Rapporter

Innehåll på sidan

Europeiska Socialfonden ska ge ett mervärde till den nationella och regionala politiken genom att ge förutsättningar för utvecklingsarbete och nya idéer. Socialfondsprojekt ska också sträva efter att utveckla och föra vidare sina resultat efter projektens slut. 

Vi följer våra fonder ur många olika parametrar för att kunna bedöma nyttan och värdet av fonderna. Dessa uppföljningar bidrar det till en fortsatt utveckling av socialfonden.  

Här kan du ta del av rapporter och publikationer som bland annat beskriver de resultat och mervärden som fonderna har bidragit till under programperioden 2014-2020.

Temaplattformen för hållbart arbetsliv

Under 2017–2021 samverkar Svenska ESF-rådet med Forte, forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd, i en temaplattform för att bidra till ett hållbart arbetsliv. Här hittar rapporterna från temaplattformen

Strategisk kompetensförsörjning

Rapporten Strategisk kompetensförsörjning för hållbart arbetsliv är en kunskapsöversikt som ska vara ett stöd till projektägare vid utlysningar av socialfondsmedel på temat kompetensförsörjning och insatser för kompetensutveckling. Här beskrivs kort vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att nå framgångsrik kompetensutveckling.

Innehållet är en sammanfattning av utvalda delar av rapporten som ursprungligen togs fram i samverkan mellan Swerea IVF och Helix Competence Centre vid Linköpings universitet.

Läs rapporten

Kortrapport om strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning för hållbart arbetsliv: En kunskapsöversikt och analys av utvalda ESF-projekt

Rapporten är framtagen av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv, en samverkan mellan Svenska ESF-rådet och Forte, forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd.

Stäng
Det har gått mycket bättre än vi trodde – så påverkades Europeiska socialfondens projektverksamhet av Covid-19

”Det har gått mycket bättre än vi trodde”. Citatet samman­fattar många projektledares erfarenheter under pandemin. Projekten har utsatts för påfrestningar av olika slag, men har på det hela taget klarat av att lösa dem tillsammans med myndighetens medarbetare. Samarbetet har fungerat väl i de flesta fall och har utvecklats genom krisen. Krisen har på ett betydande sätt påverkat förutsättningarna för genomförandet av projekten. Viljan att tillsammans lösa problemen har varit påtaglig och uttalad. Några exempel på lösningar som uppkom i pandemins kölvatten är förlängda projekttider, nya former för möten, rapportering och redo­visning samt fler kontakter mellan samordnare och projektledare.

Rapporten ger en översiktlig bild av vad som hände i Europeiska socialfondens projektverksamhet och hur projektledare upplevde sin arbetssituation våren 2020, då världen drabbades av covid-19 pandemin. Resultaten kan användas för lärande och verksamhetsutveckling genom att ta tillvara de goda förändringar som pandemin förde med sig, men även uppmärksamma negativa erfaren­heter. Studien har genomförts av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv.

Rapporten vänder sig både till Svenska ESF-rådets medarbetare och till projektledare som arbetar i ESF-finansierade projekt, men även andra som är verksamma i projektverksamhet kan ha nytta av de erfarenheter som studien beskriver.

Läs rapporten

Covid-19 så påverkades Europeiska socialfondens projektverksamhet våren 2020

Stäng
Klusterutvärdering av ESF-utlysningar – processen inför, under och efter en utlysning

I rapporten ”Klusterutvärdering av ESF-utlysningar” presenteras resultaten av en klusterutvärdering som Ramboll Management Consulting gjort på uppdrag av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv. Syftet med klusterutvärderingen är att under­söka hur Socialfondens genomförande i Sverige kan utvecklas. Utvärderingen ska utgöra underlag för hur processen inför, under och efter en utlysning kan effektiviseras så att ESF stöttar insatser på ett effektivt sätt. Utvärderingen har fokuserat på att besvara följande fyra frågeställningar:

  • På vilket sätt påverkar förekomsten av mobiliseringsarbete hur effektiv och träffsäker en utlysning blir?
  • På vilket sätt påverkar utlysningstexten projektens kvalitet och framgång?
  • Hur påverkar utlysningen samordnarnas arbete i beredningen av projektansökningar?
  • Vilka analysmetoder bör ESF tillämpa för att utvärdera träffsäkerheten i utlysningarna?

Rapporten vänder sig till Svenska ESF-rådets medarbetare, men även andra myndigheter och aktörer som arbetar med utlysningar kan ha nytta av rapporten.

Läs rapporten

Kortversion klusterutvärdering av ESF-utlysningar

Klusterutvärdering av ESF-utlysningar – processen inför, under och efter en utlysning

Rapporten är framtagen av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv, en samverkan mellan Svenska ESF-rådet och Forte, forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd.

