23-008-S05 - Effekt
Bakgrund och problemställning
Nära hälften av alla arbetslösa idag har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i mer än 12 månader och definieras därmed som långtidsarbetslösa. Allt fler av de inskrivna står också långt ifrån arbetsmarknaden och bedöms tillhöra gruppen med svag konkurrensförmåga. Arbetslöshet är det vanligaste av tre skäl till varför en person inte kan försörja sig själv eller sin familj, de andra två är sociala skäl samt sjukdom och ohälsa. De senaste åren har drygt hälften av alla vuxna biståndsmottagare i landet haft arbetslöshet som närmaste anledning till försörjningshinder. Ett långvarigt behov av bistånd riskerar i längden en stor utsatthet och utanförskap och även för individens familj.
Gruppen långtidsarbetslösa biståndsmottagare på grund av sociala skäl, är en av de mest utmanande grupperna att hjälpa till egen försörjning och inskrivningstiderna för denna grupp ökar totalt sett, trots att färre personer söker försörjningsstöd. Många har återkommande erbjudits insatser av olika slag, men lyckas ändå inte lämna försörjningsstödet. Forskning visar att ju längre arbetslöshetstid desto lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten.
Flera faktorer ligger bakom långtidssjukskrivningarna och biståndsberoendet; vissa av strukturell karaktär som efterfrågan på arbetskraft och tillgången på arbete och utbildning, stigande kompetenskrav och kostnaderna för att anställa med en trend mot allt större specialisering och krav på formella kompetenser. Det finns också en viss diskriminering på från arbetsgivares med en ovilja att ta emot individer från målgruppen. Arbetsförmedlingens arbetssätt har ändrats efter personalneddragningar och kontorsnedläggningar i samband med budgetpropositionen 2019. Arbetsförmedlingens omorganisation har påverkat resursfördelning och arbetsuppgifter vilket inverkat negativt på personer med störst behov av hjälp och digitaliseringen av Arbetsförmedlingens olika tjänster har gjort att många inte själva klarar av att hantera sin inskrivning och arbetssökande. Individuella faktorer som nivå på utbildning och arbetslivserfarenhet, hälsa och familjesituation både påverkar och förstärker varandra. Bland de individuella faktorerna finns med stor sannolikhet också faktorer som vi ännu inte lyckats identifiera eller kartlägga. Samsjuklighet är en annan individuell faktor viktig i sammanhanget. Med samsjuklighet menas att en person uppfyller kriterier för flera sjukdomar och personer med samsjuklighet är en särskilt utsatt grupp där sambandet mellan svårare missbruk och psykisk sjukdom i kombination med social utslagning såsom hemlöshet, arbetslöshet och skuldsättning är tydlig.
Arbetsförmedlingen har gjort bedömningen att det finns individer för vilka deras egna insatser inte är tillräckliga eller rent av uttömda. Därför är det också troligt att det inom gruppen finns arbetssökande som har mycket små chanser till varaktig etablering på arbetsmarknaden oaktat de arbetsmarknadspolitiska insatser som de tar del av. Det finns emellertid stora skillnader inom gruppen och behoven kan se olika ut, varför det anses möjligt att en del av individerna skulle kunna gå till arbete eller utbildning om de i högre utsträckning får ta del av insatser med evidensbaserad effekt. Det betonas att sannolikheten ökar att lämna arbetslösheten, om fler arbetssökande får ta del av rätt insats i rätt tid eller av kedjor av insatser under en längre sammanhållen period.
Folkhälsomyndigheten beskriver på sin officiella hemsida riskerna med arbetslöshet kopplat till psykisk ohälsa och suicid varför det är av stort värde i att tillgängliggöra anpassade arbeten och alternativ sysselsättning till dem som saknar förutsättningar att utföra ett arbete. Den nya Socialtjänstlagen säger att socialtjänsten ska vara förebyggande och lättillgänglig vilket innebär att socialtjänsten behöver erbjuda insatser som är attraktiva och tillgängliga ur individens perspektiv, inte minst för att nå personer som annars är svåra att nå. I Samsjuklighetsutredningen förtydligas socialtjänstens uppdrag gällande uppsökande och andra förebyggande insatser och socialt fokus med att stärka individens resurser.
