25-041-S04 – Inkludering till arbete

Sammanfattning

En strategisk systemintervention för arbetsmarknadsinkludering
Projektet Inkludering mot arbete utgör en strategisk systemintervention designad för att bryta det långvariga utanförskapet för kvinnor och män på Gotland som idag står längst ifrån arbetskraftsdeltagande. Genom att etablera en sammanhållen och arbetslivsinriktad rehabiliteringskedja adresserar projektet det kritiska systemgap som identifierats mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och arbetsmarknadens funktionslogik. Kärnan i projektet är en metodutveckling där social förskrivning används som ett strukturellt verktyg för att transformera medicinsk och social stabilisering till verifierbar anställningsbarhet och ökat arbetskraftsutbud. Insatsen är direkt kalibrerad för att svara mot aktuellt programområde och dess krav på aktiv inkludering för individer som riskerar social exkludering och fattigdom.

Den gotländska paradoxen
Gotland präglas av en unik arbetsmarknadsproblematik där en skriande kompetensbrist inom både privat och offentlig sektor existerar parallellt med en grupp invånare i djupt och dolt utanförskap. Denna ”gotländska paradox” bottnar i en omfattande humankapitalerosion där långvarig psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet och kognitiv utmattning fungerar som oöverstigliga inträdeströsklar. Den nuvarande välfärdsstrukturen är präglad av organisatoriska stuprör där individen riskerar att falla ner i ”glömskans tomrum” i övergången mellan medicinsk behandling och arbetsmarknadsåtgärder. Om detta systemfel inte åtgärdas permanentas individens beroende av passiva transfereringar, vilket leder till försvagad regional skattekraft och en ohållbar social situation för den enskilde. Projektet positioneras därför som ett nödvändigt strukturellt ingrepp för att säkra regionens framtida kompetensförsörjning och sociala sammanhållning.

Metodologisk precision genom social förskrivning
Den centrala operativa metoden är social förskrivning (Social Prescribing), vilken fungerar som den operativa bryggan från primärvården och socialtjänsten in i projektets arena. Genom en personcentrerad lotsfunktion (Link Workers) länkas individen till hälsofrämjande och pedagogiska moduler förlagda till Studieförbundet Vuxenskolans icke-kliniska miljöer. Valet av arena är strategiskt betingat för att bryta den passiviserande patientrollen och möjliggöra en identitetsförflyttning mot stärkt agens och anställningsbarhet. Metodiken vilar på en biopsykosocial grund där hälsa ses som en motor för arbetslivsinriktad rehabilitering snarare än ett separat kliniskt mål. Detta angreppssätt sänker de psykosociala trösklarna och bygger upp individens systemtillit, vilket är en förutsättning för att progressionen inte ska avstanna vid mer kravställda moment.

Progressionsstyrd väg mot självförsörjning
Deltagarnas resa genom projektet följer en stringent tre-fasig progressionsmodell som säkerställer en hållbar förflyttning mot arbetsmarknaden.
•tFas ett fokuserar på identifiering och biopsykosocial kartläggning för att fastställa individuella baslinjevärden avseende självförmåga (self-efficacy).
•tFas två utgörs av en stabiliseringsfas där evidensbaserade kultur- och hälsomoduler används för att stärka kognitiv uthållighet, exekutiva funktioner och social interaktion i normaliserade miljöer.
•tFas tre skiftar fokus mot konkret arbetslivsorientering och matchningsförberedelse.

Målet med progressionskedjan är att individen ska nå en sådan stabilitet och funktionsförmåga att de kan genomföra en ”varm överlämning” till ordinarie arbetsmarknadsinsatser hos Arbetsförmedlingen eller kommunens arbetsmarknadsenhet (Jobbvägen). Genom att aktivt inkludera deltagarna i utformningen av sin egen utvecklingsplan motverkas risken för regression och den humankapitalförlust som ett fragmenterat stöd annars medför.

Socioekonomisk nytta och regional utveckling
Projektets finansiella logik bygger på en socioekonomisk investeringsmodell där kostnaden per deltagare ställs i relation till priset för livslångt utanförskap. Genom att reparera rehabiliteringskedjan minskas den medicinska rundgången och organisationernas effektivitet ökar, vilket frigör resurser för ordinarie välfärd. Investeringen är en förutsättning för att Gotland ska kunna nå målen i den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 och genomförandeprogrammet Kraftsamling för hälsa. Ett beviljande innebär att regionen får ett beprövat verktyg för att transformera dolt utanförskap till ett ökat arbetskraftsutbud, vilket direkt stärker underlaget för kompetensförsörjning i en region med demografiska utmaningar.

Resultatstyrning och institutionellt ägarskap
För att garantera genomförbarhet och långsiktig hållbarhet styrs projektet av en tvärsektoriell styrgrupp med mandat att påverka regionens ordinarie strukturer och resursallokering. Genom en lärande utvärdering säkerställs att projektet behåller sin analytiska skärpa och löpande justerar sina metoder utifrån faktiska resultat och jämställdhetsutfall. Region Gotland står som finansiell garant och projektägare, vilket säkerställer ett djupt organisatoriskt ägarskap och förmågan att bära projektets likviditet. Sammanfattningsvis erbjuder projektet Inkludering mot arbete en vetenskapligt förankrad och operativt robust lösning på komplexa samhällsutmaningar. Genom att kombinera agensstärkande lotsning med arbetsmarknadens funktionslogik skapas en hållbar väg till egenförsörjning för de gotlänningar som idag står längst ifrån, vilket stärker hela Småland och Öarnas arbetsmarknad.