Stäng
Fånga nyttan av projekt

Rapporten Fånga nyttan av projekt – för kompetens och arbete är skriven av Lennart Svensson och Anna-Karin Florén. Rapporten är en studie av nyttan i och av projekt som finansieras av Europeiska socialfonden.

Ett drygt hundratal utvärderingar har studerats och tolv fallstudier har genomförts. En omfattande dialog med bland andra utvärderare, projektledare, partsrepresentanter och ESF-rådets medarbetare har förts där resultat och rapportutkast har diskuterats. Studien visar att projekten har varit till nytta för deltagare och delvis även för organisationer. Det gäller både projekt som syftar till kompetensutveckling för anställda och projekt som ska leda till arbete eller studier.

Studien har framförallt visat på den omfattande kunskap som projekten genererat på lokal nivå. Ambitionen med rapporten är att synliggöra, sammanfatta, analysera och göra synteser av dessa praktiska erfarenheter. Om erfarenheterna tas om hand – sprids, skalas upp och påverkar strategiskt – kan en rad svåra och komplexa samhällsproblem hanteras på ett mer hållbart sätt. Det förutsätter en fungerande lär- och styrkedja på alla nivåer som knyter samman det lokala, regionala, nationella och transnationella i öppna och interaktiva former. Nyttan av projekt analyseras med följande begrepp: instrumentell nytta, konceptuell nytta (lärande) och utvecklingsnytta.

Läs rapporten

Fånga nyttan av projekt – för kompetens och arbete

Fånga nyttan av projekt – inspirationsbok

Stäng
Rätt stöd i rätt tid

Rapporten Rätt stöd i rätt tid är en studie av studieavbrottsförebyggande insatser inom Socialfonden 2014-2020 är skriven av Joakim Tranquist. Den övergripande frågan är vilket bidrag som 19 utvalda projekt lämnat till studieavbrottsförebyggande arbetet i Sverige för att säkra ungas övergångar från studier till arbete. Mot denna bakgrund är syftet med rapporten att den ska kunna användas för att utveckla Socialfondens stöd till studieavbrottsförebyg­gande insatser framöver.

Läs rapporten

Kortversion Rätt stöd i rätt tid

Rätt stöd i rätt tid – en studie av studieavbrottsförebyggande insatser inom Socialfonden 2014–2020

Stäng
Större satsningar eller mindre projekt?

Rapporten “Större satsningar eller mindre projekt?” är en utvärdering som undersöker huruvida ESF-rådet bör finansiera stora eller små projekt.

Svenska ESF-rådet har under de senaste programperioderna styrt Socialfonden mot att finansiera allt större projekt. Denna utvärdering syftar till att empiriskt undersöka om större projekt ger bättre resultat än små projekt. Utvärderingens fokus har varit på att besvara tre frågeställningar: Ger större projekt bättre resultat jämfört med mindre projekt? Under vilka förutsättningar ger stora projekt bättre resultat än små? Skiljer sig ESF-samordnares arbete i stora respektive små projekt?

Rapporten är skriven av Ramboll Management Consulting på uppdrag av Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv. I rapporten besvarar de frågorna samt ger rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att utveckla sina utlysningar mot stora respektive små projekt.

Läs rapporten

Kortversion Större satsningar eller mindre projekt?

Större satsningar eller mindre projekt?- en utvärdering som undersöker huruvida ESF-rådet bör finansiera stora eller små projekt

Stäng
Grön omställning och arbetsliv

I den här kortversionen av rapporten Grön omställning och arbetsliv är syftet att ta reda på hur ESF-rådet kan arbeta proaktivt för att stärka individer på och utanför arbetsmarknaden och samtidigt bidra till den gröna omställningen. Kortversionen är skriven av Peter Bjerkesjö, Fanny Isaksson Lantto, Liisa Perjo och Johan M. Sanne, alla på IVL/Svenska miljöinstitutet. Den bygger på en längre rapport med samma titel som togs fram på uppdrag av Forte, Formas och Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv. I den har forskarna tittat på befintlig forskning, kunskapsluckor samt tagit fram en definition av vad grön omställning kan vara ur ett arbetslivsperspektiv.

I kortversionen finns också en analys av ett antal intervjuer med olika aktörer i ESF-sfären som projektägare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och myndigheter. Intervjuerna har handlat om möjligheter och förutsättningar för att arbeta med grön omställning med stöd av ESF-finansiering.

Läs rapporten

Kortversion Grön omställning och arbetsliv

Stäng

Rapporter från övriga Temagrupper

100 000 nyanlända: en målgrupp?

