2017/00375 - Inkluderingsmetoden

Name:
Inkluderingsmetoden
Region:
ESF Nationellt
Projektägare:
Hudiksvalls kommun, Social- och omsorgsförvaltningen
Projektnummer:
2017/00375
Planerat antal deltagare:
100
Projektperiod:
2017-12-22 - 2020-06-21
Total projektbudget:
5 888 862
Beviljat ESF-stöd:
3 916 163
Kontaktperson:
Per Iversen
E-post:
per.iversen@hudiksvall.se
Specifikt mål:
2.3

Bakgrund
Under de senaste åren har vi sett en snabbt växande kompetensbrist inom vård- och omsorgssektorn i kombination med det snabbt växande antalet nyanlända arbetssökande. Det är sällsynt att dessa båda utmaningar systematiskt sammanlänkas till att bli varandras lösning. KIVO-metoden (Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och Omsorg) har vuxit fram som ett arbetsgivardrivet verktyg där dessa utmaningar sammanlänkas. Resultatet blir en breddning av rekryteringsbasen genom en systematiserad samverkan för inkludering av personer som står utanför arbetsmarknaden. Etablering av inkluderingsvänliga arbetsplatser är centralt för att detta ska lyckas.
Svårigheterna med nyrekrytering av utbildad personal växer lavinartad. En orsak är bristande samordning mellan arbetsgivarnas strategier för kompetensförsörjning och arbetsförmedlingens strategier för att underlätta för personer med utländsk härkomst att etablera sig på arbetsmarknaden. Inom tre olika regionala ESF-projekt pågår implementeringsarbete i 30 kommuner i Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands och Uppsala län. I detta systematiserade KIVO-samarbete ingår arbetsgivarna, utbildningsanordnarna, de kommunala arbetsmarknadsenheterna, Kommunal och arbetsförmedlingen.
En omstrukturering av vård- och omsorgssektorn ser ut att vara oundviklig för att täcka kompetensbristen. Detta projekt vill analysera omstruktureringsbehovet och förutsättningarna för att bygga stödstrukturer som på ett framgångsrikt sätt kan leda till anställning även för personer som initialt står långt från arbetsmarknaden.
Syfte
Projektets syfte är att vidareutveckla KIVO-metoden så att den än mer ska bidra till att trygga den framtida kompetensförsörjningen inom vård- och omsorgssektorn. Nu när förnyad upphandling av arbetsmarknadsutbildning med inriktning undersköterska inte blir av, vill projektet åta sig att testa olika arbetsmarknadspolitiska insatser i kombination med studier som ska leda till anställning som undersköterska. Detta arbete kommer att ske i nära samverkan med funktioner på flera nivåer inom arbetsförmedlingen. I dessa tester kommer även delar av regeringskansliet involveras för att kontrollera testernas hållbarhet.
En breddning av inkluderingsmetoden som även kan användas i andra branscher, omfattar nio möjliga steg på vägen från arbetssökande till tillsvidareanställning:
1 Tydligare information om yrket
2 Kort arbetspraktik
3 Förberedande praktik inför studier
4 Studieförberedande kurs
5 Yrkesutbildning
6 Arbetsplatsförlagt lärande
7 Visstidsanställning
8 Yrkesintroduktionsanställning
9 Tillsvidareanställning
Några kan behöva ta del av flera aktiviteter, medan andra snabbare kan uppfylla kraven för en anställning. Aktiviteterna formas i samverkan mellan inblandade för att den enskilde på bästa möjliga sätt ska kunna nyttja aktuella arbetsmarknadspolitiska program för stegförflyttning via utbildning vidare till anställning. Effekten blir att samverkan kring individen sker med mycket färre friktioner.
Ambitionen är att projektet ska inkludera testpiloter där inkluderingsmetoden utökas till att även underlätta för personer med psykiskt eller intellektuellt funktionshinder och för ungdomar med stukad självkänsla att hitta vägar för anställning inom vård och omsorg. För detta behöver arbetsgivarna ta fram fler inkluderingsvänliga arbetsplatser för aktivt arbetsplatsförlagt lärande i kombination med anpassade studier.
Ett vidareutvecklande av KIVO-metodens systematisering kommer även att innebära att projektet kommer att kunna erbjuda en generell metod för inkludering av långtidsarbetslösa i fler branscher. När arbetsgivarna kartlagt sitt rekryteringsbehov kan arbetsförmedlingen lättare matcha långtidsarbetslösa mot arbetsgivaren behov. Förutsättningen är att arbetsgivarna kan erbjuda fler potentiella framtida medarbetare riktade arbetsplatsförlagda aktiviteter på inkluderingsvänliga arbetsplatser.
Byggandet av inkluderingsvänliga arbetsplatser förutsätter att både ledning och medarbetare är väl förtrogna med betydelsen av att grundvärderingar kring jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet hålls levande på arbetsplatsen. Därigenom ökar sannolikheten att de som erbjuds arbetsplatsförlagt lärande lyckas stegförflytta sig vidare mot en anställning. Genom satsningen i en kvinnodominerad bransch, på utlandsfödda som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, ska projektet ge ett aktivt bidrag till att kvinnor och män ska få samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare.
