23-066-S02 - Vårsta Antiloopen-din väg till egen försörjning

Projektet Vårsta Antiloopen vill möta problemet att individer som står långt från arbetsmarknaden, av
psykosociala skäl eller på grund av låg språknivå, hamnar i återkommande stödprogram hos olika
organisationer/enheter utan att komma ut i egen försörjning. Individerna går runt i systemen och kommer
därmed allt längre bort från egen försörjning. Detta riskerar att leda till fattigdom och till social isolering, vilket också drabbar barnen i de fall det finns barn i familjen. Vi ser att problemet finns på både individ-, organisations- och på en samhällelig nivå. Vårsta Antiloopen kommer att bemöta problemet framförallt på individnivå.
För utlandsfödda med låg kunskap i det svenska språket är vägen lång till egen försörjning. Vi kan också se att de gånger man får enklare arbeten, så arbetar man ofta ensam i sina uppgifter och därmed faller möjligheten till språkutveckling bort.
Ungdomar som inte har klarat av att genomföra grundskola och / eller gymnasiestudier hamnar i ett utanförskap. En orsak är ökad psykisk ohälsa hos unga och en låg tillgänglighet på arbetsmarknaden för individer med psykosociala hinder.
Det finns en inbyggd exkludering av utlandsfödda hos organisationer och företag som söker medarbetare, vilket också utgör ett hinder för personer födda utomlands. En bidragande orsak kan vara svag språklig kompetens hos individen som söker arbete. En annan orsak är diskriminering på grund av etnicitet, kön eller religiös tillhörighet.
Konsekvenserna blir omfattande för såväl individen som för samhället i stort. Många far illa, känner sig exkluderade och den psykiska ohälsan ökar för målgrupperna vilket ofta medför låg självkänsla och återkommande upplevelser av misslyckanden. Det medför också ekonomiska svårigheter för individen vilket ger en känsla av bristande egenmakt. För samhället är det förödande och ger förluster både i form av förlorad arbetskraft och i form av individer som behöver fortsatt stöd från det allmänna och inte klarar sin egna försörjning. Barn som växer upp med föräldrar utan egenmakt och stora psykosociala problem kan få en inlärd hjälplöshet och förlorad framtidstro. Vi ser också en ökad social problematik med kriminalisering som eskalerar, även utanför våra storstadsregioner och även en ökning av användning illegala droger.
Projektet har följande målgrupper:
Utlandsfödda med låg språknivå i svenska språket. Där finns en referensgrupp som ger bidrag in till projektidén.
Personer med komplex psykosocial problematik som står långt från arbetsmarknaden. Där finns också personer vars erfarenheter ger bidrag in till projektidén.
Unga vuxna (UVAS) med psykosocial problematik och där har vi haft en mindre grupp som vi har haft en dialog med.
Projektet planerar för 60 deltagare, men löpande intag. Det innebär att det hela tiden finns 20 deltagare i projektet och att nya deltagare kan tas in när någon lämnar projektet, förhoppningsvis för att man hittat egen försörjning.
Vårsta Diakoni står som projektägare. Vårsta har en mer än 100-årig erfarenhet av att utveckla stöd till stärkt egenmakt för utsatta grupper och individer. Samverkande parter i projektet är Arbetslivsenheten och Individ och familjeomsorgsenheten vid Härnösands kommun. I projektet vill vi också involvera civilsamhällets organisationer samt bygga ett nätverk med det lokala näringslivet för att möjliggöra för deltagarna en stegförflyttning mot arbete och egen försörjning.
Mål
Det övergripande målet för projektet är att 30% av gruppen arbetslösa kommer få egen försörjning genom arbete, studier eller annat och därmed en minskad arbetslöshet hos utsatta grupper av långtidsarbetslösa.
Delmål 2: Utveckla en ny modell för aktivitetsbaserad språkinlärning med nya metoder.
Delmål 3: Vidga deltagarnas perspektiv vad gäller manligt och kvinnligt inför framtida val av utbildning och yrke. I detta delmål fördjupas kunskaper kring jämställdhet och deltagare ges verktyg att utifrån sitt eget nuläge få en vidgad bild av vad egen försörjning kan innebära för just dem.