Analys av erfarenheterna från individorienterade insatser i Europeiska socialfonden

Många var de människor som kom till Sverige under de intensiva åren 2014, 2015 och 2016. De kom från olika länder, med olika bakgrund, olika utbildning och olika erfarenheter i bagaget. Sverige tog emot i våra gängse samhällsstrukturer och försökte snabbt att kartlägga varje individ så att hen enklast och smidigast kunde komma på rätt plats, med rätt stöd och rätt förutsättningar. Runt om i Sverige startades med kort varsel ett antal socialfondsprojekt, för att lotsa rätt och korta vägarna in. Men som den diversifierade grupp de nyanlända utgör – är det rimligt att betrakta dem som en målgrupp, med samma behov och samma väg in i det svenska samhället? Och fick varje individ verkligen rätt förutsättningar via våra strukturer och samhällsaktörer? För att få svar på det bad vi Kontigo AB att analysera erfarenheterna från individorienterade insatser i socialfondsprojekt. Resultatet av Kontigos analys hoppas vi ska bidra till nya insikter och kunskap i den fortsatta utvecklingen av samhället. 

Läs rapporten

Rapport 100 000 nyanlända en målgrupp

Stäng

Utvärderingar

Effektutvärdering Socialfondsprogrammet 2014-2020 – slutrapport

Sweco har haft i uppdrag av Svenska ESF-rådet att genomföra effektutvärderingen av det nationella socialfondsprogrammet programperioden 2014–2020. Utvärderingen har fokuserat på programmets måluppfyllelse och effekter liksom dess effektivitet och relevans. Utvärderingen har haft ett ansvarsutkrävande såväl som ett lärande perspektiv, det senare med syftet att bidra till viktiga lärdomar inför nästa programperiod och genomförandet av ESF+.

Fyra utvärderingskriterier har utgjort ramverk för utvärderingen: Måluppfyllelse, Effekter, Relevans och Effektivitet. Utöver de fyra utvärderingskriterierna har de horisontella principerna och integreringen av dem i programgenomförandet utgjort ett särskilt fokusområde för utvärderingen.

Datainsamlingen har bestått av dokumentstudier, forskningsöversikt, intervjuer med nyckelpersoner, enkätundersökningar till projekt och samordnare på ESF-rådet, kvantitativa effektanalyser av individdata och fallstudier av utvalda projekt.

Läs rapporten

Effektutvärdering Socialfondsprogrammet 2014-2020 – slutrapport

Stäng
Effektutvärdering Socialfondsprogrammet – delrapport

Sweco har fått i uppdrag av Svenska ESF-rådet att genomföra den utvärderingen och detta är den första delrapporten, där fokus ligger på programmets struktur och implementering.

Viktigt att understryka att den analys som presenteras är preliminär och att ytterligare materialinsamling som sker inför slutrapporten kan leda till att andra slutsatser dras när det gäller de frågeställningar som behandlas i denna rapport. Vissa frågeställningar besvaras inte heller fullt ut i denna rapport då det behövs andra typer av underlag och material, som samlas in i senare skede.

Läs rapporten

Effektutvärdering av socialfondsprogrammet 2014-2020

Stäng
Utvärdering av Sysselsättningsinitiativet för unga

Under 2018 genomfördes en programutvärdering av sysselsättningsinitiativet, resultatet av den rapporterades i december 2018. Utvärderingen fokuserade på de övergripande områdena måluppfyllelse, effektivitet och effekt. Utvärderingen genomfördes av Strategirådet och Damvad Analytics på uppdrag av Svenska ESF-rådet.

Utvärderingens slutliga bedömning avseende deltagarnas utveckling är att en stor andel lyckas etablera sig på arbetsmarknaden efter projektdeltagandet. Insatserna har i stor utsträckning nått de tilltänkta målgrupperna och de projektmodeller som har valts har motiverats med hänvisning till kunskap eller beprövad erfarenhet av att arbeta med metoden och målgruppen. Utöver resultat och effekter på individnivå visar utvärderingen även på bestående avtryck på organisationsnivå.

Läs rapporten

Utvärdering av Sysselsättningsintiativet FINAL

Stäng
Utvärdering av ESI-fondernas genomförandeorganisationer i Sverige

Fyra europeiska struktur- och investeringsfonder finansierar 27 program i Sverige. Tre myndigheter förvaltar de olika programmen. Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket. Tillsammans ska programmen bidra till tio tematiska mål i enlighet med den partnerskapsöverenskommelse som Sverige slutit med EU-kommissionen.

Sammantaget ska 67 miljarder under programperioden 2014–2020 bidra till en smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa, Sverige och alla svenska regioner. Utvärderarna har bland annat undersökt: Genomförs verksamheten i de enskilda programmen och sammantaget på ett ändamålsenligt sätt? Vad bör utvecklas i organisation och arbetssätt för att förbättra programmens förutsättningar att leverera ett bra resultat?

