?- en utvärdering som undersöker huruvida ESF-rådet bör finansiera stora eller små projekt

I den här kortversionen av rapporten Grön omställning och arbetsliv är syftet att ta reda på hur ESF-rådet kan arbeta proaktivt för att stärka individer på och utanför arbetsmarknaden och samtidigt bidra till den gröna omställningen. Kortversionen är skriven av Peter Bjerkesjö, Fanny Isaksson Lantto, Liisa Perjo och Johan M. Sanne, alla på IVL/Svenska miljöinstitutet. Den bygger på en längre rapport med samma titel som togs fram på uppdrag av Forte, Formas och Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv. I den har forskarna tittat på befintlig forskning, kunskapsluckor samt tagit fram en definition av vad grön omställning kan vara ur ett arbetslivsperspektiv.

I kortversionen finns också en analys av ett antal intervjuer med olika aktörer i ESF-sfären som projektägare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och myndigheter. Intervjuerna har handlat om möjligheter och förutsättningar för att arbeta med grön omställning med stöd av ESF-finansiering.

Läs rapporten

Grön omställning och arbetsliv

Kortversion Grön omställning och arbetsliv

Analys av erfarenheterna från individorienterade insatser i Europeiska socialfonden

Sweco har haft i uppdrag av Svenska ESF-rådet att genomföra effektutvärderingen av det nationella socialfondsprogrammet programperioden 2014–2020. Utvärderingen har fokuserat på programmets måluppfyllelse och effekter liksom dess effektivitet och relevans. Utvärderingen har haft ett ansvarsutkrävande såväl som ett lärande perspektiv, det senare med syftet att bidra till viktiga lärdomar inför nästa programperiod och genomförandet av ESF+.

Fyra utvärderingskriterier har utgjort ramverk för utvärderingen: Måluppfyllelse, Effekter, Relevans och Effektivitet. Utöver de fyra utvärderingskriterierna har de horisontella principerna och integreringen av dem i programgenomförandet utgjort ett särskilt fokusområde för utvärderingen.

Datainsamlingen har bestått av dokumentstudier, forskningsöversikt, intervjuer med nyckelpersoner, enkätundersökningar till projekt och samordnare på ESF-rådet, kvantitativa effektanalyser av individdata och fallstudier av utvalda projekt.

Läs rapporten

Effektutvärdering Socialfondsprogrammet 2014-2020 – slutrapport Kortversion av utvärderingen av socialfondsprogrammet 2014-2020 Summary of the Social Fund Programme impact evaluation 2014–2020

Sweco har fått i uppdrag av Svenska ESF-rådet att genomföra den utvärderingen och detta är den första delrapporten, där fokus ligger på programmets struktur och implementering.

Viktigt att understryka att den analys som presenteras är preliminär och att ytterligare materialinsamling som sker inför slutrapporten kan leda till att andra slutsatser dras när det gäller de frågeställningar som behandlas i denna rapport. Vissa frågeställningar besvaras inte heller fullt ut i denna rapport då det behövs andra typer av underlag och material, som samlas in i senare skede.

Läs rapporten

Effektutvärdering av socialfondsprogrammet 2014-2020

Under 2018 genomfördes en programutvärdering av sysselsättningsinitiativet, resultatet av den rapporterades i december 2018. Utvärderingen fokuserade på de övergripande områdena måluppfyllelse, effektivitet och effekt. Utvärderingen genomfördes av Strategirådet och Damvad Analytics på uppdrag av Svenska ESF-rådet.

Utvärderingens slutliga bedömning avseende deltagarnas utveckling är att en stor andel lyckas etablera sig på arbetsmarknaden efter projektdeltagandet. Insatserna har i stor utsträckning nått de tilltänkta målgrupperna och de projektmodeller som har valts har motiverats med hänvisning till kunskap eller beprövad erfarenhet av att arbeta med metoden och målgruppen. Utöver resultat och effekter på individnivå visar utvärderingen även på bestående avtryck på organisationsnivå.

Läs rapporten

Utvärdering av Sysselsättningsintiativet FINAL

Fyra europeiska struktur- och investeringsfonder finansierar 27 program i Sverige. Tre myndigheter förvaltar de olika programmen. Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket. Tillsammans ska programmen bidra till tio tematiska mål i enlighet med den partnerskapsöverenskommelse som Sverige slutit med EU-kommissionen.

Sammantaget ska 67 miljarder under programperioden 2014–2020 bidra till en smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa, Sverige och alla svenska regioner. Utvärderarna har bland annat undersökt: Genomförs verksamheten i de enskilda programmen och sammantaget på ett ändamålsenligt sätt? Vad bör utvecklas i organisation och arbetssätt för att förbättra programmens förutsättningar att leverera ett bra resultat?

Utvärdering av ESI-fondernas genomförande-organisationer i Sverige

Strategirådet har fått i uppdrag av Svenska ESF-rådet att genomföra en klusterutvärdering av tre socialfondsprojekt inom ramen för utlysningen ”Unga i mobilitet” i socialfondens programområde 2. I denna rapport presenteras utvärderingens samlade resultat och rekommendationer.

Rapporten bygger på statistik från SCB respektive från projekten, dokumentstudier av forskning, utlysningsdokument och projektmaterial samt besök på plats i samtliga tre projekt. Dessutom har intervjuer med nyckelpersoner inom ett flertal organisationer samt deltagare som avslutat projekten genomförts. Som underlag används även resultaten från en före- och eftermätning bland ungdomar som deltog i projekten under våren 2018.

Utvärderingen visar att drygt fyra av tio deltagare direkt efter projektavslut är i arbete eller utbildning, och majoriteten av dessa ungdomar är också kvar i arbete och studier sex månader efter avslut. Utvärderingen visar vidare att mobilitetsprojekten har stärkt deltagarnas självtillit, motivation och handlingskraft och därmed deras förutsättningar att komma ut i arbete och studier på längre sikt.

