22-015-S11 - Ungas framtid

Diarienummer:
22-015-S11
Namn:
Ungas framtid
Startdatum:
2023-01-01
Slutdatum:
2025-12-31
Land som berörs:
Sverige
Berörd fond:
ESF+
Program CCI:
2021SE05SFPR
Projektägare organisationsnummer:
2321000032
Projektägare:
REGION SÖRMLAND
Unionens medfinansieringsgrad:
40%
Programområde:
A
Specifikt mål:
A2A
Sekundärtema - Motverka barnfattigdom:
Nej
Region:
Östra Mellansverige
NUTS-2 kod:
SE12
Stödmottagare postnr:
61188
Stödmottagare ort:
NYKÖPING
Interventionstyp:
140
Antal deltagare:
484
Insats av strategisk betydelse:
Nej

Projektet är ett samverkansprojekt som syftar till att fler ungdomar i Sörmland ska fullfölja sina studier.

Projektets målgrupp är flickor och pojkar från 13 år i grundskolan och i gymnasieåldern, i de samverkande kommunernas skolverksamheter eller under det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utifrån de olika delprojektens problemanalyser har man valt att rikta in sig på olika målgrupper.

Många ungdomar i Sörmland misslyckas på olika sätt med sin skolgång och når inte grundskolans eller gymnasieskolans samtliga kunskapskrav. Det riskerar att försämra deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och nå en hållbar försörjning. Det påverkar även andra möjligheter i livet och hälsoaspekter. Med det här projektet vill vi bidra till att fler flickor och pojkar fullföljer utbildning på grundskole- och gymnasial nivå.

Projektet omfattar fem delprojekt i fyra sörmländska kommuner – Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund och Strängnäs. Projektet är ett pärlbandsprojekt till #jagmed och #KlarFramtid för att ta tillvaro de goda resultaten därifrån och använda i fler sammanhang. De fyra kommunerna har stora behov och är samverkansparter i projektet.

Delprojekten delar de generella utmaningar som finns kring projektets definierade huvudproblem – att många ungdomar i Sörmland misslyckas på olika sätt med sin skolgång och inte når grundskolans eller gymnasieskolans kunskapskrav – men utgår från sin lokala kontext och sitt perspektiv för att hitta rätt ingång i problemstrukturen för att angripa problemorsaker som man faktiskt kan göra något åt. Därmed får vi i projektet en spännande mix av delprojekt som i många avseende delar problematik, men också har unika avgränsningar och tillvägagångssätt.

Problemen som identifierats hos delprojekten är:
• Stor andel elever obehöriga till gymnasieskolans nationella program.
• Många elever på vissa program når inte gymnasieexamen.
• Många elever slutför inte studier.
• Hög frånvaro i gymnasieskolan och få från kommunala aktivitetsansvaret går till studier.
• Elever är på skolan men inte närvarande i lektionssalen.

Problemorsaker kan bland annat vara:
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med eller utan diagnos
• Dåliga förkunskaper
• "Skolan är inte för alla"
• Obehöriga elever
• Insatser kommer för sent
• Övergångar blir svåra för en del elever
• Pojkars antipluggkultur
• Elever saknar meningsfull fritid
• Föräldrars låga utbildningsnivå
• Ungdomsbrottslighet
• Dyslexi och dykalkyli
• En del utrikes födda har inte tillräckliga kunskaper i svenska språket
• Samverkan saknas eller fungerar dåligt

Projektet syftar framförallt till att fler ska fullfölja studier på grundskola och gymnasium och på så sätt direkt bidra till utlysningens förväntade resultat. Delprojektens aktiviteter förväntas leda till förflyttningar och förändringar på såväl individ-, organisations- och strukturell nivå som ska leda till att det projektmålet uppnås. Projektet kommer även att bidra till att målgruppen kommer i arbete eller närmar sig arbetsmarknaden.

Delprojektens organisationer kommer att tillämpa metoder som ska utveckla deras arbetssätt kring målgruppen och förmågan att bättre möta målgruppens behov. Här kommer utvärderaren att spela en viktig roll för att belysa frågeställningar och analysera delresultat som kan vässa utvecklingen. Samverkansformen skapar en struktur för lärande och spridning av projektets resultat.

Projektet ska stärka deltagarnas syn på sin egen förmåga och vilja att utvecklas.
Flickor och pojkar som deltar i projektet ska i lika hög grad nå förväntade resultat.
Alla som deltar i projektet ska ha kunnat delta utan hinder ur ett tillgänglighetsperspektiv.
Diskriminering får inte förekomma.