Utvärdering av ESI-fondernas genomförande-organisationer i Sverige

Stäng

Omvärldsanalys

Svenska ESF-rådets publikationsserie

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Den här skriften gavs ut av Europeiska socialfonden i Sverige i samband med att 2017 har
Socialfonden funnits i EU i 60 år och i Sverige i 22 år. Avsikten med denna skrift är att spegla den
omvärld i vilken Socialfonden i Sverige verkat. Min rapport kommer att ta sin början i 1980-talets fulla
sysselsättning, ta vägen över 1990-talets ekonomiska kris, de strukturella och politiska förändringar
som skett under tre decennier och så småningom landa i några av de utmaningar som dagens och
morgondagens sysselsättningspolitik står inför.

ESF-rådets rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier webb

Stäng

Socialfondsrapporter

I socialfondsrapporterna beskriver vi utvecklingen i det nationella Socialfondsprogrammet, hur långt vi har kommit i genomförandet och vilka resultat som nåtts, bland annat med utgångspunkt i aktivitets- och resultatindikatorer.

Socialfondsrapport – Juli 2021

Tydliga skillnader i resultat mellan kvinnor och män

Till denna rapportering finns sju öppna och tre stängda utlysningar under 2021. Ett av dessa är en tilläggsutlysning och resterande är i någon form kopplad till effekterna av pandemin och kompetensutveckling. Utöver dessa tillkommer under året utlysning inom React-EU. I denna redovisning är ännu inte React-EU med, men kommer sannolikt finnas med i kommande socialfondsrapport i oktober.

94 procent av programmets ramar är intecknade. Det är en liten minskning sedan förra rapporteringen och beror på revideringar i projektbudgetar. De godkända kostnaderna motsvarar 65 procent av totala ramen.

Under 2020 fram till och med juni 2021 avbröts 11 projekt. Åtta av dessa avbröts från och med oktober 2020. Sex av dessa beskrev pandemin som orsak. Total beskrev sju av 11 pandemin som orsak. Vi ser ännu ingen ökning av antal avbrott jämfört med tidigare år under programperioden.

Vi kan se att på grund av pandemin har projekt fått svårigheter i genomförande av olika anledningar. Det kan vara företag som ingår i projekt som nu fått en ansträngd situation vilket gör deltagande i ett ESF-projekt svårt. Andra anledningar kan vara social distansering vilket försvårar för projekten att bedriva verksamhet när deltagare inte kan vara på plats. Vi ser dock ingen tydlig bild av försämrade resultat på grund av pandemin.

Totalt har 306 669 deltagare påbörjat insatser, varav andelen kvinnor och män är 59 respektive 41 procent. I programområde 1 har 189 085 deltagare startat i ett projekt, där andelen kvinnor och män är 68 respektive 32 procent. I programområde 2 är det i stället något lägre andel kvinnor än män, 48 respektive 52 procent av 82 872 deltagare. I programområde 3 där 34 712 deltagare startat insatser är andelen kvinnor och män 41 respektive 59 procent.

Med antalet deltagare som är planerade och redovisade i pågående projekt och redovisade i avslutade, avbrutna, hävda och delvis hävda ser vi att 138 procent av slutmålet deltagare 2023 intecknats i programområde 1. Det är en minskning mot föregående rapport. Minskning sker även i programområde 2 där 151 procent är intecknad. Ofta når projekten inte upp till det planerade antalet deltagare, vilket gör att vid avslut kan summeringen av intecknat antal deltagare sjunka, vilket är orsaken här. För programområde 3 är det oförändrat på 191 procent. Det här betyder alltså inte nödvändigtvis att det är så många deltagare som kommer passera genom projekten. Till denna rapport har dock 174 procent av deltagarmålet redovisats i programområde 3. Motsvarande för programområde 1 och 2 är 89 respektive 98 procent.

När det gäller de omedelbara och långsiktiga resultaten så är det i stort oförändrat mot föregående rapport. Generellt är det en högre andel män än kvinnor som stärker sin ställning på arbetsmarknaden i programområde 1 och 2, medan det i programområde 3 är lika. Det kan vara intressant att belysa i de omedelbara resultaten för programområde 1 att både kvinnor och män förbättrat sin arbetsmarknadssituation, men att män har en betydligt kraftigare förbättring i detta resultat. Orsaken till det har vi inte hunnit analysera än. För de långsiktiga resultaten är det lite mer blandat, men generellt så är det högre andel män än kvinnor i sysselsättning och högre andel kvinnor än män i utbildning.

