23-074-S05 - Psykisk hälsa i skolan med social systeminnovation

Ansökan adresserar den samhällsutmaning som den ökande psykiska ohälsan hos unga utgör och hur den bidrar till ojämlika chanser att klara skolan. Ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för utanförskap och framtida psykosociala problem.

Trots flera insatser från samhället ökar ohälsan. Samhället har svårt att tackla problematiken då nuvarande arbetssätt och organisering inte är optimerad för komplexa utmaningar. Alltmer fokus har lagts på förebyggande arbete men insatserna är ändå reaktiva, kortsiktiga och fragmenterade trots att utmaningen utgår ifrån samma rotorsaker: brist på goda och jämlika uppväxtvillkor.

För att lättare komma till rotorsaker, främja social innovation och skapa mer hållbara angreppssätt på den psykiska ohälsan ser projektet problemet på tre nivåer: Dels "utfallsnivån" som sker på individnivå: att den psykiska ohälsan och skolmisslyckanden ökar, dels den systemiska nivån (Blekinge och nationellt): att systemet runt barn och unga av olika orsaker inte är konstruerat för att proaktivt främja hälsa och jämlika chanser att klara skolan, och slutligen lokalnivån; en specifik kontext (Rödeby) där dom lokala förutsättningarna beaktas i implementeringen av sociala innovationer som uppstått på de tre nivåerna. Projektets målformuleringar och tillvägagångssätt utgår från alla tre nivåer.

Problemet beror på komplexa orsakssamband mellan olika faktorer såsom bristande föräldrarelationer och tillgång till trygga vuxna, negativ skolanknytning, låg måluppfyllelse i skolan, social isolering, brist på meningsfull fritid och dåliga ekonomiska förutsättningar.

Sedan april 2023 pågår ett länsövergripande samverkansprojekt som har skapat förutsättningar för ansökan att komma till stånd. Orsaker som framkom när systemaktörer möttes var bland annat målgruppens brist på inflytande, brist på gemensamma syften och mål, hämmad samverkan både inom och mellan sektorer och ett individualiserat, prestationsinriktat system. Det finns även en låg kompetens i systemet att arbeta innovationsfrämjande utifrån ett systemperspektiv.

Konsekvenserna av problemet för individen är utanförskap, mer fysisk och psykisk ohälsa och svårigheter att delta aktivt i samhället. För samhället blir kostnaderna stora räknat i både ekonomiska och mänskliga termer. Bland annat uppskattar SKR att varje studieavbrott kostar samhället runt 11 miljoner kronor under en persons livstid.

Projektets målgrupp är barn och unga i Rödeby med omnejd som lever i eller med risk för social och ekonomisk utsatthet. Utsattheten beror på brist på skydds- och friskfaktorer som kan leda till skolfrånvaro och -avhopp. Målgruppens behov har kartlagts utifrån enkäter, elevdialoger, fokusgrupper och föräldradialoger.

Projektets aktörer består av organisationer från offentlig, idéburen och privat sektor som alla deltar aktivt i det redan pågående projektet och alla har varit involverade i framtagandet av projektidén och respektive aktörs bidrag. Karlskrona kommun är "problemägaren" och därmed också projektägare men Region Blekinge och länets alla kommuner är i större bemärkelse systemägare och därmed uppdragsgivare via samverkansorganet LSVO (Ledningssamverkan vård och omsorg). Rädda Barnen, RF Sisu och Schvung besitter viktiga kompetenser och nätverk som möjliggör nya och mer effektiva sätt att arbeta med utmaningen.

Det övergripande målet är att på tre nivåer (individ-, lokal- och systemnivå) genomföra ett antal initiativ som har utvecklats utifrån kunskap om hur innovation främjas i komplexa sammanhang, för att skapa en rörelse som påverkar systemet i mer hälsofrämjande riktning.

Ansatsen är att detta på riktigt ska stärka förutsättningarna för varaktig förändring.

Mål på systemnivå:

1.1 Aktörer från offentlig, idéburen och privat sektor har kraftsamlat kring en gemensam utmaning och har bättre förmåga att arbeta för att främja elevers psykiska hälsa och minska studieavbrott tillsammans och motverka systemfel.

1.2 Projektet har bidragit till att aktörer har större kunskap om målgruppen, behoven samt metoder och arbetssätt för att bättre samverka och möta målgruppens behov utifrån ett helhetsperspektiv.

1.3 Projektet har bidragit till att samverkansaktörer har fått ökad kunskap för att göra barn och unga delaktiga i processer som rör dem.

1.4 Arbetet på denna nivå har sammanförts med individ- och lokalnivån för att få återkoppling, insikt och kunna vidareutveckla.