För att mobilitetsinsatser ska vara samhällsekonomiskt lönsamma krävs att de förkortar deltagarnas väg till arbete med cirka 2,5 år. Det ställer i sin tur stora krav på att rätt målgrupp rekryteras. Utvärderingen pekar på att mobilitetsinsatser sannolikt är effektivast om de riktar sig mot ungdomar som under längre tid stått utanför arbetskraften, exempelvis på grund av ohälsa, där det primära etableringshindret handlar om att bristande självtillit, initiativförmåga och handlingskraft. Det innebär i sin tur att det inte är tillräckligt att avgränsa målgruppen för att säkra en ändamålsenlig matchning, utan att rekryteringsförfarandet behöver också anpassas.

Mobilitetsinsatser utgörs inte av en uppsättning standardiserade aktiviteter. Snarare handlar det om ett arbetssätt och ett förhållningssätt med utlandspraktiken som kärna. Arbetssättet innefattar bland annat en växelvis kombination av utmaningar och stöd, ett individanpassat, flexibelt upplägg samt användningen av gruppen som stödjande struktur. Förhållningssättet innefattar bland annat tilltro till individens inre kapacitet samt förmåga att överkomma svårigheter. Utvärderingen visar att det inte räcker att arbeta utifrån de tre faserna för att generera goda resultat, utan att det även krävs en organisatorisk kapacitet i form av bland som inte går vidare i arbete eller studier efter projektslut, krävs ett efterföljande stöd för att deltagarnas utveckling ska bli varaktig över tid.

Utvärderingen visar att förutsättningarna för implementering av mobilitetsinsatser är begränsade. Försäkringskassan kan inte implementera mobilitetsprojekt eftersom de endast har ett samordningsansvar och således inte finansierar några insatser själva. Arbetsförmedlingen är inte heller en möjlig implementeringsaktör eftersom intresse och regelverksmässiga förutsättningar för detta idag saknas.

Störst sannolikhet för implementering återfinns bland kommuner. Samordningsförbund kan spela en viktig roll för att stärka förutsättningarna för implementering under en övergångsfas. Också en kommunal implementering försvåras dock av ett antal faktorer, där kostnaden för insatsen är en av de mest centrala. En framgångsrik implementering förutsätter även att deltagare ur rätt målgrupp hittar till insatsen. Även om Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte kan finansiera mobilitetsinsatser, utgör de således en central samverkanspart i rollen som sändande och mottagande aktör.

Under 2019 planeras en nationell utlysning av mobilitetsprojekt. Med utgångspunkt i lärdomarna från denna utvärdering, rekommenderar Stratgeirådet följande för att säkra maximalt värde av utlysningen:

• Förankra hos samarbetsaktörer på strategisk nivå med god framförhållning
• Genomför en inledande analys av samverkansaktörers behov och kapacitet
• Styr mot kompetenta projektägare
• Stärk förutsättningar för efterföljande stöd
• Säkra förutsättningar för kumulativ kunskapsuppbyggnad och effektutvärdering
• Om implementering viktigt: prioritera kommuner och samordningsförbund samt minska kostnader

Klusterutvärdering av mobilitetsprojekt – Slutrapport

Strategirådet genomför på uppdrag av Svenska ESF-rådet en klusterutvärdering av fyra projekt inriktade mot att höja den digitala kompetensen inom vård- och omsorgssektorn i Västsverige. Syftet med klusterutvärderingen är att belysa projektens samlade effekter samt bidra med lärande till stöd för fortsatt strategiskt arbete med att stärka den digitala kompetensen hos vård- och omsorgspersonal.

Under våren 2021 har vi genomfört en delutvärdering med två huvudsakliga syften. Det ena är att lägga grunden för slutrapporten, som levereras i början av 2022. Det andra är att möjliggöra lärande genom att sammanställa hittills framkomna resultat och lärdomar. Delutvärderingen har baserats på intervjuer samt dokumentstudier.

En central slutsats från delutvärderingen är att ökad digital kompetens hos vård- och omsorgspersonalen är en förutsättning för att den digitala omställningen ska kunna realiseras. Samtliga fyra projekt pekar på att den digitala grundkompetensen är relativt låg och varierad, inte bara med avseende på personalens kunskaper utan också vad gäller modet och viljan att använda digitala arbetssätt och välfärdsteknik. Utvärderingen visar vidare att digital kompetens inte uppstår automatiskt bara för att ett nytt system köps in, utan kräver aktiva och kontinuerliga insatser. Projektens inriktning mot att säkerställa en ökad grundkapacitet hos berörda organisationer att snabbt ta till sig nya digitala arbetssätt kan därmed ses som i hög grad relevant från både ett medarbetar- och organisationsperspektiv.

Delutvärderingen visar att arbetet med att stärka den digitala kompetensen hos vård- och omsorgspersonalen behöver vara en integrerad del av den löpande verksamhetsutvecklingen, inte en isolerad punktinsats. Arbetet behöver ägas och drivas av den operativa nivån, där i synnerhet enhetscheferna spelar en central roll. Insatser för att stärka den digitala kompetensen behöver dock inte vara extremt resurskrävande. Erfarenheter från projekten visar att framgångsfaktorn snarare utgörs av ett verksamhetsförlagt lärande, där korta utbildningsinsatser kombineras med operativt stöd i ett upprepande och långsiktigt upplägg.

En mer övergripande, tentativ slutsats från utvärderingen är att digitaliseringsarbetet i högre grad behöver riggas utifrån behov och förutsättningar i de berörda verksamheterna. Digitalisering handlar inte om att använda digital teknik, utan om att verksamhetsutveckla i syfte att stärka kvalitet och måluppfyllelse. Det kräver i sin tur en annan typ av styrning, med större lokal förankring och en ökad involvering och möjligheter till inflytande bland medarbetare och operativa chefer.