I den här rapporten har extra fokus lagts på att följa upp skillnaden i resultat mellan kvinnor och män. En redan tydlig bild bekräftas med ett antal diagram som redovisas i tabellbilagan.

Nytt från och med föregående rapport är att vi särredovisar ”varselprojekten”. De ingår i programområde 1, men följs även upp för att specifikt se på resultat i denna satsning. Fortfarande är det ett lågt antal deltagare vilket gör det svårt att göra några analyser.

Brytdatum för uppföljningen av deltagare är 31 mars 2020. För de ekonomiska uppgifterna samt det planerade antalet deltagare är brytdatum 30 juni 2021.

Läs hela rapporten här.

Stäng
Socialfondsrapport – Mars 2021

Varselprojekt och ändrade slutmål 2023

95 procent av programmets ramar är intecknade. Det fanns till denna rapportering inga pågående utlysningar. Under 2020 fick drygt 230 projekt bifallsbeslut varav nära 60 procent av dessa togs under perioden oktober till december.

De godkända kostnaderna motsvarar 59 procent av totala ramen. En ökning med 6 procentenheter jämfört med föregående socialfondsrapport.

Under 2020 fram till och med februari 2021 avbröts 9 projekt. 6 av dessa avbröts från och med oktober 2020. 4 av dessa beskriver pandemin som orsak. Total beskriver 5 av 9 pandemin som orsak. Bortsett från 2015-2016 då 0 projekt avbröts så har det varit mellan 7 och 9 projekt per år som avbrutits.

Under 2020 flyttades medel från programområde 1 till programområde 2, detta möjliggjorde att vi kunde göra varselutlysningen och därmed starta 22 projekt som vi kallar varselprojekten. 1 av dessa projekt avbröts redan i december. Den här förändringen med flytt av medel ledde i sin tur till att det fanns behov att ändra slutmålen 2023 för antal deltagare. I slutet av oktober 2020 godkände regeringen programändringen och i början av december gav kommissionen sitt godkännande.

Med antalet deltagare som är planerade i pågående projekt och redovisade i avslutade, avbrutna, hävda och delvis hävda ser vi att 140 procent av slutmålet deltagare 2023 intecknats i programområde 1. Det är en minskning mot föregående rapport som beror på de förändrade slutmålen. Nu ingår fler deltagare i programområde 1 och färre i programområde 2. Motsvarande andel för programområde 2 är 155 procent, alltså en betydande ökning genom förändringen. För programområde 3 är det oförändrat på 191 procent. Det här betyder inte nödvändigtvis att det är så många deltagare som kommer passera genom projekten då det planerade antalet inte alltid blir slutresultatet.

Totalt har 290 483 deltagare påbörjat insatser, varav andelen kvinnor och män är 60 respektive 40 procent. I programområde 1 har 177 083 deltagare startat i ett projekt, där andelen kvinnor och män är 69 respektive 31 procent. I programområde 2 är det i stället något lägre andel kvinnor än män, 48 respektive 52 procent av 79 106 deltagare. I programområde 3 där 34 294 deltagare startat insatser är andelen kvinnor och män 41 respektive 59 procent.

När det gäller de omedelbara och långsiktiga resultaten så är det i stort oförändrat mot tidigare rapport, men det kan vara intressant att belysa i de omedelbara resultaten att inom programområde 1 och 2 är det en högre andel män än kvinnor som stärker sin ställning på arbetsmarknaden, medan det i programområde 3 är lika. För de långsiktiga resultaten är det lite mer blandat, men generellt så är det högre andel män än kvinnor i sysselsättning och högre andel kvinnor än män i utbildning.

Nytt för den här rapporteringen som också kommer att redovisas i följande rapporteringar är att vi särredovisar varselprojekten. De ingår i programområde 1, men följs även upp för att se specifikt på resultat i denna satsning.

 

Frågor
Om du har frågor om rapporten kontakta:

Joacim Thomsson, 026-54 27 38, joacim.thomsson@esf.se

Läs rapporten

Socialfondsrapport 2021-03-26

Stäng
Socialfondsrapport – Oktober 2020

De godkända kostnaderna av total ram behöver öka

Genomförandet av socialfonden går framåt och så här i slutet av programperioden kan vi konstatera att 92 procent av medlen är intecknade i projekt.

Det har redan tidigare uppmärksammats att utbetalningarna till projekten är förhållandevis låga. De godkända kostnaderna motsvarar endast 53 procent av totala ramen. Ökningen mot föregående socialfondsrapport är 2 procentenheter och det är bekymmersamt att vi ligger så lågt.