Målgrupp
Målgruppen för projektet är vuxna personer i arbetsför ålder 16 – 64 år, som är långtidsarbetslösa; primärt de som är långtidsarbetslösa till följd av sociala skäl och är mycket långvariga biståndsmottagare. Målgruppen långtidsarbetslösa motsvarar ca 27 procent av alla i landet som var inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin i november 2022. I Piteå har vi för närvarande närmare 70 kända individer som tillhör målgruppen fördelade på åldersgrupperna 30 – 40 år och 41 – 60 år.
Under 2021 slutfördes uppdraget Samverkan mellan Arbetsmarknad och Stöd till försörjning (Samhällsbyggnadsförvaltningen respektive Socialförvaltningen, Piteå kommun). Avsikten med uppdraget var att titta på hur man kan öka och effektivisera flöden samt titta på indikatorer för uppföljning, processer för att skapa arbetssätt, metoder och verktyg för att möta individens behov samt genomföra gemensamma kompetenshöjande insatser. Syftet var att skapa samsyn kring individens behov genom gemensamma insatser.
Projektet Effekt tar upp tråden utifrån detta uppdrag där Arbetsmarknad och Stöd till försörjning gemensamt och konkret vill bidra till att skapa långsiktigt socialt hållbara effekter för såväl människor som kompetensförsörjningen, där jämlikhet, jämställdhet och mångfald står i fokus. Problemet som projektet Effekt vill vara en del av lösningen för, är att trots att färre personer söker försörjningsstöd så är det fler som uppbär försörjningsstöd/står utanför arbetsmarknaden under lång tid. Så hur ska vi tillsammans med Stöd till försörjning förändra och anpassa hur vi arbetar och vad vi erbjuder för att lyckas bättre med den här gruppen?
Metod
I huvudsak kommer projektet att använda sig av tre olika arbetssätt vars metoder är evidensbaserade och bygger på gedigen forskning. De har väldokumenterad positiv effekt, ett individfokus samt konkreta verktyg med indikatorer för att följa individens process genom arbetet med metoden. De är Supported Employment/Individual Placement Support SE/IPS, SKAPA som är sprunget ur resultaten från tidigare nämnda BIP-forskningen samt Känsla av sammanhang - KASAM. Projektet kommer utöver dessa även att använda sig av tidigare lyckade och goda insatser från såväl andra projekt som ordinarie verksamheter. Projektmedarbetarna har god erfarenhet av och kunskap om att arbeta med målgruppen och metoderna.
Mål, resultat och effekter
Upp emot 60 personer ska ges möjlighet att delta i projektet. Av dessa ska 50 procent ha nått mätbar progression mot arbete eller studier eller på annat sätt närmat sig detta. Antalet män är högre utifrån Arbetsförmedlingens statistik som visar att män i högre utsträckning är långtidsarbetslösa.
Målet för individerna är att de genom sitt deltagande ska ha kommit i arbete, studier eller på annat sätt närmat sig arbetsmarknaden. Att närma sig arbete kan innebära ett eller flera steg som möjliggör att lämna försörjningsstödet. Målet är också man ska ha utvecklat sina kompetenser mot arbetsmarknaden genom det som projektet erbjuder, samt ha ökat sin föreställning om den egna förmågan och därmed möjligheter. Konkret innebär detta en hållbar egen försörjning över tid för varje individ men en försörjning som även kan inkludera t ex aktivitets- och sjukersättning. Långsiktiga effekter förväntas vara att bryta mönster av långtidsarbetslöshet och öka sina kunskaper kring perspektiven jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.
På projektnivå förväntas ökad kunskap om målgruppens behov och förutsättningar genom metodarbetet och samarbetet i projektgruppen, liksom ett utveckla arbetssätt i relationen arbetsmarknad – stöd till försörjning. Det ska också ge ökad kunskap om det inkluderande arbetssättet som Agenda 2030 anger för arbetsmarknadsarbetet. Effekterna i projektgruppen bör vara ett ännu effektivare metodarbete för att hjälpa individen effektivare. Rollerna ska vara tydliga som även möjligheterna till samarbete i projektet. Slutligen bör det ske en ökad inkludering av projektdeltagare som tidigare "fallit mellan stolarna"/inte synts i statistiken.
Även på organisationsnivå förväntas projektet ge resultat genom ett effektivare samarbete mellan Arbetsmarknad och Stöd till försörjning, med kortare inskrivningstider för individerna som resultat. Effekterna bör framför allt vara bättre kunskap om vad som bryter långtidsarbetslöshet och biståndsberoende.