Våra prioriteringar

Vilka typer av projekt som får bidrag från ESF-rådet skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Det beror på vilka utmaningar och behov den enskilda regionen har. Här kan du läsa om vilka prioriteringar region Stockholm har gjort. Du kan också ta del av vår regionala handlingsplan som är grunden för vilka prioriteringar vi gjort.

Du kan även läsa om strukturfondspartnerskapet som finns för att öka vår lokala förankring och ta rätt beslut då vi prioriterar om satsningar och om vilka projekt som ska få bidrag.

Prioriterade områden

Strukturfondsparterskapets ansvar att prioritera projekt regleras i lag¹. Som förvaltande myndighet bedömer Svenska ESF-rådet projekten utifrån det nationella programmet, exempelvis uppfyllande av grundläggande krav och villkor, styrning mot programmålen, integrering av horisontella principer som bland annat omfattar jämställdhet mellan kvinnor och män samt om projektansökan passar inom utlysningen.

Strukturfondspartnerskapet prioriterar de av Svenska ESF-rådets godkända projekt. Principer för prioritering som redovisas bör ses som en vägledning i beredningen av prioriteringsunderlag inför beslut i Strukturfondspartnerskapet. Viktigt att notera är att principerna inte ska tolkas som definitiva kriterier, dvs. ett enskilt projekt behöver inte möta samtliga principer för att kunna bli prioriterat för finansiering. Vilken vikt bör fästas vid vissa enskilda principer kan också komma att variera beroende på inriktningen för utlysningen och vilka av de tematiska målområdena som adresseras.

De principer som presenteras är av två typer. De tre första handlar om att kunna säkerställa största möjliga mervärde från projekten i det regionala utvecklingsarbetet. Syftet med dessa principer, som är giltiga för de flesta utlysningar, är att socialfondens resurser ska användas så effektivt som möjligt i relation till ordinarie lokala, regionala och nationella resurser.

• Projekt som är väl förankrade hos samtliga medverkande projektparter.

Erfarenheten visar att förankringen av projekten utanför projektägaren ofta har varit svag, vilket medför att projektens effekter försämras. Denna princip är särskilt viktig för projekt där implementeringen av projektresultaten kräver flera aktörers nära samverkan. I detta sammanhang är samverkan mellan aktörer från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilt samhälle viktigt att beakta i prioriteringen.

• Projekt som syftar till långsiktig struktur- och systempåverkan på antingen lokal, regional eller nationell nivå

Erfarenheten visar att många goda projektresultat har bristfälligt tagits om hand och att effekten från projekten därmed riskerar att bli kortvarig. Ibland försvåras insatserna av nationella, regionala eller lokala system informationsutbytet och/eller samarbete kring en specifik målgrupp. Denna princip är särskilt viktigt för projekt som har strukturpåverkan som huvudsakligt syfte, en implementeringsplan eller en tydlig och uttalad ambition om att utvinna lärdomar och sprida kunskap.

• Projekt där komplementariteten i förhållande till andra resurser är som störst.

Insatser med stöd av socialfondsprogrammet kan i vissa fall finansieras på andra sätt, exempelvis genom ordinarie resurser eller projektbidrag från andra program, anslag eller fonder. Principen bör vara att projekt prioriteras högre i de fall projektet innebär ett tydligt komplement och mervärde till ordinarie verksamhet som inte skulle kunna genomföras utan finansiering från socialfonden. De två sista principerna nedan, som kan variera beroende på utlysning, har som syfte att tydliggöra socialfondens roll för Stockholmsregionens framtida utveckling och för att lyfta de prioriteringar som ges uttryck för i RUFS 2050.

• Projekt som bidrar till vision, mål och regionala prioriteringar i RUFS 2050.

I RUFS 2050 är Stockholmsregionens internationella konkurrens- och attraktionskraft en övergripande ambition. Även om socialfondsprogrammet adresserar grupper som står utanför eller har en instabil ställning på arbetsmarknaden bör projekten bidra till denna ambition och även andra mål i RUFS 2050. Det kan ske genom att prioritera insatser som riktar sig till regionens nyckelindustrier eller andra näringar som bedöms som avgörande för regionens internationella konkurrenskraft.

• Projekt som särskilt adresserar socioekonomiskt utsatta områden.

Den socioekonomiska analysen visar på stora skillnader mellan regionens kommuner och bostadsområden. Det finns därför anledning att i såväl särskilda utlysningar som mer generella utlysningar tillämpa denna prioriteringsprincip för att lyfta utvecklingsprojekt för områden med lägre socioekonomisk ställning.

_{1 Lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap.}

Regional handlingsplan

Sveriges regioner har på uppdrag av Svenska ESF-rådet tagit fram en regional handlingsplan som utgår från regionens förutsättningar. De målsättningar som projekt inom Europeiska socialfonden arbetar med ska passa in i förutsättningarna som beskrivs i den regionala handlingsplanen. Den regionala handlingsplanen tar avstamp i Socialfondsprogrammet ESF+ 2021-2027.

Regional handlingsplan ESF+ Stockholmsregionen

Strukturfondspartnerskapet

För att ge Socialfondsprogrammet en regional förankring har åtta regionala Strukturfondspartnerskap bildats i Sverige. De kommer att verka både för Socialfonden och Regionalfonden. De kan på så sätt se till att insatserna för de båda programmen samverkar, vilket är tanken.

Partnerskapen ska vara sammansatta av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, i vissa fall sametinget, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, arbetsförmedlingar, intresseorganisationer och föreningar.

Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan projektansökningar som kommer in till ESF-rådet. För att ge Strukturfondspartnerskapen en legal grund antogs en lag den 1 juli 2007.

Regeringen utser ordföranden i respektive Strukturfondspartnerskap. Regeringen har utsett Michaela Haga till ordförande i det regionala strukturfondspartnerskapet i Stockholm.

Partnerskapet i Stockholm har valt att i denna programperiod inta en mer proaktiv roll i enlighet med den så kallade Stockholmsmodellen. Detta innebär att regionens aktörer genom partnerskapet, sekretariat och beredningsgrupp tar en mer aktiv roll i mobilisering och prioritering av projekt av strategisk betydelse för regionens utveckling.

Utsedda Ledamöter Strukturfondspartnerskapet Stockholm

Regeringen har utsett Michaela Haga (C) att som ordförande leda partnerskapet.

Kontakt till Strukturfondspartnerskapets sekretariat

Evert Kroes, tf Huvudsekreterare 
Strukturfondspartnerskapet Region Stockholm    
E-post: evert.kroes@regionstockholm.se