Delutvärderingen visar att digitalisering inom vård- och omsorgssektorn är en prioriterad fråga på både nationell och regional nivå. Befintliga strategier och utvecklingsinitiativ fokuserar dock primärt på tekniska aspekter såsom utveckling och underhåll av system och infrastruktur. Att den digitala kompetensen ges begränsat utrymme i befintliga strategier påverkar sannolikt resursallokering. Att verka för att kompetensfrågan ges ökad uppmärksamhet i strategier och policydokument blir mot denna bakgrund en viktig framtida uppgift för aktörer på kommunal, delregional och regional nivå.

Läs rapporten:

Klusterutvärdering av fyra projekt för att stärka digital kompetens inom vård- och omsorgssektorn, delrapport

Sammanfattning
Med utgångspunkt i yrkesprogramsutredningen och inom ramen för ESF-programmet har Svenska ESF-rådet gjort två utlysningar som syftar till att långsiktigt stärka och utveckla yrkesutbildningen i hela landet. Totalt 10 projekt har finansierats under perioden 2018–2020.

De övergripande målen med utlysningarna har varit att projekten ska bidra till att öka kvaliteten och attraktiviteten i yrkesutbildningarna, vilket tillsammans ska leda till att matchningen förbättras inom yrkesutbildningsområdet. Mellan 2018 och 2020 har Oxford Research haft i uppdrag av Svenska ESF-rådet att följa utvecklingen mot målen för utlysningarna genom en så kallad klusterutvärdering.

Utvärderingen har syftat till att analysera gemensamma frågeställningar kopplade till utlysningen med fokus på de resultat och effekter som utlysningarna samlat uppnår. I Oxford Researchs uppdrag att utvärdera klustret har vi följt projektens samlade utveckling mot målen över tid. Vi har gjort tre nedslag under utvärderingsperioden. Denna rapport utgör uppdragets slutrapport.

Klustrets resultat
ESF-rådets målsättning med utlysningarna har varit att klustret ska bidra till att studerande på yrkesutbildningarna har en starkare ställning på arbetsmarknaden samt att fler söker yrkesutbildningar.

För att höja utbildningarnas kvalitet och attraktivitet och därmed åstadkomma förbättrad matchning, har klustret fokuserat på två övergripande typer av insatser. Dels har det utvecklat strukturer som förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, dels har det fokuserat på yrkesutbildningarnas attraktivitet och i fortsättning av detta, ungas etablering på arbetsmarknaden.

Läs rapporten:

Klusterutvärdering av yrkesutbildningsinsatser – Slutrapport från Oxford Research

Sammanfattning
För att öka arbetskraftsdeltagande och sysselsättning i denna målgrupp, har Svenska ESF-rådet utlyst medel till projekt med nyanlända samt utrikes födda som varit i Sverige en längre tid som deltagare. Projekten har syftat till att förstärka ordinarie verksamhet genom att utveckla och tillämpa nya metoder för att stödja utrikes föddas etablering.

Denna klusterutvärdering syftar till att bidra med kunskap om hur projektens organisering påverkar möjligheten att lyckas. Med organisering avses det praktiska händelseförloppet, den utvecklingsprocess som projektet bedriver med avseende på formell organisation, men också processuella och kulturella aspekter i genomförandet. Det finns ett antal framgångsfaktorer som gäller för de flesta ESF-projekt. Dessa framgångsfaktorer har varit en central utgångspunkt i analysen av projektens organisering.

Analysen visar att hur projekten arbetat för att säkra framgångsfaktorerna har sett olika ut. I vissa fall det skett via ett proaktivt, medvetet och avsiktligt agerande. I andra fall har det varit resultatet av ett mer reaktivt förhållningssätt där projekten agerat för att hantera utmaningar som uppkommit längs vägen.

Utvärderingen identifierar tre övergripande förhållningssätt som gynnat organisering för att säkra framgångsfaktorerna. Det första förhållningssättet handlar om att undvika dubbla ambitioner och att fokusera på mål på antingen organisations- eller individnivå. Samma framgångsfaktor betyder i praktiken olika saker beroende på om projektet ska uppnå mål på individ- eller organisationsnivå och kräver olika typer av organisering. Det andra förhållningssättet handlar om att värdesätta relationella aspekter.

Analysen visar att projekt som över lag kännetecknats av goda relationer i termer av gemensamt ägarskap; öppet och konstruktivt samtalsklimat; respektive tillit också lyckats bättre med att säkra flera framgångsfaktorer. Det tredje handlar om synen på förändring som en i grunden oförutsägbar process. Projektföreträdares syn på hur förändring uppstår har primärt bidragit till att metodutveckling skett utifrån från ett löpande, validerat lärande samt att projekten kunnat hantera och anpassa sig efter omvärldsförändringar.

Klusterutvärderingen ska ytterst ge kunskap som EFS-rådet kan använda för att främja förutsättningarna för en ändamålsenlig organisering i socialfondsprojekten. I programutvärderingen av nuvarande programperiod konstateras att ESF-rådets uppföljning har ett starkt fokus på programmets och projektens prestationer rent ekonomiskt.

Våra rekommendationer ska förstås mot bakgrund av att myndigheten utöver att enbart säkra en rättssäker utbetalning av medel också har en roll att aktivt verka för en hög kvalitet och måluppfyllelse i projekten. Rekommendationerna för att främja en framgångsrik organisering i socialfondsprojekten berör områden där gränssnittet till projekten är som tydligast – rekommendationer för utlysningsfasen, rekommendationer för projektstöd samt rekommendationer för samordnarens roll.

