2020/00129 - Samverkan

Name:
Samverkan
Region:
Sydsverige
Projektägare:
Lunds stift, Lunds stift
Projektnummer:
2020/00129
Planerat antal deltagare:
190
Projektperiod:
2020-10-01 - 2022-07-31
Total projektbudget:
24 410 469
Beviljat ESF-stöd:
11 516 689
Kontaktperson:
Johannes Jörgensen
E-post:
johannes.jorgensen@svenskakyrkan.se
Specifikt mål:
2.1

PROJEKT SAMVERKAN

Projektet pågår mellan den 1 oktober 2020 till och med den 31 juli 2022. Genomförandefasen pågår mellan den 1 januari 2021 till den 30 juni 2022.
Projektets huvudman är Lunds stift. Man arbetar i 6 församlingar och i en förening.

MÅLGRUPP
Projektets målgrupp är personer som står mycket långt från arbetsmarknaden. Många av dessa har hälsoproblem. Det kan vara:
De människor som står längst från arbetsmarknaden och är i behov av återhämtning/arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är:
- långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), och eller
- är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång till arbete
- är utrikes födda
- är unga
- har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
- har högst förgymnasial utbildning
Individerna kan tillhöra en eller flera av dessa grupper.

ÅTERHÄMTNINGSTEORIN
Denna beskriver väl projektets värdegrund och arbetssätt. Enligt docent Alain Topor är återhämtning en process där personer återerövrar makten över sina egna liv. Återhämtning tar sin utgångspunkt i individernas behov och önskemål och vad deras erfarenheter visat vara bäst för dem. En annan viktig faktor i återhämtning är att bli respektfullt bemött, sedd och bekräftad. Gruppen spelar en betydande roll, att möta andra i en egen återhämtningsprocess är viktigt. Enligt Topor har deltagarna en central roll i sin egen återhämtning, Samtidigt spelar personalens engagemang och omsorg en avgörande roll i återhämtningsprocessen.
( Topor Alain; Borg Marit & Davidsson Lennart (2008) Relationer som hjälper:
om återhämtningsprocessen vid svåra psykiska problem, Studentlitteratur, Lund
Han är forskare och arbetar på Institutionen för socialt arbete/Stockholms universitet).

FYRSTEGSMODELLEN OCH ARBETE PÅ INDIVID-, GRUPP- OCH SAMHÄLLSNIVÅ
Projektet arbetar enligt fyrstegsmodellen:
Steg 1: Lätt arbetsträning
Steg 2: Arbetsträning i projektets egen verksamhet
Steg 3: Arbete i församlingarnas/föreningens övriga verksamhet.
Steg 4: Kortare anställningar
I alla steg skall man arbeta på individ-, grupp- och samhällsnivå.

- Individ- och gruppnivå
Allt arbete utgår från att projektdeltagarna som individer och som grupp är den viktigaste aktören i återhämtningsprocessen. Utgångspunkt är individernas intressen, och behov. Gruppen är viktig i återhämtningsprocessen. Gruppen ger också projektdeltagare inflytande och makt.
- Samhällsnivå
Här arbetar projektet med att organisera dialogmöten mellan projektdeltagare och politiker. Detta arbete sker i nära samarbete med European Anti poverty Network och de idéburna organisationer som samverkar i nätverket. Projektdeltagarna tar fram "motioner" som består av problembeskrivning, orsaker, effekter och lösnings/förbättringsförslag. Man utgår från egna erfarenheter i analysen.

DET LOKALA ARBETET
Det lokala arbetet sker i Allerum, Burlöv, Villie, Hörby, Broby, Osby och Kallinge.
Totalt under projektperioden beräknar vi att 188 personer skall ha deltagit i projektets arbetslivsinriktade rehabilitering.

SAMVERKANSPARTNER/INTRESSENTER
I offentlig sektor är det i första hand kommuner och försäkringskassan. Blir Lunds Samordningsförbunds (i samverkan med två andra förbund) ESF- ansökan beviljad kommer vi att samarbeta.
I idéburen sektor samverkar vi med European Anti Poverty Network (EAPN) samt Nätverket idéburen sektor Skåne. Vi deltar också i rikskyrkans utvecklingsarbete av arbetslivsinriktad rehabilitering. Här är ett flertal stift i Svenska kyrkan engagerade.

PROJEKTET SKALL
- Utveckla metoder i arbetet med de personer som står allra längst från arbetsmarknaden (steg 1 i fyrstegsmodellen).
- Förstärka engagemanget i arbetet på samhällsnivå. Det gäller framförallt dialogmöten med projektdeltagare och beslutsfattare.
- Anpassa arbetet efter de förändringar i arbetsmarknadspolitiken som är på gång.
- Utreda möjligheter för och om möjligt implementera en hållbar långsiktig finansiering av arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering i kyrkan.