Ett effektivt nyttjande av arbetsmarknadspolitiska insatser innebär att dessa nyttjas för att ge största möjliga effekt för de arbetssökande. Inkluderingsmetoden syftar till långsiktiga lösningar där flest möjliga får tillsvidareanställning, och inte till finansiering av kortsiktiga insatser där arbetsgivarna inte har anställning som målbild. På detta sätt vill projektet visa på en väl fungerande yrkesutbildning med ett starkt inslag av arbetsplatsförlagt lärande.
Handledarna ute på de inkluderingsvänliga arbetsplatserna är nyckelpersoner i inkluderingsarbetet. För att inkluderingsarbetet ska lyckas måste handledarna utrustas både med verktyg för en aktiv inkludering och med kunskap om betydelsen av den kultur som råder på arbetsplatsen. Arbetet med inkludering ska göras oberoende av kön och funktionshinder.
Projektledningens huvuduppdrag blir att löpande samla erfarenheter och kunskaper som inhämtats i de tre regionala ESF-projekten, för att sedan med hjälp av specialkompetens analysera delarna och ta fram förslag till vidareutveckling. Identifierade brister ska åtgärdas, samtidigt som framgångsfaktorerna ska förtydligas. Det slutliga projektresultatet ska innehålla en systematiserad, kvalitetssäkrad inkluderingsmetod som kan nyttjas branschneutralt för yrkeskategorier med kompetenskrav från gymnasiala yrkesprogram eller lägre.
Genom inkluderingsmetoden ska hållbar långsiktig social utveckling uppnås, varför projektet särskilt ska beskriva hinder och framgångsfaktorer för de organisationer där KIVO-metoden har införlivats i den ordinarie verksamheten. Detta ska underlätta det framtida spridningsarbetet. I vår föränderliga värld, där det är klart att nya upphandlingar av arbetsmarknadsutbildning mot undersköterskor inte kommer att bli av blir nya alternativa arbetsmarknadsinsatser viktigare.
Genom ett pågående förankringsarbete av inkluderingsmetoden hos beslutsfattare både på lokal, regional och nationell nivå förväntas projektet kunna få en allt större betydelse för möjligheten att kunna bidra till en kombination av breddad kompetensförsörjningsbas och ge fler individer möjligheten att stegvis gå från arbetslös via utbildning till anställning. Särskilt viktig är här förankringen nationellt hos arbetsförmedlingen.
Detta arbete har framgångsrikt påbörjats och det finns ett stort intresse av KIVO-metoden som ligger i linje med en beslutad strategisk inriktning på Arbetsförmedlingen att utveckla samverkan och i ökad utsträckning matcha till jobb via utbildning för att möta de växande kompetensförsörjningsbehoven. Detta bådar gott för möjligheterna till ett bredare spridningsarbete både lokalt, regionalt och nationellt. Region Nord kommer ha en central roll i det fortsatta utvecklingsarbetet kring inkluderingsmetoden som inom detta projekt ska sprida och förankra metoden i samarbete med arbetsförmedlingens nationella nivå.
Mål
Huvudmålet är att den vidareutvecklade inkluderingsmetoden på sikt ska vara ett centralt rekryteringsverktyg som ingår i allt fler arbetsgivarnas ordinarie verksamhet. Arbetsgivarna är nyckelaktörer i inkluderingsarbetet, och dessutom krävs ett nära samarbete med utbildningsanordnarna för att möta upp det arbetsplatsförlagda lärandet med den kompetens den arbetssökande saknar för att få anställning.
Ett kortsiktigt mål är att utveckla fortbildningskonceptet för handledare inom vård- och omsorgssektorn så att de får bättre förutsättningar för att hjälpa personer utanför arbetsmarknaden på sin väg mot anställning inom vård och omsorg. I förlängningen innebär detta en uppgradering av det arbetsplatsförlagda lärandet, för att i samverkan med utbildningsanordnarna åstadkomma en breddad rekryteringsbas och minskad kompetensbrist. Detta ökar förutsättningarna för att arbetsmarknadsåtgärder från arbetsförmedlingen ska leda till förväntade resultat och effekter.
Ett delmål är att bygga en systematik där inkluderingsmetoden även bidrar till att motivera deltagarna att anstränga sig i sin språkutveckling så att de blir anställda och därmed självförsörjande. För individerna i de nya målgrupperna, personer med funktionsnedsättning och ungdomar med stukad självkänsla, vill inkluderingsmetoden systematisera verktygen som ska användas för att lyckas motivera deltagarna.
Ett annat delmål är att inkluderingsmetoden ska vidareutvecklas så att den kan lyftas över i nya branscher. En förväntad effekt av inkluderingsmetoden är att personer som tidigare ofta inte togs emot på arbetsplatsförlagt lärande successivt i stället ska ses som en tillgång och inte som en belastande uppgift utöver alla andra uppgifter.
De väl upparbetade nätverk projektet förfogar över är av stor vikt för att projektet ska uppnå önskade resultat och effekter. Förutom projektets egen utvärderare kommer arbetsförmedlingens nationella analysresurser vara behjälpliga.
Genom dessa nätverk och en stark regional förankring finns goda förutsättningar att inkluderingsmetoden ska vara en del av de fyra länens ordinarie verksamhet vid projektets slut. Även de nätverk våra samverkansparter förfogar över ska nyttjas för en bred nationell spridning av resultaten.