Projekt

Projektet Alingsåsmodellen - från utanförskap till innanförskap ska arbeta med att lyfta personer som idag går på försörjningsstöd till egenförsörjning. Detta kommer att göras genom att deltagare, idag inskrivna hos Socialförvaltningen i Alingsås kommun, med fokus på utrikesfödda, som uppbär försörjningsstöd kommer att erbjudas in individbaserad och sammanhållen process innehållande kartläggning, coachning, praktik, språkstöd och mentor, för att ta sig till egenförsörjning och från utanförskap till innanförskap.

Idag finns det många individer i Alingsås som lever på försörjningsstöd i ett långvarigt utanförskap. Målgruppen vi främst riktar oss mot har språkliga och/eller psykiska eller fysiska hinder, samt brist på nätverk som gör det svårt för dem att komma ut i arbete. Våra insatser är därför riktade till att stärka målgruppen genom att de får följa en modell som ger stöd på individnivå, med start via en två veckor lång kartläggning av individens behov och resurser, som sker på grupp och individnivå.

Därefter får deltagaren en praktikplats, lämpad efter individens behov, på tre dagar i veckan. Övriga dagar kommer det att erbjudas, hälsocoachning, utbildning inom hur man agerar i det svenska samhället men även i en arbetsmarknadssituation, kontakter med arbetsgivare och utbildningsarrangörer, samt stödsamtal på individnivå. Denna praktikperiod kan pågå mellan 3-12 månader, beroende på deltagarens behov. Under tiden kommer deltagaren även att få träffa olika arbetsgivare genom mötesplatser och samarbeten som skapas genom projektet, där slutmålet är att deltagaren ska ta nästa steg mot ett riktigt arbete. Varje deltagare kommer dessutom att få tillgång till en individuell mentor, som ska utgöra ett personligt stöd att bolla frågor med men även utgöra ett första steg till ett nätverk i det svenska samhället.

Målen med projektet är följande: Deltagarna ska: 1. Ha fått ett utökat socialt- och arbetsmarknadsrelaterat kontaktnät. Vilket innebär att deltagaren ska ha fått en fadder/mentor att prata svenska med och därigenom en ökad kontakt i det svenska samhället. Deltagaren ska även ha fått möjlighet till praktik och att träffa representanter från olika företag vid något/några tillfällen under processens gång.

2. Ha fått en förbättrad svenska. Deltagaren kommer att få träna praktisk yrkessvenska dels genom sin praktikplats och dels genom de utbildningsinsatser som erbjuds deltagaren under projektets gång och via samtal med sin fadder/mentor.

3. Ha fått en förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Deltagaren kommer att få en ökad kunskap om och stöd i hur de kan förbättra sin hälsa på olika plan. Här kommer en coach att finnas med som resurs.

4. Ha fått ett diplom som visar deras nyvunna kunskaper på olika plan att visa upp för tänkta arbetsgivare. Deltagaren kommer att delta i en mängd olika aktiviteter, vilket kommer att resultera i ett diplom efter genomförande. Detta diplom kommer att kunna visas upp för presumtiva arbetsgivare och visa på dokumenterad kunskap inom vissa områden.

5. Minst 30% av deltagarna ska ha gått vidare från praktik till arbete/studier. Detta är det övergripande målet med projektet och där vi kommer att följa upp varje deltagare för att se om denne kommer i arbete eller studier och vad som annars behövs ytterligare för att detta ska uppnås.

Målet med hela insatsen är att stärka individer i utanförskap att komma i arbete, eller närma sig ett arbete.

Vi kommer att arbeta enligt ovan beskriven process, som baseras på följande huvudsakliga metoder och teorier:

BIP-metoden (Beteendeinterventionsplan), dår flera forskare och teorier har bidragit till utvecklingen av denna metod. Metoden används ofta inom arbetsmiljö, psykologisk rådgivning eller terapi. BIP-metoden är en struktur för att identifiera och hantera problematiskt beteende, ofta använd inom kommun och organisationer. Målet är att förstå de bakomliggande orsakerna till ett beteende och skapa en handlingsplan för att förändra det på ett konstruktivt sätt..

Mark Granovetters nätverksteori - som fokuserar på hur sociala nätverk påverkar ekonomiska och sociala processer. Hans mest kända bidrag är teorin om "starka respektive svaga band" (Strong & WeakTies), där han argumenterar för att svaga sociala band (bekanta snarare än nära vänner) är avgörande för spridning av information och möjligheter, inte minst när det kommer till jobbsökning. Den långsamma etableringen av målgruppen kan delvis bero på språkliga och kvalifikationsrelaterade hinder samt diskriminering, men den absolut främsta faktorn är bristen på sociala nätverk vid ankomsten till Sverige.

Genom att skapa en sammanhållen process för deltagaren där; Socialförvaltningen i kommunen är huvudansvarig i urvalet och uppföljning av deltagaren, där projektledare och handledare/coach ansvarar för kartläggning och utbildningsinsatser för deltagaren och praktiksamordnare och praktikhandledare på praktikplatserna ser till att deltagaren får en bra praktik med rätt förutsättningar och stöd, tror vi att vi kan skapa en sammanhållande och samverkande modell som leder från utanförskap till innanförskap. Därigenom kommer kostnaderna för så väl individen som samhället att minska och de ideella aktörerna kommer att uppleva att deras insatser används på rätt sätt i en effektiv process.

Vår förhoppning är att den modell vi tar fram här, sedan ska kunna användas i andra kommuner med liknande behov.