information (1)
Cookies

Den här hemsidan använder cookies för att säkerställa bästa möjliga upplevelse på vår webb. Genom att använda denna webbplats förutsätter vi att du godkänner att vi sparar cookies på din enhet.

Lär dig mer

2022/00194 - React-EU Industrilyft

Namn:
React-EU Industrilyft
Region:
ESF Nationellt
Projektägare:
Region Västmanland, Regionala utvecklingsförvaltningen
Projektnummer:
2022/00194
Planerat antal deltagare:
3727
Projektperiod:
2022-05-02 - 2023-04-30
Total projektbudget:
7 526 972
Beviljat ESF-stöd:
7 526 972
Kontaktperson:
Johan Stunz
E-post:
johan@nercia.se
Specifikt mål:

Region Västmanland har en tydlig riktning för det fortsatta arbete med att höja kompetensen inom industrisektorn och under 2021 gjordes en förstudie med medel från ESF (Förstudie Industrin), en av fem förändringsteorier som togs fram i förstudien ligger till grund för denna ansökan. Region Västmanland deltog tidigare även i Smart Kompetens för Industrin, ett ESF projekt där man samverkade i Östra Mellansverige och idag drivs projektet Ett Kompetenslyft för Sverige av Region Västmanland. Dessa erfarenheter ligger som grund för den projektidé vi går in med i utlysningen för REACT EU.
Västmanland har högteknologisk industri med världsledande företag och miljöer inom automation och robotisering samt energi och transporter inklusive järnväg. Det finns också många starka underleverantörer och tjänsteföretag. I Västmanland finns omkring 715 tillverkande företag (aktiebolag), varav flertalet är små företag med färre än 50 anställda. De stora företagen med minst 250 anställda uppgår till cirka 15. Till detta kommer ytterligare ett antal arbetsställen, men där företagets säte finns utanför länet. Det finns cirka 21 000 anställda på industriföretagen i Västmanland. Därutöver tillkommer ett stort antal bemanningsanställda. Industrin sysselsätter också anställda inom industrinära företag, till exempel teknikkonsulter, och andra företagstjänster.
Under pandemin har många viktiga kompetenssatsningar fått stå tillbaka på grund av flera orsaker så som varsel, permittering och uppsägningar men också på grund av sjukfrånvaro, vård av sjukt barn och svårigheter att anordna fysiska utbildningsinsatser under tiden för pandemins restriktioner. Exempelvis har målgruppen inom produktion (operatörer/kollektivanställda) helt fått stå tillbaka på grund av att utbildningsinsatser inte kunnat genomföras på grund av det höga smittläget och risken att produktionen skulle bli lidande. På tjänstemannasidan har vissa utbildningsinsatser kunnat ställas om till digitalt, men dessa förutsättningar har inte funnits för produktionsmedarbetarna av flera anledningar. Dels på grund av att man velat skydda sin produktion och därför prioriterat bort kompetensutveckling, dels för att många medarbetare i produktion inte har tillgång till egna datorer/plattor, egna mailadresser där digital utbildning kan tillgängliggöras, samt att den digitala mognaden stundtals är låg.
Det har även tydliggjorts under pandemin att det egna ledarskapet, medarbetarskapet och att kunna ställa om snabbt är kompetenser som efterfrågas i allt högre grad när mycket arbete ställs om till distansarbete och digitalt arbete. Att snabbt förändra rutiner och arbetssätt blir viktigt. Pandemin har också medfört beteendeförändringar och medarbetare upplever behovet att förnya och förändra saker. Medarbetare ställer nya krav på sin arbetsgivare eller vill byta jobb. En annan effekt som pandemin har haft är att den digitala omställningen har snabbats på, vilket bidrar till att fler av de anställda behöver höja sin kompetens inom detta område.
Företagen som deltog i Förstudie Industri som gjordes under pandemin 2022, fick också uppge hur stor andel av medarbetarna som behöver ställa om sin kompetens för att vara relevanta på arbetsmarknaden, det vill säga kunna hitta ett nytt jobb idag eller på sikt kunna behålla sin nuvarande anställning. I medel landade uppskattningen på 18 procent. Siffran har inte viktats mot antal anställda, men svaren var blandade oavsett företagets storlek. Utgår vi från att andelen är giltig för det totala antalet anställda inom industrin i Västmanland (21 000 personer) betyder det att omkring 3 780 kvinnor och män behöver kompetensutveckling för att på några års sikt vara relevanta på arbetsmarknaden.
Det behövs insatser kopplat till behov hos individ och företag utifrån de förändringar industrins företag står inför för att stärka och bibehålla medarbetarnas ställning på arbetsmarknaden. Kompetensutvecklingsbehov kan finnas på alla befattningsnivåer i företaget och såväl inom produktion som på tjänstemannasidan kopplat till digitalisering, automatisering, elektrifiering och hållbarhet. Företagets ledning kan behöva stöd för att utveckla sin förmåga till förändring. Forum för erfarenhetsutbyte mellan företag kan ytterligare lyfta lärandet. Detta kan Regionen stötta upp i och ge den regionala bilden för att på så sätt sprida kunskapen och stötta företagen genom att sprida goda exempel och sammanföra företag med liknande utmaningar. Region Västmanland kan lyfta de företagsnära frågorna till ett större sammanhang där vi tillsammans hittar hållbara arbetssätt.
Pandemin har skakat om branschen som har permitterat, varslat och ställt om samt sagt upp personal. Samtidigt har anställda lämnat branschen eller företaget och nyrekryteringar har gjorts. Detta har påverkat i tappad fart, minskat antal kompetenshöjande insatser och nya utmaningar för branschen. Region Västmanland vill med Industrilyft vara en del i att påverka detta åt rätt håll.