 

266 042 deltagare har påbörjat insatser, varav 161 215 kvinnor (61 procent) och 104 827 män. I programområde 1 där 160 338 deltagare startat utgör kvinnorna en majoritet, 71 procent. I programområde 2 är det istället något fler män, 53 procent av 72 555 deltagare. Speciellt hög andel män finner vi inom särskilt mål 2.2 där andelen utgör 64 procent. I programområde 3 där 33 149 deltagare startat insatser är 59 procent män.

 

Det är förhållandevis goda siffror. Med antalet deltagare som är planerad i pågående projekt och redovisade i avslutade, avbrutna, hävda och delvis hävda ser vi att 151 procent av slutmålet deltagare 2023 intecknats i programområde 1. Motsvarande andel för programområde 2 och 3 är 133 och 191 procent. Det betyder inte nödvändigtvis att det är så många deltagare som kommer passera genom projekten då det planerade antalet inte alltid blir slutresultatet.

 

I de senaste socialfondsrapporterna har vi sett en nedgång i andel deltagare till sysselsättning i långsiktiga indikatorer i programområde 2, men också viss uppgång i andel till utbildning. I särskilt analysavsnitt kring detta tittar omvärldsanalytikerna på vad som troligtvis ligger bakom denna utveckling. Om detta och mer därtill går att läsa i socialfondsrapport 2020:3.

Läs rapporten

Socialfondsrapport 2020-10-25

Stäng
Socialfondsrapport – Juli 2020

Snart har vi nått över 250 000 deltagare i socialfondsprojekt.

Genomförandet av socialfonden går framåt och vi är i slutet av programperioden. När det gäller det ekonomiska genomförandet konstateras att efterfrågan på socialfondsmedel är fortsatt god och 90 procent av medlen är intecknade i projekt. Detta är en uppgång från förra rapporteringen då 80 procent av programmet var intecknat.

Det har redan tidigare uppmärksammats att utbetalningarna till projekten är förhållandevis låga. De godkända kostnaderna motsvarar endast 51 procent av totala ramen, vilket ändå är 5 procentenheter högre än vid förra rapporteringen.

Hittills har 249 900 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt varav 61 procent är kvinnor.

148 700 deltagare återfinns i programområde 1, där kvinnor utgör en majoritet på 72 procent. I programområde 2 är det istället något fler män, 53 procent av drygt 68 600 deltagare. I programområde 3 är deltagarantalet 32 500, varav antalet kvinnor är 41 procent.

Läs rapporten

Socialfondsrapport 2020-07-27

Stäng
Socialfondsrapport – Mars 2020

Över 231 000 deltagare i socialfondsprojekt

Genomförandet av socialfonden går framåt och vi är i slutet av programperioden. När det gäller det ekonomiska genomförandet konstateras att efterfrågan på socialfondsmedel är fortsatt god och 80 procent av medlen är intecknade i projekt. Detta är en liten uppgång från förra rapporteringen då 76 procent av programmet var intecknat. Hittills har 231 200 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt varav 61 procent är kvinnor.

135 100 deltagare återfinns i programområde 1, där kvinnor utgör en majoritet på 72 procent. I programområde 2 är det istället något fler män, 53 procent av drygt 64 500 deltagare. I programområde 3 är deltagarantalet 31 600, varav antalet kvinnor är 41 procent.

Myndigheten har redan tidigare uppmärksammat att utbetalningarna till projekten är förhållandevis låga. De godkända kostnaderna motsvarar 46 procent av totala ramen vilket är i samma nivå som vid förra rapporteringen, men då är också ramen uppdaterad med resultatreserven.

Läs rapporten

Socialfondsrapport 2020-03-27

Stäng
Socialfondsrapport – Oktober 2019

Närmare 202 000 deltagare i socialfondsprojekt

Genomförandet av socialfonden har nu nått relativt långt fram. När det gäller det ekonomiska genomförandet konstateras att efterfrågan på socialfondsmedel är fortsatt god och 76 procent av medlen är intecknade i projekt. Detta är dock en nedgång från förra rapporteringen då 81 procent av programmet var intecknat. Denna nedgång beror på den av regeringen beslutade valutakursjusteringen. Hittills har 202 000 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt, 60 procent kvinnor och 40 procent män. Flest deltagare, 115 000, återfinns i programområde 1, där en stor del av projekten gäller kompetensutveckling av anställda. I programområde 2 är det istället något fler män, 54 procent av drygt 56 600 deltagare.

Myndigheten har redan tidigare uppmärksammat att utbetalningarna till projekten är förhållandevis låga. De godkända kostnaderna motsvarar 44 procent av totala ramen vilket är i samma nivå som vid förra rapporteringen. Även detta är kopplat till den höjda totala ramen pga. valutaomräkningen.

