23-029-S04 - #redonu

Projekt #redonu i Dalarna är ett samverkansprojekt inom Dalarna för målgruppen unga kvinnor, unga män och unga med annan könstillhörighet i åldrarna 20 - 29 år som behöver stöd för att återgå till studier eller arbete. I Dalarna har 5 parter gått samman för att i samverkan och med gemensamma krafter bidra till att lösa ett gemensamt problem. Västerbergslagens utbildningsförbund, VBU, är projektägare och de parter som avser att samverka i projektet är Leksand/Rättviks kommuner, Malung-Sälens kommun , Älvdalens kommun samt Region Dalarna.
I Dalarna finns en alltför stor andel ungdomar i utanförskap. Gruppen av UVAS (unga som varken arbetar eller studerar och är mellan 16 och 29 år) växer sakta men säkert till antal varje år och de allra flesta finns registrerade inom antingen Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) när de innehar åldern 16 - 20 år eller hos Arbetsförmedling, försörjningsstöd eller försäkringskassan när de är mellan 20 och 29 år. Det finns dock ett stort mörkertal, främst i den övre åldern av målgruppen, där vi inte känner till sysselsättning och livssituation. Dessa ungdomar har varken en sysselsättning i form av jobb eller studier. De är många gånger svårmotiverade och de har ofta tappat tron på skolan, samhället i stort och de vuxna som finns där. Tilliten till det omgivande systemet har för länge sedan gått förlorad.
Ett övergripande perspektiv säger att projektet ger möjligheter att ta ett bredare grepp om frågan kring ungas skolframgång mellan verksamhetsområdena välfärd, folkhälsa, näringsliv och kompetensförsörjning. Målen med projekt #redo nu är ytterst att minska ojämlikheten i utbildning och hälsa, öka jämställdheten och jämlikheten i stödinsatser mot det livslånga lärandet. En styrka är att det finns samverkansytor som behöver belysas och utvecklas.
Norra Mellansveriges socioekonomiska analys visar att de tre länen Dalarna, Värmland och Gävleborg står inför en rad olika utmaningar: en förändrad demografisk struktur med en allt högre andel äldre, en låg utbildningsnivå, en hög arbetslöshet, höga nivåer av ohälsa och ekonomiskt utanförskap, en könssegregerad arbetsmarknad, ett näringsliv i behov av omställning och en relativt låg innovationsgrad.
Dalarna och övriga län i Norra Mellansverige är i behov av olika insatser som kan bidra till ökad produktionstillväxt. Stärkande insatser för KAA deltagare samt de på gymnasienivå som är på något sätt visar upp att de inte själva kommer att kunna ta nästa steg efter gymnasiet ut i näringslivet eller vidareutbildning, så de inte tappas efter 20 år och blir hemmasittare. Det finns också ett stort behov av att hitta insatser som fungerar och skapar relation med den grupp äldre UVAS som idag befinner sig i utanförskap eller i gråzonen.
Vi har i arbetet inför projektet inspirerats av olika modeller som vi vill pröva, modellerna kommer att skilja mellan de deltagande kommunerna, men ett utforskande lärande kommer att ske. Det är metoder som Gnestamodellen, Second Chance School, ACT med flera. Genom att ha ett utforskande arbetssätt i förhållande till det vi utprovar så hoppas vi kunna möta de behov som målgruppen har.
Projektet kommer på olika sätt att ha ett transnationellt utbyte, framförallt mot European Second Chance School men även mot Norge och de angränsande kommunerna i Norra Dalarna.
Utvärderingen kommer att följa upp både resultatet av projektet - hur väl projektet mötte målen, tidsplanen och budgeten. Men även erfarenheter, samarbetet och lärdomar kommer att sammanfattas och utvärderas. Vid utvärderingen går vi igenom hur det avslutade projektet förhåller sig till projektplanen. Mottagare av projektets resultat är bland annat projektets målgrupp, aktörer i kommunen. Region Dalarnas folkhälsa, centrala och lokala styrgrupper, andra beslutsfattare och personal inom de organisationer som samverkar i projektet samt ESF-rådet.
Vi önskar genom följeforskning visa på en beprövad erfarenhet av de olika metoder och arbetssätt som vi väljer att prova.
Vi vill vara mer aktiva mot UVAS- målgruppen genom att aktivt jobba uppsökande och erbjuda stöd med planering och motivationssamtal. En röd tråd med stöd i ungdomsarbetet tror vi leder till positiva effekter gällande UVAS psykiska hälsa. Ett exempel på metod vi vill pröva är att stötta individen även när studier påbörjats, genom samtal men även andra individuella insatser som stöd i studierna eller vid planering av vardagen. För att få till detta behöver vi utveckla vidare samverkan mellan kommunernas aktivitetsansvar och arbetsmarknad samt olika utbildningsorganisationer så att inga ungdomar hamnar mellan stolarna. Vi vill skapa ett system där ungdomar ska kunna få hjälp och stöd med sysselsättning även när det kommunala aktivitetsansvaret upphör. Till viss del kan även uppsökande verksamhet eller annat sätt att nå UVAS vara en viktig del. Vi hoppas att med projektets resurser, en ökad samverkan och nya metoder, att deltagarna inom tre år ska vara i studier eller arbete.