Projekt

Den offentliga sektorn i Östra Mellansverige står inför en omställning till följd av en åldrande befolkning, ökande vårdbehov och begränsade ekonomiska resurser. Samtidigt så ökar digitaliseringen i samhället och behovet av att kunna använda olika digitala verktyg i både arbetslivet och vardagen blir allt större och viktigare för offentligt anställda, oavsett yrkeskategorier och roller. Digitaliseringen och ökad kompetens kring digitala och AI baserade verktyg har därför en stor potential att underlätta denna omställning och stödja personalen i deras arbete på många olika sätt.

Erfarenheter från tidigare stora strukturomvandlingar visar dock att ny teknik ofta kommer olika samhällsgrupper till del, i olika hög grad. Det här kan bli problematiskt, eftersom ett samhälle där inte hela befolkningen behärskar AI riskerar att hamna i ett konkurrensmässigt underläge.

Om en organisation och dess personal förstår de grundläggande möjligheterna men även riskerna med AI, har de bättre förutsättningar att på ett säkert och etiskt sätt använda AI för samhällets bästa. Det krävs dock att arbetsgivaren erbjuder personalen en trygghet och individuell förståelse för hur de kan på bästa sätt genomföra ett sådant teknikskifte med bred legitimitet. Det är avgörande för den offentliga organisationens utveckling och sammanhållning att alla vill, vågar och kan ta del av ny teknik, såsom stora språkmodeller. Verktyg som man redan kan visa kan skapa tydliga nyttor för anställda och arbetsgivaren, genom snabbare dokumentering, minskade avvikelser m.m.

Stora språkmodeller är avancerade AI-modeller som kan förstå och generera text genom att analysera enorma mängder språkdata. Språkmodellen kan på så sätt lära sig språkmönster, grammatik och sammanhang för att förutsäga nästa ord i en mening och skapa naturlig text. I takt med att språkmodellen används, lär den sig språkmönster, genererar sammanhängande och kontextbaserade svar, hantera långa konversationer och anpassa sig till olika ämnen.

Dessa verktyg är dock beroende av vilken uppgift användaren ger och hur denna uppgift formuleras (s k prompting). Detta kan låta enkelt men prompting kan ses som att ge instruktioner till en mycket kompetent, men väldigt bokstavstrogen assistent. Din prompt är instruktionen, och kvaliteten på resultatet beror direkt på hur väl du formulerar den. AI-verktyget analyserar din prompt och genererar innehåll baserat på sin träning från miljontals texter och data. AI-modellen använder sedan sin artificiella intelligens för att generera ett resultat som passar in på prompten.

Är prompten felformulerad eller om användaren inte är säker på hur själva språkmodellen fungerar, kan resultaten dock påverkas negativt. Det är därför avgörande att personal och användare förstår hur språkmodeller är uppbyggda och hur man ska tänka när man ger instruktioner eller ställer en fråga. Det krävs kompetens och entusiasm hos användaren för att dessa verktyg ska göra verklig nytta.

Region Västmanland har utifrån detta också fördjupat ett samarbete med Region Skåne, Västra Götalandsregionen (VGR) samt Sveriges Kommuner & Regioner (SKR) och AI Sweden för att gemensamt se hur man bäst kan samverka kring hantering och användning av hälsodata och det utvecklingsområde som språkmodeller erbjuder. Detta utmynnade i en nyligen inskickad ERUF ansökan till det nationella ERUF programmet (17 januari 2025). Med syfte att stödja de nationella riktlinjer kring ökad samverkan kring hälsodata mellan regioner, som SKR nu arbetar fram på uppdrag av regiondirektörerna. Denna ansökan tar utgångspunkt i att stödja dessa nationella riktlinjer och arbetet i ESF projektet är också tänkt att drivas i nära samverkan med ERUF projektet. Resultat och erfarenheter kommer att delas mellan båda projekten.

En satsning på kompetens hos personal och medarbetare är dock mycket viktigt. Som tidigare nämnts i denna ansökan, behövs en hög lägstanivå vad gäller grundläggande AI-kompetens, för att faktiskt kunna använda AI-verktyg i sin arbetsroll och därmed fullt ut kunna dra nytta av den nya tekniken.

Tyvärr finns det dock grupper i dag som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Den snabba teknikutvecklingen riskerar dessutom att skapa nya kunskapsklyftor. Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet" (2024) visar exempelvis att enbart 30% av befolkningen har använt ett AI-verktyg under 2023, framför allt för privat bruk. Bland yngre svenskar är det samtidigt betydligt vanligare. I åldern 18–34 år svarar 60% att de har använt AI-verktyg.

