23-074-S01 - Innovativt Partnerskap för Digital Kompetens

Sverige är idag ett av de mest digitaliserade länderna i världen men samtidigt beräknas cirka 20 procent av den svenska befolkningen vara digitalt marginaliserade. I gruppen är kvinnor med utrikes bakgrund kraftigt överrepresenterade.

Forskningen pekar på ett samband mellan digitalt utanförskap och låg grad av egenmakt, självständighet och förutsättningar för lärande. Rapporter visar också att många av de kvinnor som befinner sig i ett digitalt utanförskap även har en instabil ställning på arbetsmarknaden i stort.

När det gäller kopplingen mellan digitalt utanförskap och arbetslöshet så behövs en digital kompetens både när det gäller att söka jobb och att få och kunna behålla en anställning. Utrikes födda kvinnor med låg digital kompetens har ett underläge jämfört med andra arbetssökande med högre digital kunskap. På samma gång med hög arbetslöshet och negativa konsekvenser av utanförskap bidrar en bristande digital kompetens bland kvinnorna till sämre förankring i det omgivande samhället. Det begränsar förutsättningarna att nyttja offentliga service och tjänster från myndigheter och andra offentliga verksamheter.

Det genomförs idag en del insatser för att stärka den digitala kompetensen bland utrikes födda kvinnor. Frågorna har dock inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Handlingsförmågan brister och det saknas överlag, trots handlingsplaner och policys, innovativa och koordinerade åtgärder från stat och kommuner.

Det handlar framförallt om behovet av innovativa och socialt systemförändrade insatser som bygger på en stärkt målgruppsinvolvering utifrån en samverkan mellan aktörer från olika samhällssektorer, inte minst civilsamhället och större företag inom techindustrin.

Ett av få exempel på organisationer som driver på sådana innovativa processer är den ideella organisationen ReDI School of Digital Integration i Malmö. Syftet med projektet är att i innovativa gränsöverskridande partnerskap och samverkansformer med Microsoft, IBM, Linkedin, Arbetsförmedlingen och Malmö stad etc testa och utveckla IT-utbildningar som stödjer kvinnornas digitala kompetens, sociala delaktighet, nyttjande av samhälleliga tjänster samt etablering på arbetsmarknaden.

Projektet ligger i linje med hur social innovation definieras inom ESF+ eftersom det är socialt både till sitt ändamål och sina medel och att det avser både utveckling och genomförande av nya idéer, i detta fallet kring hur utbildningar kan utvecklas. Samtidigt tillgodoser projektet sociala behov och skapar helt nya samarbeten mellan offentliga organisationer (Arbetsförmedlingen och Malmö stad), civilsamhällesorganisationer (ReDI School) och privata organisationer (Microsoft och andra aktörer inom tech-industrin) varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera för kvinnor och andra personer i digitalt utanförskap stärks.

Det handlar om innovationsutveckling av riktade utbildningar för målgruppen kvinnor som inte finns på marknaden idag och som framförallt utvecklas i en nära interaktion med kvinnorna själva. Det innebär att tjänste- och metodutvecklingen i projektet är mer komplex än utvecklingen normalt av en utbildning. Forskning har visat att är relativt lätt att skapa nya utbildningar men att det ofta inte finns något engagemang eller aktiv medverkan från målgruppen själv i idéframställningen. Ny tjänsteutveckling inom området fyller två syften; organisationernas ändamål och personliga ändamål. De första handlar om mål som ska bli uppfyllda i organisation medan personliga mål, som är tyngdpunkten i projektets metodutveckling, är de som ska bli uppfyllda av de inblandade, i detta fallet utrikes födda kvinnor i ett digitalt utanförskap.

Projektets övergripande mål är att i en tvärsektoriell innovativ samverkan och aktiv inkludering av målgruppen, metodutveckla digitala utbildningar för kvinnor med utrikes bakgrund som befinner sig i ett digitalt utanförskap som ska stödja målgruppens förflyttning mot högre grad av social delaktighet och bidra till aktiv inkludering i arbete och/eller utbildning.

Ett grundläggande synsätt för projektet i sin helhet är att de innovativa lösningar och utbildningar som ska anpassas, testas och utvecklas i projektet kräver att målgruppen kvinnor själv aktivt medverkar i behovsinventeringen. En ytterligare övergripande metod är att innovativa och socialt systemförändrade insatser för kvinnorna kräver en nytänkande samverkan mellan olika samhällssektorer, inte minst mellan civilsamhället, de större företagen inom techindustrin och Arbetsförmedlingen.

I dessa delar baseras metoden på rapporter som visar att den form av komplexa samhällsutmaningar som både arbetslöshet, digitalt utanförskap och ojämlikhet mellan könen representerar, ofta kräver sektorsövergripande samarbeten och social innovation som grund för lösningar.

En annan metod innebär att projektet kommer att arbeta strategiskt under hela projektperioden med frågor som rör framtida spridning och implementering. Bakgrunden är att även om projektet leder fram till insatser och resultat som stärker kvinnornas digitala kunskap och arbetsmarknadsetablering så kommer dessa inte per automatik att spridas och användas för framtida aktiviteter.