23-060-S19 - Arbetsintegration i cirkulärekonomin

Projektet tar sikte på den grupp människor som pga bestående svårigheter att nå upp till kraven på dagens arbetsmarknad har behov av anpassningar i sin anställning. Vår upplevelse är att alltför många insatser idag är utformade utifrån tanken att individerna ska kompetensutvecklas eller på annat sätt förändras för att kunna leva upp till arbetsmarknadens krav.

Metodutvecklingen i projektet handlar om att hitta en modell som gör att cirkularitet av byggmaterial som går att återanvända blir en arena för arbetsintegration som bär sig ekonomiskt i alla led och därmed möjliggör varaktiga anpassade anställningar för grupper som behöver det. Att det bär sig i alla led är en förutsättning för att kunna skapa just de varaktigt anpassade anställningar som vi ser saknas på svensk arbetsmarknad idag - och som vi genom projektet strategiskt vill påverka. Här ser vi att ASF har en stor roll att spela genom sitt fokus och främsta syfte på arbetsintegration istället för vinstutdelning samtidigt som de verkar i samma stödsystem som är tillgängliga för alla arbetsgivare och därmed inte kan utöva någon osund konkurrens.

Vi hävdar att en av de bästa metoderna för arbetsintegration är att med kollegial handledning i egen takt och på sitt eget sätt få möjlighet att hitta och utveckla sin egen arbetsförmåga. Processen för att göra detta är helt individanpassad och svår att fånga i manualer och metoder utan bygger istället på ett förhållningssätt som är grundat i empowermentprocesser. Momenten med regelrätt utbildning och strukturerade samtal är mycket begränsade och fokus läggs istället på att i arbete sida vid sida och på så vis kontinuerligt få samtala om det som går bra, det som är svårt och vad som hjälper respektive stjälper. Detta arbetssätt är väl beprövat och beskrivet inom ramen för projektet ASF lyfter men skulle tjäna på att få en tydligare struktur för dokumentation av individens utveckling. Här kommer vi att använda oss av den danska så kallade BIP-forskningen. Liksom vi beskriver i ASF lyfter bygger hela empowermentprocessen och ASF pedagogiken på jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering så de perspektiven är väl omhändertagna.

Många utmaningar vad gäller att förbättra ovanstående finns inom rådande strukturer och regelverk. Strategisk påverkan och opinionsbildning är därför viktig att den sker parallellt och nära kopplat till det konkreta arbetet med att skapa arenor för hur arbetslösa kan inkluderas i den gröna omställningen. Inom projektet vill vi därför både arbeta med strategisk påverkan och skapa en modell, en testbädd för hur ett system för byggåtervinning kan organiseras och bli en ekonomiskt hållbar verksamhet som samtidigt utgör en arena för arbetsintegration.
Den konkreta verksamheten där deltagarna återfinns rent fysiskt kommer därför fokusera på:

- Att genom en testbädd ta fram en modell för hur ett system för byggåtervinning kan organiseras och bli en ekonomiskt hållbar verksamhet som samtidigt utgör en arena för arbetsintegration. Det är i denna del av projektet som deltagarna återfinns rent fysiskt. En utmaning vi sett i tidigare projekt är att mäta och dokumentera den stegförflyttning målgrupper gör på ett sätt som bidrar till att individen själv får en större förståelse för de egna resurserna och eventuella svårigheter samt behov av individuella anpassningar. Detta i syfte att bidra till en realistisk bild av hur deras plats på arbetsmarknaden kan komma att se ut.

För att underlätta för nationell implementering av denna modell ser vi behov av att arbeta med strategisk påverkan och opinionsbildning inom följande kunskapsområden:

- de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för arbetsintegration av utsatta grupper samt hur förutsättningarna för att kunna uppfylla kraven på dagens arbetsmarknad de fakto ser ut hos den tillgängliga arbetskraften. Vad behöver förändras för att arbetsmarknaden på allvar i den demografiska utmaning vi har framför oss ska anpassa sig till förutsättningarna hos den tillgängliga arbetskraften?


- Varför har de sociala arbetskooperativen i flera europeiska länder en så mycket större roll inom cirkuläritet och återbruk än ASF i Sverige? Finns det en koppling mellan den starka svenska modellen för samverkan mellan arbetsmarknadens parter och att den sociala ekonomin inte utvecklas så starkt i Sverige som i övriga Europa?


- Hur ser eventuell konkurrens från kommunala arbetsmarknadsenheter ut och hur ser eventuell påverkan på det lokala näringslivet, tillväxt och regional utveckling ut generellt och specifikt inom utvecklingen av fungerande marknader för cirkulära affärsmodeller