Läs rapporten

Socialfondsrapport 2019-10-25

Stäng
Socialfondsrapport – Juli 2019

Genomförandet av socialfonden har nu nått relativt långt fram. 81 procent av medlen är intecknade i projekt. Hittills har 184 600 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt, 60 procent kvinnor och 40 procent män. Flest deltagare, drygt 102 000, återfinns i programområde 1, där en stor del av projekten gäller kompetensutveckling av anställda. I programområde 2 är det istället något fler män, 54 procent av drygt 51 600 deltagare.

Myndigheten har redan tidigare uppmärksammat att utbetalningarna till projekten är förhållandevis låga. En viss förbättring har skett och de godkända kostnaderna motsvarar 44 procent av totala ramen att jämföra med 40 procent vid föregående uppföljning.

Regional och nationell uppföljning av ekonomi och indikatorer

Tre gånger per år, i samband med att Socialfondsrapporten publiceras, tar vi fram en uppföljning av genomförandet relaterad till programmets ekonomiska ramar och kvantitativa mål. Uppföljningen ges i tabellform och görs på både regional och nationell nivå.

Två typer av tabeller ges, en för deltagare och projekt i relation till socialfondsprogrammets kvantitativa mål och en för ekonomi i relation till programmets ekonomiska ramar.

Programmets kvantitativa mål gäller hur många deltagare som ska nås av insatserna och, i ett fall, hur många projekt som ska startas. Tabellen över deltagare och projekt visar hur många deltagare vi hittills nått, hur många som planeras i de hittills beviljade projekten samt hur stor andel dessa utgör av programmets deltagarmål. Även antalet beviljade projekt redovisas. Uppföljningen görs totalt för hela programmet samt per enhet, regionalt och nationellt. I excel-filen återfinns varje enhet på en egen flik. Fliken längst fram visar uppgifterna summerade för hela programmet.

I tabellen över ekonomi ges uppgifter om hur mycket medel som hittills beviljats till projekt och dess andel av programmets totala ram. Notera att den så kallade resultatreserven (sex procent av programmets medel, vilka kommer genomförandet tillgodo först när vissa delmål nåtts) ännu inte räknats med i programmets totala ram, då formellt beslut fortfarande saknas för en del av resultatreservens fördelning.

Först när projekten redovisat kostnader till Svenska ESF-rådet får de pengar utbetalade till sig. I tabellen visar vi därför också hur mycket kostnader projekten hittills redovisat till ESF-rådet och som godkänts av myndigheten.

Brytdatum för uppföljningen för deltagare gäller deltagare inrapporterade till SCB till och med 30 juni 2019. För de ekonomiska uppgifterna samt det planerade antalet deltagare är brytdatum 4 september 2019.

Läs rapporten

Socialfondsrapport Juli 2019

 

Stäng
Socialfondsrapport – Mars 2019

Närmare 160 000 deltagare i socialfondsprojekt

Genomförandet av socialfonden har nu nått relativt långt fram. 80 procent av medlen är intecknade i projekt. Hittills har 159 000 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt, 58 procent kvinnor och 42 procent män. Flest deltagare, drygt 83 000, återfinns i programområde 1, där en stor del av projekten gäller kompetensutveckling av anställda. I programområde 2, där projekten arbetar med olika typer av stödjande insatser riktade till arbetslösa kvinnor och män, uppgår antalet deltagare till närmare 46 000. I programområde 3, där projekten riktar sig till unga vuxna i åldrarna 15–29 år med liknande typer av insatser som i programområde 2, uppgår antalet deltagare till närmare 30 000.

Myndigheten har redan tidigare uppmärksammat att utbetalningarna till projekten är förhållandevis låga. En viss förbättring har skett och de godkända kostnaderna motsvarar 40 procent av totala ramen att jämföra med 33 procent vid föregående uppföljning.

Socialfondsrapport mars 2019

Stäng
Socialfondsrapport november – 2018

Närmare 131 000 deltagare i socialfondsprojekt

Genomförandet av socialfonden har nu nått relativt långt fram. 73 procent av medlen är intecknade i projekt. Hittills har närmare 131 000 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt, 56 procent kvinnor och 44 procent män. Flest deltagare, drygt 64 000, återfinns i programområde 1, där en stor del av projekten gäller kompetensutveckling av anställda. I programområde 2, där projekten arbetar med olika typer av stödjande insatser riktade till arbetslösa kvinnor och män, uppgår antalet deltagare till drygt 38 000. I programområde 3, där projekten riktar sig till unga vuxna i åldrarna 15–29 år med liknande typer av insatser som i programområde 2, uppgår antalet deltagare till drygt 28 000.