Mål på lokal- och individnivå:
2.1 Projektet har utifrån lokala behov identifierade tillsammans med unga, utvecklat och prövat insatser med syfte att stärka målgruppens skyddsfaktorer samt öka friskfaktorer.

2.2 Projektet har bidragit till att 60% av eleverna som deltagit i aktiviteter upplever en ökad känsla av social delaktighet.

2.3 Arbetet på dessa nivåer har sammanförts med systemnivån för att förbättra förutsättningarna för framgångsrika aktiviteter.

2.4 Projektet har tillämpat minst tre insatser som har utvecklats på systemnivån.

2.5 120 unika elever bosatta i Rödeby som går på högstadiet, gymnasiet eller introduktionsprogrammet har deltagit i någon av följande aktiviteter: gruppaktiviteter, fått individuellt stöd för en meningsfull fritid, ökad hälsa och skolnärvaro, nya fritidsaktiviteter, Social Lab, medskapande processer eller andra nya sociala sammanhang.

2.6 Projektet har bidragit till bättre förutsättningar för en meningsfull fritid för målgruppen och 60% av deltagarna upplever sig ha en mer meningsfull fritid.

2.7 Projektet har bidragit till att stärka demokratiska värden och deltagande elever har en ökad upplevelse av egenmakt.

Projektet följs upp med både utfalls- och resultatmått och med både kvantitativ och kvalitativ metod på alla tre nivåer. Ett resultatramverk kommer att fastställas i uppstart av projektet.

Projektet utvärderas kontinuerligt för att kunna lära och utveckla utifrån den feedback som kommer på insatserna. Projektet ämnar dessutom testa ett utvärderingsverktyg som är utvecklat i syfte att ta tillvara aspekter som är betydande i komplexitet.

Projektets målgrupp är också den slutgiltiga mottagaren av projektets tänkta resultat men många aktörer runt målgruppen kommer involveras och dra nytta av resultatet. Lärdomarna kommer också att bidra till en metodbok för missions.

Projektet kommer huvudsakligen tillämpa ett missionsorienterat arbetssätt. Det handlar om att arbeta med utmaningsdriven innovation genom att kraftsamla tvärsektoriellt runt en gemensam utmaning. Social Labs kommer att anordnas för att samla systemet i rummet, få alla perspektiv att mötas och generera initiativ.

På individnivå kommer bland annat metoder för att främja en meningsfull fritid hos målgruppen såsom evenemangsguidning att tillämpas.

Genom att arbeta på tre nivåer samtidigt sker en ömsesidig befruktning då den ena nivån skapar förutsättningar för de andra. Detta sker exempelvis genom att praktisk erfarenhet av att jobba "i myllan" berikar det strategiska arbetet och de relationer som behöver förbättras på den systemiska nivån och informerar även om viktiga knutar som behöver adresseras på systemnivå.

Aktiviteter som kommer att genomföras är:

- Etablera projektets struktur för genomförande som säkerställer utbyte mellan nivåerna

- Förvalta och vidareutveckla den nyutvecklade sektorsövergripande samverkansarenan

- Utveckla en bedömnings- och urvalsprocedur för idéer som genereras ur processerna

- Förverkliga och iterativt utveckla idéerna

- Skapa strukturer som involverar unga i frågor som beror dom och tillåter dom att samskapa innovationer

- Skapa en kapacitetsförstärkning i offentliga organisationer runt komplexitet och öppna upp för samverkan med fler sektorer

- Utforma 3-4 Social Labs

- Utforma ett forum för medskapande innovativa processer för unga från 13 år.

- Evenemangsguidning för målgruppen

- Utforma aktiviteter utifrån de behov som kommer från målgruppen

Flödet av unga in i projektet är inte linjärt utan kan ske på flera olika sätt då det finns flera olika sätt att komma i kontakt med projektet. Det kan vara genom att delta i ett social lab eller i en aktivitet som har kommit till genom en samskapande process på system- eller lokalnivå, antingen individuellt eller i grupp.

Det finns en bred och djup kompetens i projektorganisationen i metod, system, målgrupp och projektledning. Aktörerna som står bakom ansökan kommer från tre sektorer vilket ger styrka och har bred förankring i lokalsamhället och god kännedom om lokala förutsättningar. Aktörerna samverkar redan aktivt i ett befintligt projekt och är därmed redan tillgängliga vid projektstart. Det finns också en robusthet som säkerställer bemanning i projektet vid oförutsedda personaltapp.

Ansökan är väl förankrad hos stödsökande och övriga aktörer som medverkar och styrgruppen sätts samman med representanter av betydelse för ungas psykiska hälsa och skolgång från minst tre sektorer.