2020/00692 - Siri- förstudie Uppsala kommun

Projektnummer:
2020/00692
Projektägare:
Uppsala kommun, Arbetsmarknadsförvaltningen, Arbetsmarknadsavdelningen
Namn:
Siri- förstudie Uppsala kommun
Region:
Östra Mellansverige
Planerat antal deltagare:
111
Projektperiod:
2021-02-01 - 2021-09-30
Total projektbudget:
377 939
Beviljat ESF-stöd:
377 939
Kontaktperson:
Annika Karimi Valdani
E-post:
annika.karimi-valdani@uppsala.se
Stödmottagare postnr:
75375
Stödmottagarens address:
Programområde:
1
Specifikt mål:
1.1
Unionens medfinansieringsgrad:
50%
Interventionstyp:
117

Arbetsmarknaden i Uppsala är stark med låg arbetslöshet. Trots det goda arbetsmarknadsläget i kommunen finns det stora problem och utmaningar med grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Grupper som har svårt att få ett arbete samtidigt som det råder arbetskraftsbrist i många branscher och yrken. När Arbetsförmedlingen reformeras och konjunkturen mattas av behöver kommunen vara aktiv och öka tempot i arbetet för att fler ska få ett arbete. Den pågående pandemin kommer att påverka Sverige och världen i flera år framöver. Arbetsmarknaden har påverkats bland annat genom stort antal varsel, sysselsättningsnedgång och stigande arbetslöshet. När arbetslösheten stiger drabbas främst unga, som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, äldre och utrikes födda med kort skolbakgrund och bland de utrikes födda drabbas särskilt kvinnor med kort skolbakgrund hårt.

Arbetsförmedlingen prioriterar nya arbetslösa istället för långtidsarbetslösa är ytterligare en svårighet. När Arbetsförmedlingen inte erbjuder det stöd målgruppen har behov ökar trycket och efterfrågan på arbetsmarknadsavdelningens insatser. Andelen hushåll i Uppsala kommun som uppbär försörjningsstöd är fem procent. Sedan 2015 har andelen invånare med ekonomiskt bistånd ökat i Uppsala. Fler hushåll i Uppsala har också ekonomiskt bistånd under etableringstiden än i andra kommuner. Cirka 80 % av alla nyanlända är i behov av ekonomiskt bistånd någon gång under etableringen.

Uppsala kommun har länge arbetat proaktivt för att personer som uppbär ekonomiskt bistånd snabbt och effektivt ska komma ut i egen försörjning. Kommunen är positiv till att testa och utveckla nya insatser och arbetsmetoder och har genomfört ett flertal externt finansierade förstudier och projekt. Utöver ett flertal projekt och förstudier har verksamheten möjlighet att upphandla insatser för målgruppen. Förvaltningen erbjuder även en rad olika interna verksamheter. Trots att kommunen erbjuder en variation av insatser ökar antalet som uppbär försörjningsstöd. Detta innebär att verksamheten måste utvärdera sina nuvarande arbetsmetoder. Medför vårt arbetssätt en inlåsning istället för ett aktivt förändringsarbete mot egen försörjning?

För att kunna hantera alla utmaningar i ekonomi och arbetsmarknad kommande år och utgöra ett relevant stöd till kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden till att komma i arbete behöver de professioner som arbetar inom det arbetsmarknadspolitiska området ha evidensbaserad kompetens. Det finns ett stort behov av att utveckla ett tydligt arbetsmarknadsfokus och en förändringskapacitet för att hela tiden ha en beredskap för att skruva på processer och ställa om verksamheter utifrån de förändringar som sker i samhället, när det gäller till exempel demografi, arbetsmarknad, flyktingströmmar, urbanisering, teknikutveckling, ekonomi och politik. För att kunna planera kompetensutvecklingsinsatser kommande år behöver detta arbetsmarknadsfokus definieras och tydliggöras för alla medarbetare inom avdelningen. Det kan innefatta förhållningssätt och bemötande, digitala verktyg som AI vid bedömning av arbetsmarknadsinsats och en sammanhållen plan, nya metoder för att hantera nya målgrupper och större volymer, utveckling av lokal närvaro i utsatta stadsdelar och stegförflyttningskunskap.

För att utreda behovet av kompetensutveckling finns behov av en genomgripande förstudie som kartlägger hur våra nuvarande metoder fungerar, vilka arbetssätt vi behöver förändra och hur förändringen ska implementeras över hela linjen. För att lyckas med det planerade förändringsarbetet behöver alla medarbetare involveras i arbetet. Det är viktigt att kartlägga vad medarbetarna tycker är svårt och var deras kompetens brister. Lika viktigt är det att kartlägga målgruppens upplevelse av vår verksamhet. Under förstudien finns det också behov av att ta del av befintlig forskning.

Inom avdelningen arbetar 111 st. medarbetare, 51 män och 60 kvinnor. I förstudien är en av målsättningen att kartlägga om behovet av kompetensutveckling skiljer sig åt mellan anställda kvinnor, män och personer med annan könstillhörighet.

Målsättningen med förstudien är att lägga grunden till en långsiktig strategi där medarbetarna får ökade förutsättningar att effektfullt utföra sitt uppdrag. Målsättningen är även att resultatet i förstudien ska kunna användas för andra yrkesgrupper som arbetar för minskat utanförskap på arbetsmarknaden. Det innebär en spridning till vuxenutbildningen, ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen samt övriga kommer i länet. Målsättningen är att resultatet i förstudien kan ligga till grund för planering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser för den kommande programperioden.