React-EU

React-EU – insatser för att motverka ekonomiska konsekvenser under pandemin

Ett av många initiativ av EU-kommissionen för att motverka konsekvenserna i ekonomin på grund av coronapandemin är React-EU. Medlen kommer att kunna användas till och med år 2023 och ingår i socialfondsprogrammet 2014-2020, som ett nytt programområde.

Ett nytt förslag från Arbetsmarknadsdepartementet kan innebära att målgruppen för React-EU utökas. Förslaget, som godkänts av Övervakningskommittén, innebär att även sysselsatta kvinnor och män får möjlighet till kompetensutveckling för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Programförslaget är skickat till EU-kommissionen för slutligt godkännande och beslut.

En utlysning riktad till den nya målgruppen är planerad att öppna den 14 februari. Mer information kommer inom kort.


Målgrupper och insatser som stöds

Målgruppen för React-EU i socialfondsprogrammet är kvinnor och män som har blivit arbetslösa under pandemin och som behöver rustande och matchande insatser för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden i syfte att snabbt komma i arbete. Medlen ska främst finansiera insatser för arbetslösa, exempelvis unga eller utrikes födda, som behöver insatser för att komma i arbete eller utbildning (reguljär eller annan) som bedöms vara en förutsättning för att få ett varaktigt arbete, eller som behöver kompetensutveckling för omställning till arbete.

I den här utlysningen krävs ingen medfinansiering.

Exempel på insatser:

  • Matchande insatser
  • Arbetsmarknadsutbildning (till exempel med grön och digital inriktning)
  • Karriärvägledning
  • Yrkes- och studieförberedande insatser
  • Insatser inom utbildningsväsendet. 

Medlen ska användas för att komplettera och förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken så att fler kvinnor och män som har blivit arbetslösa under pandemin får del av rustande och matchande insatser i syfte att snabbt komma i arbete.

Fördelning av medel

Medlen ska tilldelas och utlysas på nationell nivå, varav ca 75 procent bara kan sökas av Arbetsförmedlingen. Motivet är att pandemin har skapat en situation där det krävs en nationell koordinering av resurserna för att snabbt få till stånd effektiva insatser, i samarbete med lokala, regionala eller andra relevanta aktörer. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har ökat väsentligt till följd av konsekvenserna av pandemin. Vidare har behoven hos de inskrivna vid Arbetsförmedlingen förändrats i spåren av pandemin, vilket motiverar satsningar för att möta dessa behov. En del av medlen som söks av Arbetsförmedlingen bör användas i till exempel samverkan med kommuner, regioner och andra relevanta aktörer. 

Cirka 25 procent av medlen kan sökas av en bredd av aktörer. Till exempel civilsamhällesorganisationer, för att ge ytterligare möjligheter att nå ut till arbetslösa.

Stöd till övergången till en koldioxidsnål ekonomi

React-EU möjliggör satsningar som bidrar till övergången till en koldioxidsnål ekonomi och åtminstone 25 procent av medlen bör gå till sådana insatser. Det kan till exempel handla om arbetsmarknadsutbildning med grön och digital inriktning. Det bör så långt som möjligt föras en dialog med lokala, regionala och andra relevanta aktörer om dessa insatser.  

Förväntade resultat:

  • Fler arbetslösa kan ta del av insatser för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och övergå till arbete eller utbildning eller kommer närmare arbetsmarknaden genom att få förutsättningar att söka arbete eller utbildning.

Förväntande effekter:

  • Arbetslöshet och utanförskap till följd av pandemin har motverkats.
  • Ökad delaktighet för individen på arbetsmarknaden och en kompetensutveckling som bidrar till att möta arbetsgivarnas framtida behov

Bakgrund

Pandemin och dess följdverkningar har inneburit att situationen på arbetsmarknaden har försämrats betydligt. Sysselsättningen har minskat i många grupper på arbetsmarknaden och minskningen har varit särskilt stor för personer med tidsbegränsade anställningar, ungdomar och kvinnor.

