Den här hemsidan använder cookies för att säkerställa bästa möjliga upplevelse på vår webb. Genom att använda denna webbplats förutsätter vi att du godkänner att vi sparar cookies på din enhet.
Lär dig mer
Vilka typer av projekt som får bidrag från ESF-rådet skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Det beror på vilka utmaningar och behov den enskilda regionen har. Här kan du läsa om vilka prioriteringar region Stockholm har gjort. Du kan också ta del av vår regionala handlingsplan som är grunden för vilka prioriteringar vi gjort.
Du kan även läsa om strukturfondspartnerskapet som finns för att öka vår lokala förankring och ta rätt beslut då vi prioriterar om satsningar och om vilka projekt som ska få bidrag.
Varje region har arbetat fram en handlingsplan som utgår från regionens förutsättningar. Den regionala handlingsplanen ligger till grund för den verksamhet som ESF-rådet genomför regionalt. Länets handlingsplan är framtagen i bred samverkan med representanter från olika statliga myndigheter, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms läns landsting, Företagarna liksom företrädare från idéburen sektor.
Insatser inom området ska bidra till att redan sysselsatta stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Insatserna kan rikta sig till anställda med såväl låg som hög utbildningsnivå. Sådana insatser kan leda till att branscher och yrkesområden stärker befintlig kompetens vilket ger dem bättre förutsättningar att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen.
Insatser inom området väntas leda till att arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens i högre utsträckning kan tillgodoses. Det kan innebära förstärkt koppling, och underlättad övergång mellan, utbildning och arbetsliv för ungdomar och andra som nyligen etablerat sig på arbetsmarknaden. Möjlighet till att utveckla metoder för lärande på arbetsplatser och samverkan mellan utbildningsanordnare, branscher och myndigheter ger förutsättningar att stärka struktur för ett återkommande lärande och ett hållbart arbetsliv.
Att ta avstamp i redan fungerande metoder och arbetssätt inom området bedöms vara viktiga utgångspunkter. På samma sätt kan det vara effektivt att koppla initiativ till redan pågående utvecklingsarbete i länet. Exempelvis kan planerade insatser för nyanlända med fördel ske inom ramen för DUA-överenskommelser (Delegationen för unga och nyanlända till arbete), förstärkning av befintliga jobbspår och samverkan mellan kommuner.
En fullgjord gymnasieutbildning är en avgörande faktor för inträdet på arbetsmarknaden. De unga 15-24 år som har hoppat av gymnasieskolan och som varken arbetar eller studerar, samt de unga som avslutar sina studier utan fullständiga betyg, är en viktig målgrupp för insatser inom socialfonden
Personer med sammansatt problematik kan ha utmaningar och begränsningar kopplade till sådant som svag utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och diskriminering på arbetsmarknaden.
I Stockholm uppdateras handlingsplanen varje år och för det senaste året var temat kompetens. Utifrån en analys av pågående satsningar, hur den samlade projektportföljen ser ut inom de olika programområdena, i relation till länets utmaningar kan strategier för insatser utvecklas. Detta bör vara utgångspunkten för en strategi som stärker den regionala samverkan mellan aktörer och som kan stödja övergången till ny programperiod.
Det finns tre mål i den långsiktiga regionala handlingsplanen som den föreslagna inriktningen ska svara mot:
För att ge Socialfondsprogrammet en regional förankring har åtta regionala Strukturfondspartnerskap bildats i Sverige. De kommer att verka både för Socialfonden och Regionalfonden. De kan på så sätt se till att insatserna för de båda programmen samverkar, vilket är tanken.
Partnerskapen ska vara sammansatta av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, i vissa fall sametinget, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, arbetsförmedlingar, intresseorganisationer och föreningar.
Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan projektansökningar som kommer in till ESF-rådet. För att ge Strukturfondspartnerskapen en legal grund antogs en lag den 1 juli 2007.
Regeringen utser ordföranden i respektive Strukturfondspartnerskap. Regeringen har utsett Charlotte Broberg till ordförande i det regionala strukturfondspartnerskapet i Stockholm.
Partnerskapet i Stockholm har valt att i denna programperiod inta en mer proaktiv roll i enlighet med den så kallade Stockholmsmodellen. Detta innebär att regionens aktörer genom partnerskapet, sekretariat och beredningsgrupp tar en mer aktiv roll i mobilisering och prioritering av projekt av strategisk betydelse för regionens utveckling.
Regeringen har utsett Charlotte Broberg (M) att som ordförande leda partnerskapet.
Evert Kroes, tf Huvudsekreterare
Strukturfondspartnerskapet Region Stockholm
E-post: evert.kroes@regionstockholm.se
