23-026-S05 - Föreningsliv och Folkhälsa i praktiken

I Säffle har det sedan några år tillbaka bedrivits ett intensivt arbete för att i högre grad sätta folkhälsoarbetet på den kommunala politiska agendan. Orsakerna till att synliggöra folkhälsan rent generellt är många. Det finns bland annat individer i olika grupper som lever i ett socialt utanförskap, ohälsotalen ökar i såväl stad som landsbygd och Värmland är ett av de län i Sverige som har flest antal självmord och barn som lever i fattigdom. Värmland har även bland de lägsta utbildningsnivåerna i landet och brottas, liksom de flesta andra kommuner och län i Sverige, med frågan om det stora kompetensförsörjningsbehovet.
Hur ska arbetsplatser inom privat och offentlig sektor ha möjlighet att anställa människor om individerna inte mår bra, inte orkar eller vill engagera sig? Vi ser redan konsekvenser av detta i form av att företagen måste styra om sin produktion eller säga nej till ordrar utifrån att de inte hittar anställningsbara individer i kommunen. Även offentlig sektor har svårt att hitta personal och har begränsat med redan befintliga medarbetare, vars antal också minskar på grund av pensionsavgångar. Det medför att de yrkesverksamma får arbeta ännu mer med risk för att de blir utbrända. En ond cirkel alltså.
Arbetet med att sätta ljus på vikten av folkhälsoarbetet har bland annat skett i samverkan med Region Värmland och inneburit att förvaltningarna i Säffle kommun blivit involverade, fått information och därmed ökad förståelse för folkhälsan som möjliggörare eller hinder kopplat till bland annat kompetensförsörjningsbehovet.
Projekt Föreningsliv och Folkhälsa bottnar i en stor oro inför de höga ohälsotalen och det höga antalet självmord på det lokala, regionala och nationella planet.
Dessutom finns signaler på att vissa delar av föreningsliv och civilsamhälle har svårt att bibehålla, nå och rekrytera nya medlemmar. Det beror bland annat på en åldrande befolkning och att äldre eldsjälar inte ersätts av yngre.
Projektets explorativa, entreprenöriella ansats har en förhoppning till att det finns metoder att arbeta preventivt och förebyggande för att hitta individens drivkrafter och motivation till att sysselsätta sig, istället för att bli hemmasittare.
En av frågorna som ligger till grund för projektet är på vilket sätt föreningsliv och civilsamhälle behöver utvecklas inom nya områden för att locka fler barn, unga och vuxna, speciellt de som lever i ett utanförskap?
Det är här föreningslivet och civilsamhället kommer in som möjliggörare i och med att dessa arenor har en stark psykosocial betydelse för individens känsla av trygghet, tillhörighet och engagemang kopplat till ett sammanhang.
Projektets målgrupper är ungdomar mellan 13-19 år som lever i utanförskap och föräldrar till dessa ungdomar. Projektets mål är att på sikt få fram en modell med fungerande metoder med avseende på att hitta individens egna drivkrafter för att engagera och sysselsätta sig kopplat till att utveckla och förmera föreningsliv och civilsamhälle. Effekterna som förväntas av projektets insatser är bland annat att fler individer sysselsätter sig och bidrar till sin egen försörjning, antingen som anställd eller som egenföretagare, mer långsiktigt hållbar kompetensförsörjning på arbetsmarknaden och ett rikare föreningsliv och civilsamhälle.