Arbetslösheten har ökat snabbt i alla grupper, men framför allt bland unga, personer med högst förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda. Arbetslösheten har stigit ungefär lika mycket bland män och kvinnor, men kvinnors sysselsättningsgrad har minskat mer.

Under fjärde kvartalet 2020 skedde en återhämtning på arbetsmarknaden och sysselsättningen ökade samtidigt som arbetslösheten minskade tydligt.

Läget på arbetsmarknaden väntas vara fortsatt allvarligt framöver, även om sysselsättningsfallet begränsas av att företagen i stor utsträckning tillämpar korttidspermittering. Det försämrade pandemiläget i början av 2021 riskerar att ytterligare försämra läget på arbetsmarknaden och har föranlett åtgärder såsom förlängning av det utökade stödet vid korttidspermittering.

Sysselsättningen bedöms öka något under 2021, men det sker långsamt eftersom många företag i första hand ökar produktionen genom att öka arbetstiden bland redan anställda när korttidspermittering fasas ut. Arbetslösheten väntas fortsatt vara högre i slutet av 2022 än innan krisen. Risken för att bli långvarigt arbetslös är särskilt stor i grupper som sedan tidigare har en svag förankring på arbetsmarknaden.

Krisen medför att strukturomvandlingen på arbetsmarknaden påskyndas. Det innebär i sin tur andra krav på arbetskraftens kompetenser, vilket riskerar att öka obalanserna på arbetsmarknaden och att arbetslösheten permanentas på en högre nivå. En del arbeten som försvinner kommer inte tillbaka. 

Pandemin visar på vikten av omställning. Den som förlorat arbetet behöver därför goda möjligheter att ställa om till ett nytt jobb, bland annat för att minska kompetensbristen inom vissa yrken och för att möta arbetsgivarnas behov när ekonomin vänder.

Presentation från informationsmöte

Den 28 februari hölls ett informationsmöte om utlysningen som öppnade den 14 februari 2022. Här finner ni den presentation som visades under mötet.

Frågor och svar

Under informationsmötet fanns det tid att ställa frågor. De frågor som inte besvarades under hittar du här:

  • Med anställda menas här såväl stabil som instabil ställning?

Svar: Ja; om man har någon sorts anställningsförhållande

  • Ingår personer med BEA anställning i målgruppen?

Vad menas med Bea?

BEA (Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser) är ett kollektivavtal för kommuner och landsting som är tänkt att användas för arbetstagare som anställs för arbete som inte är budgeterat inom arbetsgivarens verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten.

Svar: Utlysningen är inriktad på att ge kompetensutveckling till kvinnor och män som arbetar i syfte att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Behovet av kompetensutveckling ska vara kopplat till konsekvenserna av pandemin. De med BEA-anställning får också ta del av kompetensutvecklingsinsatser som har identifierats för anställda på arbetsplatsen i syfte att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Förutsatt att det finns en koppling till pandemin.

  • Är en snabbare teknikutveckling p.g.a. pandemin godkänd anledning?

Svar: Ja, om det går att visa på en motivering kopplad till utlysningens syfte och ger kompetensutveckling till målgruppen.

  • Innebär nedan formulering i utlysningen att en större organisation (t.ex. en Region) eller flera regioner i samverkan, har större chans att få beviljat medel än om en enskild kommun eller några mindre kommuner i samverkan inom ett län, söker Reactmedel: “Svenska ESF-rådet utlyser 500 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas på nationell nivå (av en aktör med projektverksamhet i flera regioner) eller i en enskild region (vars projektverksamhet är avgränsad till Svenska ESFrådets regionindelning).”

Svar: Det betyder att utlysningen möjliggör projekt som man antingen driver nationellt eller regionalt. Det betyder inte att den ena prioriteras före den andra baserat på om det är regionalt eller nationellt utan bedömningen görs utifrån urvalskriterierna.

Innehåll på sidan