Rekommendationer för utlysningsfasen

• De enskilda utlysningarna bör syfta till att uppnå mål på antingen individ- eller organisationsnivå
• Det mobiliserande arbetet bör utformas på olika sätt beroende på om utlysningen ska uppnå mål på individ- respektive organisationsnivå • Det mobiliserande arbetet bör påbörjas innan utlysningen utformas
• Bedömningarna av projektansökningarna bör fokusera mer på processuella aspekter
  Rekommendationer för projektstöd
• Fortsatt arbete med förändringsteorin bör främja tillämpning i form av stöd för löpande utveckling, inte som plan för projektets genomförande

Rekommendationer rörande samordnarens roll

• Framgångsrik organisering gynnas av att samordnaren har ett tillitsfullt och lösningsfokuserat förhållningssätt
• Samordnarens uppföljning bör fokusera på progression utifrån mål, inte avsteg från plan

Läs rapporten:

Klusterutvärdering av nio ESF-projekt – Framgångsrik organisering i ESF-projekt

Summerande kommentar
I denna rapport redovisas en samlad utvärdering av fem projekt som finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Utvärderingen har haft två övergripande syften – dels att under genomförandet skapa möjlighet till kunskapsöverföring och lärande mellan projekten, dels att analysera det samlade resultatet av projekten och koppla det till regionala utvecklingsstrategier.

Grunden för de två utlysningarna som resulterat i projekten BOSS, PIK, LFI, LIS och KINO ligger i den dramatiska ökningen av antalet asylsökande under hösten 2015 som föranledde en akut situation för verksamheter med ansvar för att möta dessa människor. Det konstaterades då att verksamheter var i behov av stöd för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för att kunna möta de akuta utmaningar de stod inför. Projektmedel från Socialfonden i Sydsverige lystes därför ut med syfte att koppla individuell kompetensutveckling och verksamhetsutveckling till förändrade krav på yrkesverksamma som möter asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Tanken var att detta skulle bidra till att bygga kompetens och plattformar för erfarenhetsutbyte, vilket i sin tur skulle leda till fortsatt stärkning av integrationen i regionen.

När vi summerar resultaten från de fem projekten som nu är avslutade får ett citat från en företrädare för en av de medverkande kommunerna illustrera den generella bild som tecknats genom utvärderingen: ”Troligen har förutsättningarna till bättre integration för målgruppen förbättras. (…) Vi ser att den kompetensutveckling vi fått erhålla ökar möjligheten för detta, men det är en effekt vi inte sett än”. Låt oss med detta citat som grund resonera kring den utveckling som beskrivits i rapporten.

När utfall och resultat av projekten analyserats har vi konstaterat att det funnits utmaningar i deras genomförande, vilket framför allt har handlat om olika aspekter av förankring. De fem projekten, som inleddes under hösten 2016 och våren 2017, har genomförts i en kontext där de akuta behov som identifierades under hösten 2015 och våren 2016 redan hade utvecklats och hanterats på andra sätt. Exempelvis hade HVB-hem för ensamkommande barn, vars personal var i fokus för många av projektens insatser, redan börjat avvecklas som en följd av ett minskat antal asylsökande. Vidare medförde en generell oklarhet kring vilka åtaganden som förväntades från verksamhetsföreträdare i de kommunövergripande projekten en bristande förankring på lokal nivå som projektledarna fick hantera.

Denna utveckling medförde att projekten generellt kom att tillämpa vad som kan liknas vid en smörgåsbordmodell som skulle locka till brett deltagande, snarare än att fokusera på en djupare utveckling vid berörda arbetsplatser. För att säkerställa att projektens volymmål skulle nås behövde fokus ligga på ”lågtröskelinsatser” där det varit lätt för verksamheter att låta personal delta. Det har å ena sidan lett till att utfallet i termer av antal deltagare i projekten har blivit högre än planerat. Totalt har 5 724 individer deltagit i projekten, i förhållande till den uppsatta ambitionen på 4 650 personer. Å andra sidan har omfattningen av det individuella deltagandet varit lägre än planerat.

Den bristande förankringen på verksamhetsnivå har fått till följd att den enskilde medarbetaren har ställts i centrum för utvecklingen. Erfarenheter från projekten har pekat på att den utveckling som skett på individnivå inte nödvändigtvis har tagits tillvara på verksamhetsnivå och lett till organisatorisk utveckling. Snarare har de individer som tagit del av kompetensutvecklingsinsatser gjorts till bärare av den förväntade utvecklingen i termer av en förbättrad integration.

Denna utveckling kan analyseras utifrån Kirkpatricks14 modell för utvärdering av kompetensutvecklingsinsatser och lärande. Den utgår från följande fyra nivåer: 1. reaktion, 2. inlärning, 3. tillämpning och 4. effekt. Som ett extra inslag i modellen har Guskey15 har lagt in ett element som avser den koppling till verksamhet som utvecklingen avser. Anledningen är att detta ses som en av de starkaste förklaringsfaktorerna för resultaten på Kirkpatricks tredje och fjärde nivå. I tabellen nedan sammanställs de resultat som redovisats i utvärderingen med utgångspunkt i denna struktur.

Läs rapporten:

Klusterutvärdering kompetenshöjning för integration i SydSverige

Sammanfattning
Under 2017 genomfördes en utlysning av projektmedel ur Europeiska Socialfonden för
Kompetens-och verksamhetsutveckling för hälsa och hållbart arbetsliv på arbetsplatser i Sydsverige. Utgångspunkt var att projekt skulle förebygga och motverka ohälsa för att därigenom bidra till ett hållbart arbetsliv och att fler stannar kvar längre i arbetslivet. Inriktningen på projekten skulle vara förebyggande arbete, utveckling av arbetsorganisation och psykosocial arbetsmiljö. De förväntade resultaten av utlysningen var att den skulle bidra till ett hållbart arbetsliv genom individuell kompetenshöjning och arbetsorganisatorisk utveckling med koppling till förebyggande av ohälsa.

