2016/00551 - GPS Halland

För att kunna nå upp till målet Halland, en stark kunskapsregion har Region Halland i Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 valt att prioritera insatser som höjer yrkesutbildningarnas status samt stärker och hittar nya vägar till samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. För att uppnå detta behöver arbetsgivare och utbildningsanordnare stärka och utveckla sin samverkan.
Projektansökan är förankrad i Region Hallands Tillväxtutskott och i Kompetensplattform Hallands Kompetensråd.
Läroplanerna tar upp samverkan med verksamheter utanför skolan och att man ska utnyttja kontakter med det omgivande samhället för att eleverna ska kunna göra välgrundade val.
Pedagoger och skolledare behöver bli medvetna om skrivningarna i läroplanerna för att kunna skaffa sig verktyg att integrera samverkan i sin dagliga profession.
Skolan ska vara med och vidga elevens perspektiv, utmana elevens föreställningar och utveckla deras förmåga att väga samman val.
Halland har en ojämställd och ojämlik arbetsmarknad och är det län i Sverige som har störst inkomstskillnader mellan män och kvinnor, trots att en högre andel kvinnor går vidare till högskolestudier. Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män kan bl.a. förklaras med könssegregerade utbildningsval.
Även bland nysvenskar går det att se att könsstereotypa val fortsätter då kvinnor med hög utbildning från hemlandet kommer i arbete inom vård- och omsorgssektorn trots att deras utbildning är en annan.
Halland ska ha en skola i världsklass! För att nå dit ska vi ta lärdom av det som görs bra och bygga vidare för att bli ännu bättre.
Genom att arbeta med goda exempel ska projektet inspirera till varaktiga förändring och inte bara små kosmetiska justeringar på ytan.
Med ett perspektiv på 1-64 år ska ett helhetsgrepp tas över studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar där vi ska titta extra på genusperspektiv, etableringsgrad och metoder för att minska skolavhoppen. Projektet ska även arbeta fram en samsyn kring vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar faktiskt innebär.
Långsiktigt ska vi påverka och utveckla nya tankesätt på alla nivåer i organisationerna. Det kan gälla ett förändrat tankesätt hos pedagoger för att arbeta in studie- och yrkesvägledningen som ytterligare en del i den pedagogiska gärningen likväl som att skolledare lyfter det som en viktig del i det löpande arbetet. Förändrat tankesätt kan även gälla hur man arbetar med föräldrar, då de har stor påverkanseffekt på sina barns val av framför allt yrkesförberedande gymnasieutbildning.
Alla deltagare i projektet ska ha en likvärdig utgångspunkt med samma kunskapsbas i det fortsatta arbetet och att alla har samma uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar innebär. Denna kunskapsbas ska bygga på relevant och uppdaterad information och inte vila på invanda doktriner och befästa sanningar. I analys- och planeringsfasen ska vi genomföra en analys kring könsmönster och orsak till avhopp från yrkesprogrammen och etableringsgrad efter avslutat yrkesprogram.
De medverkande organisationerna ska även genomlysas för att identifiera vad som görs bra idag och fungerar i de halländska kommunerna och se hur dessa befintliga exempel byggs in i den ordinarie verksamheten. Erfarenheterna ska sedan användas för att organisationerna ska vidareutvecklas och även kunna lära sig av varandra.
Viktiga skrivningar i läroplanerna kring skolan och omvärlden ska lyftas och genomlysas för att öka kunskapen både bland skolledare och pedagoger och på så vis ge dem verktyg att arbeta mer systematiskt med studie- och yrkesvägledning. Med en större kunskap kring vad som faktiskt står i läroplanen kan pedagogerna stå starkare i arbetet med att integrera studie- och yrkesvägledningen i sina egna ämnen.
Styrdokument kring studie- och yrkesvägledning ser olika ut i kommunerna och kan i vissa fall även behöva ses över. Här finns möjligheter till samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i deras projekt, GR SAMSYV – allas ansvar.
För att påverka söktrycket på gymnasieskolans yrkesprogram behöver man hitta nya och förbättrade mötesplatser mellan skola och arbetsliv. Med en förbättrad kunskap om det lokala näringslivet och deras behov kan skolans personal vara mer vägledande i sin kontakt med eleverna och hjälpa dem att göra väl underbyggda val. Detta arbete behöver påbörjas redan i de lägre åldrarna. När eleverna kommit upp till högstadiet har de många gånger redan befäst sina fortsatta studievägval.
Utifrån de goda exempel som finns i kommunerna, och med nya idéer som kommer till under analys- och planeringsfasen, ska projektet skapa ett smörgåsbord av aktiviteter som arbetsgrupperna kan välja från för att bäst tillgodose varje kommuns behov att stärka strukturen för studie- och yrkesvägledningen.
Redan i ett tidigt skede ska en utvärderare engageras som löpande kan följa upp aktiviteterna för att kunna ta tillvara det som fungerar bra och vid behov förändra upplägget efterhand som projektet fortlöper. På så vis blir utvärderingen också en lärandeprocess för hela projektorganisationen.
