23-017-S03 - Fritidshem, SSPF och fritidsverksamhet Skäggetorp
Skäggetorp är i Linköping det område som av Polisens lista klassas som särskilt utsatt. ESF-rådet har riktat utlysningen mot särskilt utsatta områden utifrån att de i utlysningen anger att det finns ett betydande samband mellan hög brottslighet, ekonomisk utsatthet, utanförskap, arbetslöshet och barnfattigdom.
Utifrån Delmos (numera Boverkets) uppdrag att dela upp Sverige i olika områdestyper har LInköpings kommun konstaterat att ett område är av “Områdestyp 1", det vill säga områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Linköpings kommun har sedan 2020 tagit fram en särskild nulägesbild för Skäggetorp utifrån den lednings- och samordningsmodell som syftar till att strukturera och effektivisera kommunens insatser för att minska och motverka den socioekonomiska boendesegregationen och dess negativa effekter där Skäggetorp är ett av de tre områden som arbetet rör. I denna nulägesbild finns en beskrivning av området ur ett, primärt, kommunalt perspektiv, en överblick av aktörer i området, befolkningssammansättning samt 13 kvantitativa indikatorer. Utifrån dessa indikatorer har sedan utmaningar och knäckfrågor (samt styrkor och skyddsfaktorer) konstaterats.
Utifrån uppdaterad data från kommunens analys- och utredningsenhet var andelen barn 0-17 år i familjer med låg ekonomisk standard i Skäggetorp 73,1 procent 2020, en trend som följts över tid och som minskat ytterst lite sedan 2015. Jämfört med Linköping totalt var andelen 19,6 procent samma år.
Skäggetorp består av fyra olika områden. Det är Rosendal, Sörgården, Nygård och Ullevi koloniområde. I Ullevi koloniområde fanns ingen boende registrerad (enligt folkbokföringslagen får ingen vara folkbokförd i ett koloniområde). Skillnaderna i socioekonomi mellan Skäggetorps tre andra delar är små, men flera indikatorer visar på att det är något bättre ställt i Nygård och sämre i Rosendal. Skillnaderna är dock inte så stora inom området som i till exempel andra områden i kommunen som Berga och Ryd (som kategoriseras som områdestyp 2).
Det finns alltså stora utmaningar sett till andel barn och unga som växer upp med knappa ekonomiska resurser. Det riskerar att skapa försämrade möjligheter till bland annat utbildning, egen försörjning, meningsfull fritid och social gemenskap.
Det finns starka positiva samband med ekonomiskt välstånd och förutsättningar för att ta aktiv del i samhället, ha god social delaktighet och ha en god hälsa. Barn och unga vuxna som lever i hushåll som är ekonomiskt utsatta tenderar att ofta även ha svårare att prestera i skolan. Detta kan ge stora negativa individuella såväl som samhälleliga effekter på både kort och lång sikt om de inte får stöd under sin skolgång. Ekonomisk utsatthet tenderar också att leda till sämre hälsa. Att ge barn förutsättningar till en meningsfull fritid och trygg skolgång ökar deras möjligheter till social gemenskap samtidigt som risken för skolavhopp minskar.
Det har även i kommunens nulägesbild identifierats att Skäggetorp är ett område där många tillfälliga projekt har genomförts som en del av arbetet med att påverka de utmaningar som området har.
I de angivna samverkansstrukturerna nedan har ovan nämnda förutsättningarna diskuterats.
· Lednings- och samordningsmodell för åtgärder mot segregation, KS 2023-153 (och de utvecklingsområden som identifierats genom Åtgärdsplan mot segregation, KS 2020-754). Den strategiska arbetsgruppen benämns fortsättningsvis SMS-gruppen.
