Arbetslivskriminalitet – ett växande problem som drabbar hela samhället

Intresset var stort när Stockholms handelskammare bjöd in till ett seminarium i riksdagens andra kammare för att diskutera arbetslivskriminalitet. Seminariet arrangerades av SMOB, ett initiativ som leds av Södertörns högskola, med syfte att stärka Sveriges förmåga att bekämpa organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin. SMOB medfinansieras av Europeiska socialfonden.

Frågan om arbetslivskriminalitet är högaktuell. Det kommer ständigt nya granskningar om kriminella aktörer som infiltrerar offentlig verksamhet, enligt färska siffror har så kallade insiderärenden inom offentlig sektor ökat med 44 procent mellan år 2020 och 2022.

Samtidigt vittnar många seriösa företag i till exempel byggbranschen om omöjliga förutsättningar för att vinna offentliga upphandlingar på grund av att oseriösa företag dumpar priser och kringgår lagstiftningen. Den kriminella ekonomin ökar kraftigt, är en stor drivkraft till brottslighet och utgör ett stort hot mot Sverige.

Därför behövs krafttag för att öka kunskapen och förbättra samverkan mellan olika samhällsaktörer. SMOB, ett treårigt projekt som drivs med stöd av Europeiska socialfonden, vill genom forskning, innovation och utbildning stärka samhällets samlade förmåga att såväl försvåra som förhindra arbetsplatskriminalitet. Initiativet drivs av Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola och är ett partnerskap mellan myndigheter, akademin, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer.

Välbesökt seminarium

Flera aktörer i SMOB fanns på plats med representanter under seminariet i riksdagens andra kammare, som modererades av Fredrik Erfeldt från Stockholms Handelskammare och Linnea Lagro från LO.
Ola Pettersson, ordförande i delegationen mot arbetslivskriminalitet, inledde seminariet med att delge några av de viktiga slutsatserna från det slutbetänkande som delegationen lade fram i mars i år. Där slås fast att ett effektivt arbete mot arbetslivskriminalitet kräver bland annat en tydlig och långsiktig styrning från såväl regering som berörda myndgheter, att informationsutbyte mellan olika aktörer fungerar och att kunskapen generellt om den här typen av kriminalitet ökar.

Han delgav vidare ett par konkreta förslag på åtgärder, däribland stärkta förutsättningar för utländsk arbetskraft, eftersom de ofta löper hög risk att utnyttjas i den kriminella ekonomin. 

Därefter höll rikspolischef Petra Lund ett anförande där hon betonade vikten av ett brett samarbete och samverkan mellan många olika samhällsaktörer för att komma framåt med den här ofta komplicerade brottsbekämpningen.

Det går inte att hantera de här problemen enbart med lagföring, förutsättningarna finns inte för det. Fler behöver involveras i arbetet mot organiserad brottslighet, sa Petra Lund.

Hon talade vidare om vikten av att hitta uthålliga former för att forska mer kring just arbetslivskriminalitet, samt att ta fram riktade utbildningar.

SMOB är ett initiativ som jag tror kan vara en viktig del i att hitta lösningar, avslutade Petra Lund.

Sekretesslättnader en väg framåt

En återkommande fråga som lyftes av flera av de inbjudna medverkande var möjligheten att införa lättnader i sekretessbestämmelserna. Detta skulle kunna underlätta samverkan mellan olika samhällsaktörer och kunna bidra till att fler individer kan lagföras för den här typen av brott.

Katarina Lundahl, statssekreterare hos jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson, berättade att detta är en prioriterad fråga även för regeringen, och berättade om ett förslag från EU om att underlätta delandet av information om kriminella.

Det är ett intressant förslag. Ju fler som förstår och får kunskap om vilka som är seriösa och vilka som är kriminella, desto bättre. Samtidigt måste detta vägas mot integritetsaspekter, sa Katarina Lundahl.

Offentliga upphandlingar ett riskområde

Under ett panelsamtal mellan Rikard Jermsten, generaldirektör Ekobrottsmyndigheten,
Anja Clausin, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten och Arne Alfredsson, avdelningschef Arbetsmiljöverket, bekräftades bilden av att arbetslivskriminalitet är ett ökande problem, och att offentliga upphandlingar är ett tydligt riskområde.

Det skapar osund konkurrens och felaktigt nyttjande av skattemedel, vilket blir både ett systemhot och ett hot mot vår demokrati, sa Anja Clausin.

Avslutningsvis talade riksdagsledamöterna Fredrik Kärrholm, (M) och
Ardalan Shekarabi (S). De båda tackade för initiativet till seminariet och alla viktiga aspekter som lyfts fram.

Fredrik Kärrholm bekräftade att nuvarande regering har som mål att fler ska lagföras, och lyfte fram Finland som ett föregångsland gällande åtgärder.

Det avslutande budskapet från Ardalan Shekarabi, som i sin roll som civilminister i en tidigare regering arbetat just med att förändra lagstiftningen om offentlig upphandling för att komma åt den här typen av brottslighet, var tydligt:

Det är dags att vi lägger undan våra ideologiska skygglappar och gör det som värnar Sverige.