24-005-S04 - Växtplats LSS

Projektet "Växtplats LSS" syftar till att förbättra och bredda kompetensen hos personalen inom LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) i de fyra samverkande kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter för att stärka deras position på arbetsmarknaden och deras förmåga att möta nuvarande och framtida utmaningar inom sektorn. En gemensam, kvalitetssäkrad och aktuell kompetens, som projektet erbjuder, innebär att kommunerna kan höja tjänsternas kvalitet och verksamhetens kapacitet och därigenom kan projektet bidra till en kunskapsbaserad, jämställd och jämlik funktionshinderomsorg.

Välfärden står inför en mängd olika utmaningar i takt med samhällsutvecklingen. Demografins utveckling med en åldrande befolkning, där färre unga ska försörja allt fler äldre är en utmaning på många sätt, inte minst vad gäller kompetensförsörjning och bristen på kvalificerad arbetskraft. I tillägg är det få som söker till yrkesprogrammen som efterfrågas inom LSS-sektorn.

I en kompetenskartläggning pekar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på svårigheter för kommunerna att rekrytera medarbetare med rätt kompetens samt att den befintliga personalen har en skiftande kompetens som i många fall behöver kompletteras.

Målgruppen för projektet består av cirka 70% kvinnor och är en heterogen grupp som har stor spridning vad gäller arbetsinnehåll, utbildning, erfarenhet, ålder med mera. Liksom andra kvinnodominerade sektorer, kämpar LSS-verksamheten med utmaningar som låga löner, oregelbundna arbetstider och hög andel deltidsarbete.

Det har gjorts stora nationella satsningar på Äldreomsorgen de senaste åren och behoven av kompetensutveckling inom LSS-verksamheterna har kommit i skymundan. Detta uppmärksammades när SKR gavs uppdraget av Socialstyrelsen och kommunerna att göra en förstudie kring behoven av kompetensutveckling i offentlig sektor,

SKR har som svar på förstudien tagit fram ett utbildningskoncept som kallas Yrkesresan. Fem yrkesresor ska tas fram inom de verksamhetsområden som har prioriterats av kommunerna. Yrkesresan Funktionshinder för utförare prioriterades som andra inriktningen att sättas i sjön.

Utbildningskoncept/metoden Yrkesresan bygger på en kombination av egenstudier, diskussionsgrupper och utbildningar med stöd av en digital plattform. Ansvarig för framtagandet har varit SKR och konceptet bygger på forskning, beprövade metoder, erfarenhet och goda exempel.

Projektets mål är att alla medarbetare som arbetar inom LSS utförarverksamhet ska få en gemensam, kvalitetssäkrad baskompetens som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. 1150 medarbetare ska gå igenom "Yrkesresan Funktionshinderområdet för utförare" – bassteget.

Bassteget i 'Yrkesresan' innehåller en introduktionskurs följt av fem ytterligare kurser. Varje kurs följer en strukturerad process bestående av förberedelser, kurstillfälle och efterarbete. För de som behöver extra stöd med att komma igång eller hantera den digitala plattformen finns projektpersonalen tillgänglig för hjälp. Kurserna i BAS bygger på varandra, så inte förrän en kurs är avklarad kan man "gå vidare" till nästa. Deltagaren genomför och bockar av sina aktiviteter på sitt konto. Kommunadministratören har tillgång till kommuninformationen och kan följa och vid behov stötta deltagarnas progression. När deltagaren genomfört hela bassteget utfärdar arbetsgivaren ett intyg. Varje deltagare äger sin utbildningsresa. Om medarbetaren skulle sluta sin anställning i kommunen kan hen ta med sig informationen och fortsätta sin Yrkesresa i en annan kommun, Detta säkerställer en kontinuerlig och sammanhängande kompetensutveckling över kommungränserna.

För en inkluderande kompetensutveckling tar vi hänsyn till jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Utifrån målgruppens sammansättning är vår bedömning att det kommer att finnas ett behov av individuella anpassningar för att säkerställa att alla kan delta på lika villkor. Behov av anpassningar kommuniceras i första hand med projektpersonalen via arbetsledarna eller annan överenskommen personal men det är också möjligt för deltagarna att vända sig direkt till någon i projektpersonalen för stöd. Anpassningarna kan t ex bestå i anpassningar i tid och rum, tillgång till hjälpmedel, transkriberingar, översättningar eller annat som påverkar deltagarnas möjlighet att ta del av utbildningsmaterialet.

Projektpersonalen spelar en kritisk roll i att säkerställa att alla aspekter av projektet - från planering till genomförande och utvärdering - aktivt inkluderar och främjar jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Detta innebär kontinuerlig övervakning och bedömning av projektets processer och resultat för att identifiera och adressera eventuella hinder som kan förhindra dessa principer från att fullt ut förverkligas.

Yrkesresans struktur bygger på en samverkan mellan nationell-, regional- och kommunal nivå med tydligt ansvar för var och en. Nationell nivån producera yrkesresor, ansvarar för framtagande, drift och utveckling av utbildningsplattformen samt svarar för nationell uppföljning och utvärdering. Den regional nivå samordna verksamheten i regionen genom styrgrupp, arbetsgrupp och projektledning. Den regionala projektledaren kommer att vara en viktig samarbetspart under hela projektet. Inte minst i frågor som rör uppföljning och utvärdering samt spridning av resultat.

Med de flesta delarna i konceptet på plats är den stora utmaningen att få det att hända, Målet på organisationsnivå är att hitta arbetssätt, organisation och best practice. Samverkan mellan kommunerna bidrar till att vi kan åstadkomma mer tillsammans än var och en för sig. Resultatet kan sedan användas av kommuner som ännu inte kommit igång med sin Yrkesresa. Erfarenheter får projektet kommer också ha stor betydelse för de samverkande kommunerna när de senare ska implementera sin Yrkesresa för personal inom äldreomsorgen.