Falkenbergs kommun har gjort en genomlysning av studie- och yrkesvägledningen, vilken tydligt visade att en framgångsfaktor är tydliga förväntningar från huvudmannen och att det behövs uttalade rutiner samt tydlig ansvarsfördelning mellan lärare, rektor och studie- och yrkesvägledare där rektor bär ett stort ansvar.
I skollagspropositionen står det att kompetens för studie- och yrkesvägledning främst finns hos de som är anställda för denna verksamhet medan Skolverket mer talar om SYV som fenomen och aktivitet snarare än en specifik yrkeskategori.
SYV som personalgrupp uppfattas ofta som en verksamhet vid sidan av den pedagogiska verksamheten och är i stor grad självstyrande i sin yrkesutövning. Lärare vittnar om att de känner en distans till SYV:arna och deras arbete, att de inte blir insläppta i samtalet. Å andra sidan ger studie- och yrkesvägledarna uttryck för ett ointresse från lärarnas sida att göra sig delaktiga i deras arbete.
I projektets tankesmedjor och workshops ska vi skapa mötesplatser och förutsättningar till förändrade tankesätt för att på så vis ifrågasätta normer och utmana invanda strukturer hos de deltagande personalgrupperna. Deltagarna kan sedan fungera som ambassadörer på sina olika arbetsplatser och sprida kunskapen ut i organisationerna.
Nytänkande och innovativa metoder inom studie- och yrkesvägledning beskrivs ofta som "tomtebloss" och "isolerade vassruggar" som är helt beroende av engagemanget hos enskilda individer inom organisationen. När orken eller lusten tryter hos den enskilda individen tryter också verksamheten utan att det leder till någon långsiktig strukturförändring i organisationerna.
För att kunna nå långsiktiga strukturella förändringar behöver arbetet med implementering av nya metoder tydliggöras och måste ske både med ett underifrån-perspektiv och med tydliga förväntningar från huvudmannen.
Skolinspektionen har i en rapport granskat hur arbetslivsanknytningen har utformats på ett par program.
Granskningen visar på att lokala programråd inte fungerar som aktiva samverkansforum mellan skola och arbetsliv för att utveckla yrkesutbildningarna och att arbetslivets representanter i programråden inte har förståelse för vilken roll de kan spela i utveckling kring arbetslivsanknytning.
På några av de granskade skolorna finns från skolans sida ett aktivt engagemang i regionala branschforum där dessa forum i praktiken blir viktigare för samarbetet och samrådet kring yrkesutbildningarna än vad programråden är.
Projektet ska arbeta för att förstärka befintliga samverkansformer och hitta förändrade förutsättningar till samverkan.
Genom att se sitt eget område i ett större sammanhang skapas bättre förutsättningar för att se SYV som hela skolans ansvar. De flesta tycker det är viktigt att mötas över gränser men att det inte sker spontant och att det styrs av enskilda personer och relationer snarare än gemensamma funktioner. Det behövs någon form av organisering för att få fler gränsöverskridande möten.
Att integrera samverkan i undervisningen är svårt och ofta läggs insatserna vid sidan om den ordinarie undervisningen. I sin tur innebär det att bara vissa pedagoger berörs och att samverkan skola arbetsliv inte blir en angelägenhet för all personal eller för alla åldrar. Schemaläggningen är många gånger ett bakomliggande problem då den utgår från att stödja organisation och logistik istället för att främja lärandet. Något som oftast understödjs av pedagogers och skolledares tankesätt.
SYV:ar har sakkunskap om ämnet men saknar ofta kunskap om processledning och om att coacha vuxna som arbetar inom organisationerna.
Pedagoger och skolledare prioriterar ämneskunskap men behöver större sakkunskap om studie- och yrkesvägledning, t.ex. att förstå uppdraget i läroplanen och hur detta kan integreras i undervisningen. Pedagoger som får insikt och verktyg att integrera studie- och yrkesvägledning i ämnesområdet har lättare för att förena de olika delarna i uppdraget.
I förskolan och de tidiga åren i grundskolan är insatser kring studie- och yrkesvägledning i stort sett obefintliga. Personal som möter barn och elever genom alla åldrar i skolans verksamheter behöver bli medvetna om att de alla har ett ansvar för helheten och att eleverna gör väl underbyggda val.
Medvetenheten om genus är generellt sett stor inom organisationerna, och i kommunerna har det gjorts många satsningar för att komma tillrätta med ojämställda strukturer. Synliggörandet av genus och jämställdhetsfrågor kan lätt invagga både personal och elever i tron att eleverna inte längre gör könsstereotypa val, trots att statistiken visar tydligt att så är fallet. Skolan måste ta ett helhetsansvar för att uppmärksamma och utmana de könsstereotypa valen.
De halländska kommunerna har olika aktiviteter och strukturer som fungerar väl inom området samverkan skola – arbets- och näringsliv och dessa ska projektet arbeta vidare med.