Utlysningen kom att finansiera tre projekt – Heja Hälsan 2.0 (Olofströms kommun), PEPP (Burlöv, Kävlinge och Lomma kommun) och StickUt i Malmö (Malmö stad). Den generella utgångspunkten för projekten ligger i en bred satsning på kompetensutveckling i syfte att skapa en gemensam bas för att utveckla en kultur i organisationerna kring ett hälsofrämjande arbetsliv. Framför allt Heja Hälsan 2.0 och PEPP har utgått från ett antagande om att kompetenshöjande insatser ska ge ökade kunskaper kring ett hälsofrämjande (salutogent) ledarskap respektive medarbetarskap. Detta ska i sin tur ge upphov till effekter som ökat välmående hos personalen och i förlängningen minskad ohälsa, framför allt i form av minskad sjukfrånvaro.

De tre projekten har gemensamt redovisat 5 535 deltagare. Heja Hälsan 2.0 har redovisat 1 275 deltagare, PEPP har redovisat 4 198 deltagare och i StickUt har 62 personer deltagit. De tre projekten har gemensamt haft en total kostnad per deltagare på 4 559 kronor. Heja Hälsan 2.0 och PEPP är likvärdiga med en total kostnad på ca 3 900 kronor per deltagare och en insats på knappt 7 timmar per deltagare. StickUt har redovisat en total kostnad på 64 761 kronor deltagare och en insats på 13,9 timmar per deltagare. Sammantaget illustrerar det att projekten motsvarar en omfattande satsning på organisationsnivå, men att de på individnivå är att betrakta som relativt avgränsade insatser.

För både Heja Hälsan 2.0 och PEPP har det kommunövergripande perspektivet och projektens storlek inneburit att insatserna har behövt utgå från en bred ansats, snarare än att sträva efter mer verksamhetsspecifik utveckling. Det har gjort att insatser för kompetensutveckling utvecklats som kan genomföras för många deltagare, vilket har inneburit att projekten behövt hitta en ändamålsenlig nivå på utbildningsinsatserna. Det innebär i sig att fokus inte legat på att enskilda deltagare ska lära sig nya kunskaper, utan snarare en ökad medvetenhet och en gemensam process för och etablering av en arbetsplatskultur.

Även om projekten varit förankrad på hög nivå i kommunledningarna har det varit en varierad förankring på verksamhetsnivå. Den mest konkreta utmaningen kring förankring avser emellertid de svårigheter som uppstått för arbetsplatser med schemalagd verksamhet under hela dygnet. Detta avser arbetsgrupper inom t ex vård och omsorg där personal inte har kunnat delta i gemensamma insatser utan att vikarier behövt tas in. Detta har i praktiken inneburit att kommunernas social-och omsorgsförvaltningar har haft lägre deltagande än andra verksamheter i både Heja Hälsan 2.0 och PEPP. Med tanke på att det ofta är i dessa kvinnodominerade verksamheter som sjukfrånvaro är särskilt påtaglig innebär detta att den breda ansatsen gjort det svårt att nå de grupper som sannolikt har störst behov av insatserna.

När det gäller projektens resultat så lyfts det i första hand fram att insatserna i Heja Hälsan 2.0 och PEPP har stimulerat till utveckling av en dialog om hälsa och hälsofrämjande arbetsplatser och en påverkan på arbetsplatskultur i förhållande till dessa perspektiv. Genom den bredd som satsningarna utgör har en stor mängd medarbetare i kommunerna fått samtala om begrepp som en fortsatt utveckling kring hälsofrämjande arbete kan hängas upp på.

När resultaten analyseras kan det konstateras att projekten ytterst handlar om minskad sjukfrånvaro, men att genomförandet huvudsakligen kommit att handla om breda attitydpåverkande insatser ur ett hälsofrämjande perspektiv. Resultat i termer av en ökad medvetenhet i kommunerna antas ha skapat förutsättningar att på sikt påverka hälsa/ohälsa och hälsoarbete i stort i kommunerna. Samtidigt visar den analys som gjorts av utvecklingen i kommunerna att det, trots de omfattande resurser som har satsats i projekten, är svårt att se några tydliga resultat på ohälsorelaterade mått som sjukfrånvaro eller personalomsättning.

Utlysningens övergripande målsättning är att genom kompetensutveckling förebygga och motverka ohälsa samt bidra till ett mer hållbart arbetsliv. Genom de tre projekten har många angelägna kompetensutvecklingsinsatser genomförts för en stor mängd anställda i de fem kommunerna. Detta är att betrakta som ett viktigt mervärde i sig när det gäller utveckling av hälsofrämjande insatser i kommunerna. Å andra sidan har det inte gått att dokumentera att de på individnivå relativt begränsade och allmänt riktade insatserna har gett ett genomslag på sjukfrånvaron i kommunerna.

För att de förutsättningar som utvecklats genom projekten ska tas tillvara i kommunerna är det angeläget att det finns en plan i kommunerna för hur arbetet ska fortgå. För att resultat ska uppstå kring de produktivitetseffekter och ett hållbart arbetsliv som utlysningen har avsett krävs med stor sannolikhet att insatserna riktar sig mot de verksamheter och arbetsgrupper där ohälsotalen är som störst. Insatserna bör också ha fokus på att skapa konkreta resultat för dessa grupper. I detta avseende har projekten utgjort ett väsentligt bidrag till att skapa förutsättningar för ett fortsatt riktat arbete i kommunerna.

Läs rapporten:

Klusterutvärdering av kompetens- och verksamhetsutveckling för hälsa och hållbart arbetsliv på arbetsplatser i SydSverige

Den här skriften gavs ut av Europeiska socialfonden i Sverige i samband med att 2017 har
Socialfonden funnits i EU i 60 år och i Sverige i 22 år. Avsikten med denna skrift är att spegla den
omvärld i vilken Socialfonden i Sverige verkat. Min rapport kommer att ta sin början i 1980-talets fulla
sysselsättning, ta vägen över 1990-talets ekonomiska kris, de strukturella och politiska förändringar
som skett under tre decennier och så småningom landa i några av de utmaningar som dagens och
morgondagens sysselsättningspolitik står inför.