· Ledningsmodell för trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder, KS 2023-154
· Samverkan barn och unga (SBU)
I dessa tre forum har behov ur perspektiven Skäggetorp (SMS-arbetets primära målgrupp), barn- och unga (SBU-arbetets primära målgrupp) och trygghets/brottsperspektiv (modellen för trygghet/brottsförebyggandes primära målgrupp/syfte) setts över genom flera olika möten/workshops kopplat till forumens respektive processer. Forumen har knutits samman genom de processledare som finns för respektive del där en samlad problembild har kunnat konstateras i relation till de övriga insatser som kontinuerligt genomförs i ordinarie basverksamhet. I Skäggetorp finns följande utmaningar:
· Låg andel inskrivna på fritidshem för förskoleklass till årskurs tre.
· Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid behöver stärkas.
· Många barn och unga i området är inte aktiva i styrda fritidsaktiviteter.
Att möta de utmaningarna ser kommunen har betydelse för att kompensera för de förutsättningar som låg ekonomisk standard medför.
Konsekvenserna det skapar är övergripande att barn och unga inte får likvärdiga förutsättningar.
Om barn i lågstadiet tidigt kommer in i fritidshem kan lärande och utveckling såsom språkträning utökas under större del av dagen. Skolan, områdesteam och polis har observerat att flera av barnen i lågstadieåldern inte är i verksamhet så stor del av dagen. Man ser då ofta barnen ute på gårdarna och i Skäggetorp centrum. Flera av barnen är i behov av ytterligare språkträning då det svenska språket inte tränas i hemmet. Fritiden för familjer som lever i fattigdom blir mer sällan av varierad karaktär och många familjer har många barn vilket också kan begränsa vuxennärvaron. Måluppfyllelsen i skolan skulle också kunna vara bättre.
Kriminaliteten påverkar lokalbefolkningen i stor utsträckning utifrån att området är med på polisens lista, och kommunen ser tendenser till att unga riskerar att hamna i kriminalitet. Det finns en oro för att flera barn och unga i området ska hamna i kriminalitet. Det finns behov av en samordnande roll där man arbetar koncentrerat kring att minska kriminalitet och att det sker i samverkan. Genom ökad samordning och samverkan kan insatser för att bryta mönstret och ge stöd för att välja en annan väg utvecklas och ges bättre förutsättningar.
Färre barn och unga i Skäggetorp är aktiva i styrda aktiviteter såsom föreningsaktiviteter jämfört med andra stadsdelar i kommunen samtidigt som många barn och unga är i behov av ökad rörelse. Tillgången till kultur är liten när inte familjerna har ekonomi att ta sig utanför Skäggetorp eller att betala pengar för utrustning och aktivitet. Genom kulturhuset Agora och tillhörande kulturutbud och kulturskolans sociala projekt Kulturpuls finns en riktad verksamhet i området, men denna behöver förstärkas för att nå fler. Vi ser stora mängder barn mellan 7-12 som besöker Agora utan att få plats i den verksamhet som pågår i huset.
Projektmål övergripande är att så många barn och unga som möjligt ska fångas upp i området utifrån de tidigare beskrivna behoven genom problemformuleringen avseende nedanstående punkter:
· Låg andel inskrivna på fritidshem för förskoleklass till årskurs tre.
· Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid behöver stärkas.
· Många barn och unga i området är inte aktiva i styrda fritidsaktiviteter.
Förväntningen är att kommunen genom projektet och respektive verksamhet kan:
Nå fler barn än idag genom fritidshem för barn från förskoleklass till årskurs tre.
Få fler barn och unga upp till 12 år att mötas av personal på Agora för att få en mer meningsfull fritid
Utöka samverkan mellan skola, socialtjänst, polis för att bättre nå barn och unga som då inte hamnar i kriminalitet.
De behov som identifierats kopplat till problembilden kommer genom projektet mötas med personal för att möjliggöra projektets olika delar:
Rektorer i Skäggetorp ser ett behov av att erbjuda fritidshem till de vårdnadshavare som inte är i sysselsättning, detta genom utökande av resurser på fritidshem. Fritidshem kompletterar skolan en utökad del av dagen – vilket bland annat möjliggör en utökad utveckling av elevers språkförmåga, lärande och sociala gemenskap.
Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid behöver stärkas genom en samordnande funktion. Genom metoden SSPF arbetar en koordinator med de barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet i samverkan med skola, socialtjänst, polis och fritid. Koordinatorn har kontakt med berörda barn och familjer och fungerar som en länk mellan parterna. Koordinatorn sammankallar även till forum som möjliggör diskussion och samordning kring de barn som är berörda. SSPF-koordinatorn möjliggör en förstärkning av arbetet kring de barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet.
Agora är en mötesplats som besöks av många barn mellan 7-12 år. Genom att förstärka aktiviteten i Agoras utrymmen och bibliotek kan barnen stödjas genom bland annat möjlighet till språkutveckling, möte med vuxna, utforska samhället, det vill säga möjlighet att lägga mer fokus på målgruppen än vad som är möjligt idag. Det skulle även möjliggöra en plattform för sammanlänkning mellan andra interna resurser såsom områdesteam (för att verka relationsskapande).
Aktiviteterna som projektet ska genomföra handlar om att tillsätta resurser för att:
1. Erbjuda fritidshem för fler barn (med vårdnadshavare som inte är i sysselsättning) genom utökad personalstyrka.
2. Rekrytera en SSPF-koordinator som under projekttiden koordinerar arbetet med samverkan av berörda parter.
3. Förstärka erbjudandet om fritidsaktiviteter på Agora genom förstärkning av resurs.
Agora har ett särskilt fokus på flickor i utformningen av sin verksamhet och förväntas därför ha en högre andel flickor än pojkar av de deltagare som nås genom projektet. När det gäller deltagare som möts genom SSPF-koordinatorns arbete så finns en förväntan om att fördelningen kommer att vara 10% kvinnor och 90 % män. Barn som deltar i fritidshem förväntas ha deltagare med jämn könsfördelning. Sammantaget finns en förväntan om att det kommer att vara en jämn könsfördelning.
Jämställdhet är den horisontella princip som kommunen beaktar särskilt utifrån problembilden. Barn och ungdomar rör på sig allt mindre och sitter stilla mer. Flickor är generellt sett mindre fysiskt aktiva jämfört med pojkar i motsvarande ålder. Exempelvis når enbart en av tio flickor i gymnasieåldern upp till Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk aktivitet. Motsvarande statistik för pojkar visar att två av tio pojkar når upp till rekommendationerna. Det är låga siffror för båda könen men det finns en strukturell skillnad. Skillnaden ökar ytterligare med andra markörer såsom socioekonomi och etnicitet.
Det finns ett systematiskt kommunövergripande arbete där kommunens förvaltningar definierar jämställdhetsutmaningar som man åtar sig att arbeta med under kommande tvåårsperiod. Inom kultur och fritid kommer fokus under 2023-2024 vara att främja fysisk aktivitet för fler unga i rörelse, med särskilt fokus på flickor i socioekonomisk utsatthet. Jämställdhetsutmaningen återfinns också i förvaltningens verksamhetsplan för 2023. Utmaningen är ett led i det förvaltningen ska arbeta med där Agora är en verksamhet med möjlighet att utveckla arbetet vidare. Den kreativa mötesplatsen Agora i Skäggetorp har haft i uppdrag sedan start att verka för att särskilt rikta sig mot flickor och har många års erfarenhet av verksamhet särskilt anpassad för att nå målgruppen. Mötesplatsen är involverad i de föreslagna insatserna nedan.
Gällande tillgänglighet ska målgruppen i området beaktas för att möjliggöra så tillgängliga insatser som möjligt, exempelvis är Agora utformat för att vara en tillgänglig verksamhet. Aktiva åtgärder sker även för att motverka diskriminering och främja likabehandling i kommunens verksamheter som ansökan gäller.
I kommunens berörda verksamheter finns ett systematiskt arbete.