23-076-S05 - Stockholm Bygger Hållbart

STOCKHOLM BYGGER HÅLLBART: KOMPETENSUTVECKLING I CIRKULÄRA METODER
Denna förstudie fokuserar på att stärka Stockholms stads arbete med klimateffektivt och cirkulärt byggande. Målet är att förstudien ska medföra en avsevärd stegförflyttning avseende stadens förmåga att kompetensförsörja arbetsmomenten inom cirkulära byggprocesser. Genom att identifiera kompetensutvecklingsbehovet inom cirkulära byggprocesser och planera för åtgärder fungerar projektet som möjliggörare för stadens arbete med att främja ett hållbart byggande anpassat till framtidens krav.

BYGGSEKTORN HAR STOR KLIMATPÅVERKAN
Byggbranschen står för en mycket stor andel av väghusgasutsläppen, till stor del på grund av att branschen varit långsam i sin anpassning till ny teknologi och innovativa lösningar för att främja hållbarhet. Anledningen till trögheten är höga investeringskostnader, en viss konservatism inom branschen samt en tydlig brist på kompetens inom hållbarhet genom byggprocessens hela kedja.

Förstudiens problemanalys adresserar utmaningarna med miljöbelastning inom bygg- och fastighetsbranschen och lyfter fram behovet av en övergång från linjära till cirkulära byggprocesser som en nyckelåtgärd. Sammantaget syftar projektet till att bidra till en hållbar framtid genom att verka för att möjliggöra en ambitiös agenda avseende cirkulärt byggande. Detta ligger i linje med de globala åtagandena utifrån Agenda 2030 och Stockholms stads mål om att minska sin miljöpåverkan och främja en mer hållbar utveckling. Cirkulära byggprocesser är även nyckeln till Stockholmsregionens ambitiösa utvecklingsmål om att kombinera tillväxt genom bostadsbyggande med grön omställning.

Cirkularitet i byggprocesser bidrar till omställningen av byggindustrin genom att innebära övergång från linjär produktion till cirkulära produkt- och materialflöden. Det innebär att planera och skapa förutsättningar för att kunna upprätthålla och bevara värdet av resurserna i byggobjekt. Utgångspunkten är den så kallade avfallshierarkin, som är grundläggande policy för förebyggande av avfall och avfallshantering i EU och i Sverige.

STOCKHOLMS STAD HAR HÖGA AMBITIONER FÖR OMSTÄLLNING
Stockholms stad har en ambitiös historik av aktivt åtgärdsarbete med handlingsplaner och klimat- och miljömässiga åtaganden, integrerade i stadens bolags och förvaltningars styrning. Styrningen inkluderar en Handlingsplan för cirkulärt byggande och sedan 2023, som åtgärd i handlingsplanen, driver staden Centrum för Cirkularitet på Miljöförvaltningen med uppgift att stödja och accelerera stadens bolag och förvaltningars omställning till cirkulära flöden.

KOMPETENSUTBECKLING CENTRALT FÖR ATT GENOMFÖRA ÅTGÄRDERNA
I Stockholm stads analyser av hinder och utmaningar för att främja cirkulära byggprocesser framgår att kompetensutveckling kommer att vara en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Analysen tydliggör att utvecklingsbehoven inbegriper ett flertal olika yrkesgrupper genom byggprocessens hela kedja, ökad medvetenhet om cirkulärt byggande, förmåga att ta fram instruktioner och rutiner, samt konkreta färdigheter i nya arbetssätt.

Cirkulär byggnation kan på sikt bidra till att stärka tillverkningsindustrins och byggbranschens konkurrenskraft och på så sätt även stärka de långsiktiga förutsättningarna på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling inom cirkulära byggprocesser kan därmed även förväntas ha tydliga arbetsmarknadskonsekvenser genom att bidra till konkurrensförmågan hos dagens anställda inom byggsektorn liksom för konkurrensförmågan för den svenska byggbranschen i sin helhet.

BRED INVOLVERING AV STADENS BYGGANDE AKTÖRER
Även Region Stockholm har ambitiösa åtaganden avseende hållbarhetsförflyttningar för bygg- och anläggning. Ett viktigt verktyg är den EU-fondsstöttade plattformen Klimatarena Stockholm, som verkar för att effektivisera och strukturera samverkan kring snabbare klimatomställning.
Förstudiens aktörer består av Stockholms stads byggande bolag och förvaltningar samt arbetsmarknadsförvaltningen. Projektägare är staden och projektet projektleds av specialister på miljöförvaltningen. Samarbetsaktörerna har varit aktivt involverade i utformningen av projektet och dess målsättningar, och har åtagit sig att bidra till och stödja projektets genomförande. Förstudien är även förankrad med regionen som åtagit sig att medverka till spridning av resultaten genom den EU-stödda plattformen Klimatarenan.

TYDLIG PLAN FÖR GENOMFÖRANDE OCH AMBITION FRAMÅT
Förstudien är uppdelat i två huvudmål: För det första, att identifiera kompetensutvecklingsbehov inom staden för att främja cirkulära byggprocesser. Det inkluderar att kartlägga vilka kompetenser som är nödvändiga på individ- och organisationsnivå, med särskilt fokus på jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. För att uppnå detta mål planerar projektet att genomföra en kompetens- och behovskartläggning med hjälp av workshops och gapanalys. För det andra, att skapa förutsättningar för genomförandet av ett kompetensutvecklingsprojekt, vilket omfattar planering, organisatorisk förankring och utforskning av möjligheterna till extern finansiering. I denna del av projektets genomförande är inte minst involvering av medarbetare och ledning hos projektets samarbetsparter en central del. Aktiviteterna ska sammantaget bidra till en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som finns avseende stadens förmåga att öka cirkulariteten i byggandet, och hur kompetensutveckling kan användas för att stärka förmågan.

Inriktningen på arbetet som ska ske i förstudien ligger inom ramen för stadens arbete med klimat- och miljömål. Förstudiens syfte är att fungera som verktyg för staden i att svara upp mot strategiska styrdokument och planerade åtaganden inom hållbar omställning.
Projektägare och samarbetsparter utgör de förvaltningar med närmast påverkan på byggprojekt, samt alla kommunala byggbolag. De är därmed både genomförandeparter och främsta mottagare av resultat. Arbetet med förstudien planeras med ambitionen att möjliggöra ansökan till ESF om stöd för ett genomförandeprojekt. Tät dialog mellan projektets samarbetsparter är centrala delar i förstudiearbetet. Genom arbetet identifieras och involveras potentiella ytterligare relevanta aktörer för planering av ett eventuellt gemensamt EU-finansierat kompetensutvecklingsprojekt. Förstudiens resultat är därmed inplanerat som ett steg i en långsiktig åtgärdsplan där även fortsatt förvaltning och utveckling efter slutfört kompetensutvecklingsprojekt ingår.