ESF-rådets rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier webb

Sammanfattning

Utlyst belopp för hela programmet motsvarar 151 procent av programmets totala ram. De utlysta beloppen blir sällan fullt intecknade och återflöden från tidigare beviljade projekt behöver lysas ut igen. Sammantaget gör det att de totala utlysta medlen blir högre än total ram. Sedan föregående socialfondsrapport har en ny utlysning på 600 miljoner kronor genomförts. Det är inom React-EU, som gäller medel avsatta till Arbetsförmedlingen. Utlysningen inom särskilt mål 2.4 Care på 435 miljoner kronor, är öppen som längst fram till och med 31 december 2022.

Ansökningar på drygt 27,2 miljarder kronor har inkommit och bifallsbeslut har tagits på 58 procent av dessa, vilket är nära 15,8 miljarder kronor. Det gör att 89 procent av total ram har fått bifallsbeslut. Intecknade medel som är beslutat stöd i pågående projekt och utbetalt stöd i avslutade projekt är 14,7 miljarder kronor, 83 procent av total ram. De godkända kostnaderna ligger på 68 procent av total ram. Av de godkända kostnaderna utgör projektens medfinansiering runt 37 procent. N+3 ligger på 182 miljoner EUR. Antal projekt som pågår är 334 och antal projekt som avslutats är 587.

Antal deltagare som har påbörjat ett projekt uppgår till drygt 409 600, 58 procent kvinnor och 42 procent män. Av dessa har drygt 333 000 (81 procent) deltagare avslutat sina insatser, 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Sett till målresultat i de indikatorer vi följer är det fortsatt oförändrat i alla programområden. Det gäller både omedelbara och långsiktiga resultat. Generellt är resultaten för deltagare i sysselsättning lika med eller under målen och för deltagare i utbildning relativt långt över målen.

I varselprojekten har drygt 3 500 deltagare avslutat sin insats. Av dessa har andelen med förbättrad arbetsmarknadssituation ökat med tre procentenheter sedan föregående socialfondsrapport. Andelen män har minskat med två procentenheter och andelen kvinnor har ökat med sju procentenheter. Till denna rapportering ligger resultatet på 55 procent, vilket i jämförelse med resultatet för alla projekt inom särskilt mål 1.1 (16 procent) är en förhållandevis tydlig skillnad. För hela programområde 1 har drygt 200 200 deltagare avslutat sitt deltagande.

I det nya programområdet särskilt mål 2.4 som gäller deltagare i Care har 14 projekt startat. Ytterligare 15 projekt ligger under beredning.

Socialfondsrapport 2022.3 TA Tabeller med data från SCB till Rapport 2022_3

Sammanfattning

Inför denna socialfondsrapport har det beslutats om en ny valutakurs, från 9,30 kronor per euro till 10,00 kronor per euro för programperioden 2014–2020. Det har påverkat den finansiella ramen med en ökning på drygt 1,2 miljarder kronor som nu ligger på drygt 17,8 miljarder kronor. Det påverkar i sin tur att där vi mäter andelen kronor mot ram sker en minskning per automatik sedan föregående socialfondsrapport. Detta framgår vid flertalet tillfällen i rapporten.

Utlyst belopp för hela programmet motsvarar 148 procent av programmets totala ram. De utlysta beloppen blir sällan fullt intecknade och återflöden från tidigare beviljade projekt behöver lysas ut igen. Sammantaget gör det att de totala utlysta medlen blir högre än total ram.

Ansökningar på knappt 26,4 miljarder kronor har inkommit och bifallsbeslut har tagits på 57 procent av dessa, vilket är nära 15,2 miljarder kronor. Det gör att 85 procent av total ram har fått bifallsbeslut. Intecknade medel som är beslutat stöd i pågående projekt och utbetalt stöd i avslutade projekt är 14,1 miljarder kronor, 79 procent av total ram. De godkända kostnaderna ligger på 64 procent av total ram. Av de godkända kostnaderna utgör projektens medfinansiering runt 38 procent. N+3 ligger på 182 miljoner EUR. Antal projekt som pågår är 333 och antal projekt som avslutats är 574.

Totalt har 379 559 deltagare påbörjat deltagande i projekt, 59 procent kvinnor och 41 procent män. Av dessa har 309 254 (81 procent) deltagare avslutat sina insatser, 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Sett till målresultat i de indikatorer vi följer är det fortsatt oförändrat i alla programområden. Det gäller både omedelbara och långsiktiga resultat. Generellt är resultaten för deltagare i sysselsättning lika med eller under målen och för deltagare i utbildning relativt långt över målen.

I varselprojekten har drygt 1 600 deltagare avslutat sin insats. Av dessa har andelen med förbättrad
arbetsmarknadssituation ökat med två procentenheter sedan föregående socialfondsrapport. Där andel män har minskat med fem procentenheter har andelen kvinnor i stället ökat med tolv procentenheter. Till denna rapportering ligger resultatet på 52 procent, vilket i jämförelse med resultatet för alla projekt inom särskilt mål 1.1 (15 procent) är en betydande skillnad. För hela programområde 1 har 187 311 deltagare avslutat sitt deltagande.

Till denna socialfondsrapport ligger ett nytt operativt program för beslut.[1] Anledningen är att EU-kommissionen har beslutat om en ny insats kallad Care, med anledning av Rysslands krig i Ukraina. Fastän det formella beslutet för det svenska operativa programmet ännu inte är fattat av kommissionen så har Svenska ESF-rådet publicerat en första utlysning, på 435 miljoner kronor, som är öppen fram till och med 31 december 2022.