Myndigheten har redan tidigare uppmärksammat att utbetalningarna till projekten fortfarande är förhållandevis låga. Eftersom det finns krav på utbetalningstakt, bland annat genom det så kallade resultatramverket pågår ett aktivt arbete för att höja utbetalningstakten. En viss förbättring har skett och de godkända kostnaderna motsvarar 33 procent av totala ramen att jämföra med 28 procent vid föregående uppföljning.

Regional och nationell uppföljning av ekonomi och indikatorer

Uppföljning av programmets kvantifierade mål per enhet samt användningen av de ekonomiska ramarna. Uppföljningen omfattar deltagare och ekonomi.

Uppföljning görs minst tre gånger per år i samband med att vi lämnar uppföljning till Arbetsmarknadsdepartementet.

 

Brytdatum för denna uppföljning är för deltagare inrapporterade till SCB till och med 26 november 2018 och för de ekonomiska uppgifterna samt det planerade antalet deltagare är det  20 november 2018.

Socialfondsrapport November 2018

Stäng
Socialfondsrapport Juli – 2018

Insatser till dem som står särskilt långt från arbetsmarknaden

Genomförandet av socialfonden har nu nått relativt långt fram. 71 procent av medlen är intecknade i projekt. Hittills har drygt 111 000 kvinnor och män påbörjat deltagande i ett socialfondsprojekt, 55 procent kvinnor och 45 procent män. Flest deltagare, närmare 52 000, återfinns i programområde 1, där en stor del av projekten gäller kompetensutveckling av anställda. I programområde 2, där projekten arbetar med olika typer av stödjande insatser riktade till arbetslösa kvinnor och män, uppgår antalet deltagare till drygt 32 000. I programområde 3, där projekten riktar sig till unga vuxna i åldrarna 15–29 år med liknande typer av insatser som i programområde 2, uppgår antalet deltagare till drygt 27 000.

Trots att de mesta av medlen är intecknade och antalet deltagare ökar ser vi en tendens till att utbetalningarna till projekten fortfarande är förhållandevis låga. Eftersom det finns krav på utbetalningstakt, bland annat genom det så kallade resultatramverket, är detta något myndigheten behöver arbeta aktivt med. Utbetalningstakten är fortsatt låg men viss förbättring har skett efter senaste socialfondsrapporten och de godkända kostnaderna motsvarar 28 procent av totala ramen att jämföra med 23 procent vid föregående uppföljning.

I rapporten fördjupas kunskapen kring insatser riktade till dem som står särskilt långt från arbetsmarknaden, det vill säga insatser inom särskilt mål 2.3. En fråga som ställts inför fördjupningen är ifall projekten i mål 2.3 skummar grädden av mjölken, det vill säga riktar sig till deltagare som står närmare arbetsmarknaden än vad som kan förväntas, med avseende på att målgruppen för insatserna ska vara kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden.

Rapporten visar att så är inte fallet, inte på övergripande nivå. Däremot är det tydligt att projekten lyckas bättre med att nå vissa målgrupper och sämre med att nå andra. Projekten når många nyanlända och även utomeuropeiskt födda kvinnor och män som varit långtidsarbetslösa och ofta är lågutbildade, vilket ligger väl i linje med programmets ambition. Däremot når inte insatserna kvinnor och män med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller kvinnor och män som är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete i nämnvärd utsträckning.

Då det gäller resultaten hittills i mål 2.3 syns dessutom en markant skillnad mellan kvinnor och män då det gäller hur många som efter projektet återfinns i sysselsättning. Avsevärt fler män än kvinnor återfinns i sysselsättning. I rapporten finns inte utrymme att reda ut varför det ser ut på detta sätt, men faktorer som kan påverka tas upp och diskuteras. Ekonomisk resursfördelning, liksom insatsernas kvalitet, är exempel på faktorer som kan antas påverka resultatet.

Regional och nationell uppföljning av ekonomi och indikatorer  

Uppföljning av programmets kvantifierade mål per enhet samt användningen av de ekonomiska ramarna. Uppföljningen omfattar deltagare och ekonomi.

Uppföljning kommer att göras minst tre gånger per år i samband med att vi lämnar uppföljning till Arbetsmarknadsdepartementet. Brytdatum för denna uppföljning är för deltagare inrapporterade till SCB till och med 30 juni 2018 och för de ekonomiska uppgifterna samt det planerade antalet deltagare är det 15 augusti 2018.

Socialfondsrapport Juli 2018

Stäng

Årlig genomförande rapport

Regional och nationell uppföljning av ekonomi och indikatorer

Rapporter från tidigare programperioder

Söker du en rapport från en tidigare programperiod? De finns i diariet, ta kontakt med esf@esf.se