För att dra nytta av den nya tekniken, men också för att undvika avarter såsom bedrägerier, faktaförvanskning och intränade fördomar i automatiska beslut, krävs att personalen har kunskap och kompetens som kan minska interna kunskapsklyftor och motverka framtida sådana. Detta är också viktigt då det samtidigt sker en snabb utveckling av generativa språkmodeller, vilka har potential att effektivisera arbetsprocesser och stärka kvaliteten i de offentliga verksamheterna. Trots detta saknas fortfarande i stor utsträckning den kompetens och kunskap som krävs för att implementera och använda språkmodeller på ett ändamålsenligt sätt.

Bristen på AI-kunskap, både generell (vad är AI och hur påverkar det mig) samt specifik (optimerad användning av specifika verktyg såsom språkmodeller i arbetet) är därmed ett växande problem inom offentlig sektor, vilket leder till en digital klyfta där vissa yrkesgrupper och organisationer har svårt att anpassa sig till förändringarna. Detta riskerar att försvaga verksamheternas effektivitet och innovationskraft, samtidigt som det påverkar arbetsmiljön negativt och kan minska attraktiviteten för yrken inom vården.

För att säkerställa en hållbar och inkluderande arbetsmarknad behöver yrkesverksamma inom offentlig sektor, såsom vårdpersonal, skolpersonal, administratörer och beslutsfattare, ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling inom AI och digitalisering men även specifik kunskap om hur man använder AI baserade verktyg såsom språkmodeller och tillhörande processer på bästa sätt.

Detta projekt syftar till att ge en bred grupp av olika yrkesgrupper i offentlig verksamhet en förståelse och kompetens kring hur de kan dra nytta av s.k stora språkmodeller i sitt dagliga arbete och hur de kan "prompta" på bästa sätt utifrån sin yrkesroll och behov. Projektet kan därmed ses som ett tydligt stöd för Regeringens nationella strategi kring AI -"Nationell inriktning för artificiell intelligens", där följande lyfts fram:

"Vidare har AI stora möjlig heter att bidra till en mer effektiv och relevant offentlig sektor. Därför är det regeringens målsättning att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av AI kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften." (https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/01).

Vi kommer även ta hänsyn till de risker som lyfts fram i E-hälsomyndighetens rapport från 2020 "Fokusrapport – Artificiell intelligens och e-hälsa". I rapporten tydliggör man att frågor kring etik, jämlikhet och ansvar kan ha en tydlig negativ inverkan på hur väl AI och språkmodeller kan appliceras i offentliga verksamheter såsom vård och omsorg.

Genom att fokusera på individens trygghet och kunskap kommer projektet att hjälpa den offentliga sektorn att jobba mer strategiskt med AI, med fokus på generativ AI ( så kallade 'språkmodeller'). Vi kommer utbilda personal i hur de bäst kan använda språkmodeller som verktyg i sin arbetsroll och synliggöra vilken avlastning och nytta de kan ha av dem. Vi kommer även samverka med aktörer såsom AI Sweden som jobbat aktivt med att öka användningen av språkmodeller i offentlig verksamhet.

Projektet kommer även att arbeta aktivt med de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering: för att säkerställa att kompetensutvecklingen inom AI och digitalisering blir tillgänglig för alla yrkesgrupper och individers olika förutsättningar. Nyttan av språkmodeller kan nämligen variera beroende yrkeskategori så det kommer vara viktigt att vi kan anpassa utbildningarna efter både yrke och individuella förutsättningar. En lärdom från tidigare projekt såsom ESF projektet KOD är också att det är avgörande att utbildningar anpassas efter deltagarnas arbetsbörda och tillgänglighet. För att säkerställa att utbildningsinsatserna når en bred målgrupp kommer projektet därför att erbjuda flexibla och digitalt tillgängliga utbildningar, anpassade efter olika yrkesroller och kunskapsnivåer. Detta kommer vara mycket viktigt då många av deltagarna kommer ha svårt att komma ifrån på arbetstid. Möjligheten att ta del av utbildningar när det passar individen bäst är därför avgörande.

Vad gäller jämställdhet så är många verksamheter, såsom vård- och omsorgssektorn starkt könssegregerad, där kvinnor utgör en majoritet av vårdpersonalen medan män ofta har ledande roller inom teknikutveckling och ledarskap. Projektet kommer därför att arbeta tydligt med att säkerställa att valda utbildningar och leverantörer har en förståelse för målgruppernas sammansättning utifrån kön och erfarenheter. Riktade insatser kommer att behöva göras för att säkerställa att alla yrkesgrupper, oavsett könsfördelning, får likvärdiga möjligheter att ta del av AI-kompetensutveckling.

Projektet kommer även att arbeta för att AI-system och språkmodeller som används utvecklas och implementeras på ett sätt som motverkar diskriminering och bias, särskilt när det gäller äldre, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper.

Genom att adressera alla dessa utmaningar redan i ansökan och skapandet av projektupplägget kommer projektet att bidra till en mer modern, effektiv och inkluderande offentlig sektor där AI och språkmodeller används på ett sätt som stärker både verksamheten och individernas yrkesmässiga utveckling