[1] Version 9.0.

Socialfondsrapport juli 2022 Tabeller med data från SCB till Rapport 2022_2

Sammanfattning

Utlyst belopp för hela programmet motsvarar 157 procent av programmets totala ram. Att det är oförändrat mot föregående socialfondsrapport beror på att den totala ramen har utökats genom att mer medel har tillförts programområde 5. De utlysta beloppen blir sällan fullt intecknade och återflöden från tidigare beviljade projekt behöver lysas ut igen. Sammantaget gör det att de totala utlysta medlen blir högre än total ram.

Ansökningar på drygt 26,3 miljarder kronor har inkommit och bifallsbeslut har tagits på 57 procent av dessa, vilket är 15,1 miljarder kronor. Det gör att 91 procent av total ram, som är 16,6 miljarder kronor, har fått bifallsbeslut. Intecknade medel som är beslutat stöd i pågående projekt och utbetalt stöd i avslutade projekt är 14,1 miljarder kronor, 85 procent av total ram. De godkända kostnaderna ligger på 63 procent av total ram. Av de godkända kostnaderna utgör projektens medfinansiering runt 39 procent. N+3 ligger på 81 miljoner EUR. Antal projekt som pågår är 363 och antal projekt som avslutats är 439.

Totalt har 362 476 deltagare påbörjat deltagande i projekt, 59 procent kvinnor och 41 procent män. Alla programområden 1 till 3 har nu uppnått det kvantitativa slutmålet. Nytt för denna rapportering är programområde 5 som är i uppstarten och därför ännu har få deltagare. Hittills planerat antal deltagare är 32 701, 42 procent av slutmål. Varselprojekten i särskilt mål 1.1 visar på ökad takt från föregående socialfonsrapport då nästan en fördubbling skett av antal deltagare. Här saknas dock deltagarrapportering från två projekt.

Sett till resultat i de indikatorer vi följer är det fortsatt oförändrat i alla programområden. Det gäller både omedelbara och långsiktiga resultat. Generellt ligger deltagare i sysselsättning lika med eller under målen och deltagare i utbildning relativt långt över målen. Vi har tidigare påpekat att flera resultat ligger förhållandevis still jämfört med föregående socialfondsrapporter vad gäller olika deltagarmål. För att sätta detta i perspektiv vill vi understryka att där det finns skillnader handlar det i regel om enstaka procentenheter som ibland går upp och ibland ner. De små förändringarna upp eller ner handlar ofta om avrundningseffekter.

I varselprojekten kan vi nu se lite mer omedelbara resultat då drygt 1 000 deltagare har avslutat sitt deltagande. Här har resultatet tidigare legat på onormalt hög nivå, i princip 100 procent. Till denna rapportering ligger resultatet på 50 procent, vilket fortfarande är långt mycket bättre än övriga projekt inom särskilt mål 1.1.

Inför denna socialfondsrapport har vi ett nytt operativt program, version 8.0. Anledningen är att programområde 5 som gäller React-EU har uppdaterats med ökad ram och att den delen på 25 procent som inte går till Arbetsförmedlingen nu även kan användas till projekt för sysselsatta.

Om du har några frågor om rapporten kontakta:

Joacim Rova Grevstig, Analytiker
joacim.rova-grevstig@esf.se
026-54 27 38

Läs rapporten:

Socialfondsrapport 2022-03-25 Tabeller med data från SCB till Rapport 2022_1

React-EU och uppnådda mål

Till denna rapportering finns React-EU med i redovisningen och finns under nytt programområde 5.

87 procent av socialfondsprogrammets totala ram är intecknad. Det är en minskning som till stor del beror på att ramen har utökats genom de medel som finns i React-EU. De godkända kostnaderna motsvarar 59 procent av total ram. Även det är en minskning som påverkats av förändrad ram.

Under 2020 fram till denna rapportering har 12 projekt avbrutits, varav 5 under 2021. 9 av 12 projekt har avbrutits sedan socialfondsrapport 2020:3. 7 av 12 projekt uppger pandemin som orsak. Varav 6 projekt på de senaste 9 avbrotten. Trots siffrorna som presenteras går det inte att hävda någon speciellt stor ökning av avbrott som en effekt av pandemin. Antal avbrott under perioden skiljer sig inte nämnvärt mot tidigare år.

Vi kan se att på grund av pandemin har projekt fått vissa svårigheter i genomförande av olika anledningar. Vi ser dock ingen tydlig bild av försämrade resultat på grund av pandemin.

Två utlysningar har genomförts för React-EU där den delen på cirka 75 procent som är avsatt åt Arbetsförmedlingen var på 1 000 miljoner kronor och i den resterande delen på cirka 25 procent genomfördes en utlysning på 450 miljoner kronor. Det är fullt ansökt och beviljat i den utlysningen som är avsatt för Arbetsförmedlingen. I den mindre utlysningen inkom ansökningar på 203 miljoner kronor och till denna rapportering fanns ännu inga beslut på beviljade medel.

Totalt har 329 577 deltagare påbörjat insatser, varav andelen kvinnor och män är fortsatt fördelad på 59 respektive 41 procent. I programområde 1 har 201 150 deltagare startat i ett projekt, där andel kvinnor och män är fortsatt 68 respektive 32 procent. I programområde 2 är det i stället något lägre andel kvinnor än män, 48 respektive 52 procent av 92 770 deltagare, men även den andelen är oförändrad. I programområde 3 där 35 657 deltagare startat insatser är andelen kvinnor och män också oförändrat, 41 respektive 59 procent.

Med antalet deltagare som är redovisade i pågående, avslutade, avbrutna, hävda och delvis hävda projekt ser vi till denna rapport att programområde 3 har nått 178 procent av deltagarmålet 2023. Motsvarande för programområde 1 och 2 är 95 respektive 110 procent. Till denna rapportering har det kvantifierade slutmålet för programområde 2 uppnåtts. För programområde 5 finns ännu inga deltagare att redovisa.