Delmål 4: Förbättra samverkan mellan olika aktörer, för att underlätta det fortsatta arbetet för minskad arbetslöshet bland utsatta grupper. Här beaktas särskilt perspektiven tillgänglighet och diskriminering för att öka förståelsen hos de samverkande aktörerna och söka gemensamma, robusta arbetssätt för att skapa sysselsättning som undanröjer hinder som skapats av diskriminerande eller icke-tillgängliggörande faktorer.
Delmål 5: Upprätta dialog och samarbete med föreningar som tillvaratar utlandsföddas kultur och rättigheter.
Uppföljning och utvärdering
Projektet följs upp via kontinuerliga individuella uppföljningar, skriftliga och muntliga, med deltagarna samt också uppföljningar med ansvariga arbetskonsulenter inom kommunen.
Löpande utvärdering kommer att upphandlas externt under planeringsfasen för att sedan följa projektet under hela genomförandefasen.
Metoder
Projektet Antiloopen kommer att kombinera jobbfokuserade aktiviteter med vår gröna rehabilitering och andra hälsofrämjande aktiviteter vilket främjar god progression enligt ny forskning. För att följa individens utveckling under projekttiden kommer vi att implementera ett strukturerat arbetssätt med bla BIP verktyget Dialog och Skapa frågorna.
I vårt Gröna rum kommer vi att ha jobbfokuserade aktiviteter inom trädgård, odling och mathantverk för att få kompetens och grundläggande färdigheter för att närma sig arbetsmarknaden. Vi kommer här att använda ett självskattningsverktyg som heter Bedömning i aktivitet och som både handledare och individen fyller i.
När de kommer till oss görs en nivåbedömning enligt Gemensam europeisk referensram för språk, Gers och därefter följer vi kontinuerligt upp deras språkprogression. Nyckeln till arbete och egen försörjning är språket, att klara av att kommunicera med sin omgivning och förstå instruktioner. Genom att delta i de olika aktiviteterna i trädgård, i skogen, i mathantverket etc. får individen använda det svenska språket, vi kallar det för språkbad. De får använda alla sina sinnen i en språkinlärning. Vi strävar efter att förenkla och koppla ord till praktiska göranden vilket vi vet gynnar inlärningsprocessen.
Gruppen med psykosocial problematik kommer att få stöd i att utveckla sina sociala färdigheter, stöd med stresshantering samt skapa motivation till förändring och därmed rustas för arbetsmarknaden
Projektet kommer att skapa ett nätverk av lokala företag och organisationer för att deltagaren ska kunna få praktik och/ eller arbete i reell miljö efter avslutad period på Vårsta.
För att säkerställa att de horisontella principerna genomsyrar projektet kommer vi att använda bl.a SWOT analys och metoden 4 R.
Flertalet av den personal som kommer att bemanna projektet Vårsta Antiloopen har arbetat med de projekt och uppdrag som pågår idag med avtal om arbetsträning på uppdrag av Arbetsförmedlingen och Härnösands kommun och de befintliga projekt som finansieras av Socialstyrelsen (Växtkraft) Mathushållning i Härnösand (Vinnova) samt i tidigare projekt. De har således förutom en bred utbildningsbakgrund också lång erfarenhet av arbete med utsatta grupper, såväl arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer med psykisk ohälsa. Vi säkerställer att det finns personal med önskan kompetens i projektets start genom att sätta in
personal i projektet som redan idag finns på Vårsta diakoni. På så sätt minskar tiden för rekrytering av personal och vi säkerställer att rätt kompetens finns.
Projektet vänder sig till personer som idag inte har någon förankring på arbetsmarknaden och med en komplex psykosocial problematik, samt språksvaga individer. När dessa personer kommer i egen försörjning kommer det att bli en vinst för både individen och en besparing för samhället. Gruppen är resurskrävande och behöver mycket stöd både individuellt och i grupp för att uppnå självständighet och resiliens.
Rutiner finns för särredovisning av projektets kostnader för att säkerställa en effektiv och säker redovisning av projektet. Vi har budgeterat och planerat för en likvid buffert med särskilt balanskonto/bankkonto som gör att vi kan ligga ute med pengarna i väntan på att projektstöd betalas ut.
Även om Vårsta som stiftelse inte står under LOU kommer externa upphandlingar att göras genom att inhämta minst två offerter innan beslut om upphandling tas.