DELPROJEKT Eskilstuna kommun/Rekarnegymnasiet – utbildning till varubud för obehöriga elever:
Delprojektet erbjuder obehöriga elever till nationella program en utbildning till varubud där de får en tillgänglighetsanpassad utbildning i en inkluderande miljö. Deltagarna får ta del av ett yrkespaket inklusive möjligheten att ta B-körkort. Utbildningen pågår under 12 månader och kommer att ge dem mycket goda chanser att snabbt få ett jobb. Deltagarna ska erbjudas arbetsplatsförlagt lärande, yrkesspråk och arbetsmarknadsorienterande ämnen. De kommer även att utmanas i normkritiska ställningstaganden som motverkar stereotypa antaganden och minskar toleransen för olikheter oavsett diskrimineringsgrund.
• Delprojektet ska bidra till att fler skolungdomar går ut i sysselsättning i någon form.
• Projektdeltagare ska ha sådan kompetens som motsvarar näringslivets krav på god kompetens och stärker möjligheter att nå ett instegsjobb. Med instegsjobb avses anställning i någon omfattning så som tim-, visstids- eller tillsvidareanställning.
• Deltagare ska kunna fatta insiktsfulla vägval som påverkar möjligheterna till ett berikat liv. Ungdomar ska ha kunskaper om social utsatthet och själva kunna bedöma hur man kan påverka möjligheterna till att förändra sitt liv genom utbildning och arbete. Deltagare ska kunna se hur jämställdhet gynnar både det privata livet och arbetslivet.
• Delprojektet ska utveckla en modell för hur gymnasieskolan kan möta gymnasieungdomar med en anpassad utbildning där undervisning och didaktiska val utgår från individens behov.

DELPROJEKT Eskilstuna kommun/Rekarnegymnasiet – tvålärarskap i matematik:
Delprojektet kommer att tillämpa metoden tvålärarskap i matematik, det vill säga ha två lärare i klassrummet, för elever på Fordons- och transportprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet, där många elever har för dåliga förkunskaper i matematik från grundskolan. Deltagarna kommer också att kunna få hjälp i en studiehall. Projektets insats ska bidra till förbättrade chanser att klara sin gymnasieexamen eftersom många elever har svårt för just matematik.
• Huvudmålet är att elever på Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet ska få förbättrade möjligheter att lyckas med sin gymnasieexamen genom att bli godkända i matematik 1a.
• Ett mål är också att deltagarna ska förändra sin inställning till matematik och tycka att ämnet är roligt och på så sätt minska misslyckanden.
• Vi vill också utjämna skillnaden i skolresultat mellan pojkar och flickor.
• Organisatoriskt ska vi ha utvecklat vårt arbetssätt med metoden tvåläraskap samt implementerat en struktur för studiehall i matematik.

DELPROJEKT Katrineholms kommun – Individfokuserat stöd till elever för att klara studier:
Delprojektet kommer att arbeta med förebyggande och studiemotiverande insatser för elever i årskurs 7 – 9 och på gymnasiet där mentor och elevhälsoteam inte lyckas nå fram till eleven. Bygga upp en god relation med varje deltagare för att därefter stötta, motivera och arbeta individanpassat med ungdomen i fokus. Bygga upp ett strukturerat arbetssätt för ungdomar som är i riskzonen för att inte uppnå gymnasiebehörighet och etablera samverkan mellan skolan och verksamheter utanför skolan.
• Huvudmålet är att fler ungdomar ska slutföra sina studier.
• Kunskapen om orsaker till att ungdomar inte fullföljer sina studier ska öka bland projekt- och skolpersonal.
• Stärka berörda organisationers förmåga att fånga upp och möta elever i riskzonen för att inte klara studier.
• Förbättrad samverkan för att erbjuda hälsofrämjande aktiviteter utanför skolan för socioekonomiskt utsatta ungdomar.

DELPROJEKT Strängnäs kommun – Ökad närvaro och fler från KAA till studier:
Delprojektet kommer att arbeta med ett närvaroteam som har fokus på att tillgängliggöra skolan för målgruppen utifrån ungdomens delaktighet, snabba kontakter vid frånvaro, relationsbyggande och samverkan. Man kommer också att arbeta med överlämning från grundskolan för att ge elever bättre förutsättningar. Det kan också handla om insatser utanför skolan som att under en period få möjlighet att byta skolmiljö och delta i en anpassad praktik eller vägledning och studiestöd hos extern leverantör. Man kommer också att arbeta för att flickor och pojkar inom KAA återgår till studier.
• Öka närvaro för de elever som deltar i projektet.
• Implementera en anpassad övergång mellan Paulinska grundskolan och Thomasgymnasiet för att tillgängliggöra för de ungdomar som har behov av extra stöd.
• Implementera en samverkansrutin med främst Socialtjänsten, BUP och Habiliteringen för de med problematisk skolfrånvaro.
• Fler ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret som genomför vägledningsprogrammet ska gå till studier.

DELPROJEKT Oxelösunds kommun – En mer deltagande närvaro i årskurs 7-9:
Delprojektet ska arbeta med ett team kring elever i årskurs 7 – 9 som befinner sig i skolmiljön, men som inte är i lektionssalen, eller är i lektionssalen utan att delta i undervisningen. Genom att samla olika kompetenser som pedagoger, familje- och skolpedagoger, kuratorer och studie- och yrkesvägledare vill man kunna ge stöd och vägledning för deltagarna i projektet så att fler ber delaktiga i undervisningen.
• Delprojektets huvudsakliga mål är att fler ska bli behöriga till gymnasiet.
• Detta förväntas uppnås genom att deltagarna ökar sin motivation för skolarbetet, blir mer närvarande i skolan och höjer sina meritvärden.