När det gäller de omedelbara och långsiktiga resultaten så är det i stort oförändrat mot föregående rapport. Vi ser ingen tydlig bild av försämrade resultat på grund av pandemin.

I programområde 1 ingår ”varselprojekten” som vi särredovisar i uppföljningssyfte. Fortfarande är det ett lågt antal deltagare vilket gör det svårt att komma med några analyser. Totalt finns 2 129 deltagare redovisade varav andelen kvinnor och män är 44 respektive 56 procent.

Brytdatum för uppföljningen av deltagare är 31 juli 2021. För de ekonomiska uppgifterna samt det planerade antalet deltagare är brytdatum 30 september 2021.

Läs rapporten:

Socialfondsrapport 2021-10-25

Tydliga skillnader i resultat mellan kvinnor och män

Till denna rapportering finns sju öppna och tre stängda utlysningar under 2021. Ett av dessa är en tilläggsutlysning och resterande är i någon form kopplad till effekterna av pandemin och kompetensutveckling. Utöver dessa tillkommer under året utlysning inom React-EU. I denna redovisning är ännu inte React-EU med, men kommer sannolikt finnas med i kommande socialfondsrapport i oktober.

94 procent av programmets ramar är intecknade. Det är en liten minskning sedan förra rapporteringen och beror på revideringar i projektbudgetar. De godkända kostnaderna motsvarar 65 procent av totala ramen.

Under 2020 fram till och med juni 2021 avbröts 11 projekt. Åtta av dessa avbröts från och med oktober 2020. Sex av dessa beskrev pandemin som orsak. Total beskrev sju av 11 pandemin som orsak. Vi ser ännu ingen ökning av antal avbrott jämfört med tidigare år under programperioden.

Vi kan se att på grund av pandemin har projekt fått svårigheter i genomförande av olika anledningar. Det kan vara företag som ingår i projekt som nu fått en ansträngd situation vilket gör deltagande i ett ESF-projekt svårt. Andra anledningar kan vara social distansering vilket försvårar för projekten att bedriva verksamhet när deltagare inte kan vara på plats. Vi ser dock ingen tydlig bild av försämrade resultat på grund av pandemin.

Totalt har 306 669 deltagare påbörjat insatser, varav andelen kvinnor och män är 59 respektive 41 procent. I programområde 1 har 189 085 deltagare startat i ett projekt, där andelen kvinnor och män är 68 respektive 32 procent. I programområde 2 är det i stället något lägre andel kvinnor än män, 48 respektive 52 procent av 82 872 deltagare. I programområde 3 där 34 712 deltagare startat insatser är andelen kvinnor och män 41 respektive 59 procent.

Med antalet deltagare som är planerade och redovisade i pågående projekt och redovisade i avslutade, avbrutna, hävda och delvis hävda ser vi att 138 procent av slutmålet deltagare 2023 intecknats i programområde 1. Det är en minskning mot föregående rapport. Minskning sker även i programområde 2 där 151 procent är intecknad. Ofta når projekten inte upp till det planerade antalet deltagare, vilket gör att vid avslut kan summeringen av intecknat antal deltagare sjunka, vilket är orsaken här. För programområde 3 är det oförändrat på 191 procent. Det här betyder alltså inte nödvändigtvis att det är så många deltagare som kommer passera genom projekten. Till denna rapport har dock 174 procent av deltagarmålet redovisats i programområde 3. Motsvarande för programområde 1 och 2 är 89 respektive 98 procent.

När det gäller de omedelbara och långsiktiga resultaten så är det i stort oförändrat mot föregående rapport. Generellt är det en högre andel män än kvinnor som stärker sin ställning på arbetsmarknaden i programområde 1 och 2, medan det i programområde 3 är lika. Det kan vara intressant att belysa i de omedelbara resultaten för programområde 1 att både kvinnor och män förbättrat sin arbetsmarknadssituation, men att män har en betydligt kraftigare förbättring i detta resultat. Orsaken till det har vi inte hunnit analysera än. För de långsiktiga resultaten är det lite mer blandat, men generellt så är det högre andel män än kvinnor i sysselsättning och högre andel kvinnor än män i utbildning.

I den här rapporten har extra fokus lagts på att följa upp skillnaden i resultat mellan kvinnor och män. En redan tydlig bild bekräftas med ett antal diagram som redovisas i tabellbilagan.

Nytt från och med föregående rapport är att vi särredovisar ”varselprojekten”. De ingår i programområde 1, men följs även upp för att specifikt se på resultat i denna satsning. Fortfarande är det ett lågt antal deltagare vilket gör det svårt att göra några analyser.

Brytdatum för uppföljningen av deltagare är 31 mars 2020. För de ekonomiska uppgifterna samt det planerade antalet deltagare är brytdatum 30 juni 2021.

Läs hela rapporten här.

Läs rapporten

Socialfondsrapport 2021-03-26

De förvaltande myndigheterna ska en gång per år skicka en genomföranderapport till Kommissionen.

Socialfonden och FEAD

Årlig genomföranderapport för målet Investering för tillväxt och sysselsättning 2021 Sammanfattning av årlig genomföranderapport 2021 Årlig genomföranderapport för målet Investering för tillväxt och sysselsättning 2020 Årlig genomföranderapport för målet Investering för tillväxt och sysselsättning, 2019 Sammanfattning för allmänheten 2019 Årlig genomföranderapport 2018 Årlig genomförande rapport 2017 Årlig genomföranderapport 2016 Årlig genomföranderapport 2015 Årlig genomföranderapport 2015, förenklad version Årlig genomföranderapport 2014 Förenklad genomföranderapport Fead 2018