2015/00251 - Integration Halland

Projektet Integration Halland planeras starta med en analys- och planeringsfas under perioden 2015-09-01 – 2015-12-31. Genomförandefasen sträcker sig från 2016-01-01 till och med 2018-08-31. De två sista månaderna i projektet utgör avslutsfas.
Projektets målgrupp är nyanlända, det vill säga kvinnor och män i Halland som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samt även de personer som fått beslut om uppehållstillstånd i Sverige, men ännu inte fått någon kommunplacering. Syftet med projektet är att förstärka, förbättra och komplettera de insatser till nyanlända som utförs inom ramen för etableringsuppdraget. Projektet tar sin utgångspunkt i de utmaningar och möjligheter som Halland behöver möta och tillvarata i integrationen av nyanlända invandrare. En grundtanke i projektet Integration Halland är att en utökad samverkan lokalt och regionalt mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna, Halmstad högskola, arbetsgivare samt organisationer inom den idéburna sektorn skapar bättre förutsättningar för att möta de utmaningar som finns inom etableringsuppdraget och att ta vara på de möjligheter som mottagandet av nyanlända innebär.

Projektets problemanalys visar att det finns betydande skillnader i arbetsmarknadstillhörighet när man jämför arbetskraftstal, sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes respektive utrikes födda samt mellan män respektive kvinnor. Den jämställdhetsanalys som gjorts av gruppen nyanlända visar att:

• Kvinnor i jämförelse med män deltar i etableringsinsatser i lägre utsträckning än män samt att kvinnor påbörjar sin etablering senare än män vilket framförallt har att göra med brist på barnomsorg.
• Kvinnor tillhör arbetskraften i mindre utsträckning än män och har lägre sysselsättningsnivå jämfört med män. Männen är i något högre utsträckning än kvinnorna arbetslösa.
• Kvinnor förväntas ta ett större ansvar för barn och familj.
• Kvinnor respektive män, såväl inrikes födda som utrikes födda, styrs i hög utsträckning av könsstereotypa val av yrkesområde.

Personer med funktionsnedsättning har lägre sysselsättningsgrad och är i högre utsträckning arbetslösa oavsett om man är född i Sverige eller i ett annat land. Av projektets grundläggande problembeskrivning och analys framgår också att det finns flera utmaningar för att skapa tillgänglighet till arbetsmarknaden oavsett om den nyanlände har någon funktionsnedsättning eller inte.

• Problem med hälsan dels på grund av migrationsrelaterad stress och traumatiska upplevelser före eller under flykten från hemlandet och dels på grund av påfrestningar i samband med asylprocessen och väntan på bosättning.
• Svårigheter att utveckla sina kunskaper i svenska språket.
• Svårigheter att förstå den svenska kulturen, det svenska samhället samt den svenska arbetsmarknaden samt vilka förutsättningar som behövs för att integreras i samhället och att skapa en ingång till arbetsmarknaden.

Analysen av de nyanländas resurser på utbildningsområdet visar att det finns en lika hög andel lågutbildade med endast förgymnasial utbildning, 37 procent, som högutbildade med eftergymnasial utbildning bland de som deltog i etableringsverksamhet i Halland i februari månad 2015. Av intervjuer med personal och nyanlända framgår att dessa två grupper har olikartade stödbehov i integrationsprocessen. Det finns också en risk för att trösklarna till arbetsmarknaden blir högre för den lågutbildade gruppen genom att det har blivit en mindre arbetsmarknad för individer och grupper med låg utbildning. Personer utan gymnasieutbildning har betydligt lägre förvärvsfrekvens än genomsnittet. Samtidigt finns ett ökande behov av arbetskraft med eftergymnasial utbildning både nationellt och regionalt. Analysen visar också att det behövs en bättre matchning mellan arbetsmarknad och utbildning.

Projektet Integration Halland vill förändra den nuvarande situationen i etableringen av nyanlända på individnivå-, organisationsnivå och på strukturell nivå. Mål har formulerats relaterade till förväntade resultat och effekter. Dessa måls ska uppnås genom såväl projektgemensamma aktiviteter som lokala aktiviteter i de medverkande kommunerna. Projektverksamheterna ska ge medverka till att:

• Det i varje kommun bildas ett samverkansforum utifrån ett brett partnerskap.
• Utveckla projektaktörernas förmåga att bemöta målgruppen på ett sätt som skapar lika möjligheter.
• Stödja de nyanlända som har en studieinriktad målsättning och vill studera på högskola genom mentorskap så att de kan genomföra sina studier med gott resultat.
• Etablera en lärplattform i projektet som kan bidra till att kvalitativt utveckla medverkande aktörers förmåga att ge rätt stöd på rätt sätt till målgruppen.
• Förstärka, förbättra och komplettera de insatser riktade till nyanlända kvinnor och män som utförs av Arbetsförmedlingen inom ramen för etableringsuppdraget.
• Göra det möjligt för kvinnor och män att delta i introduktionsinsatser på deltid i avvaktan på att hinder för att delta i etableringsverksamheten fullt ut undanröjes..
• Höja kvaliteten i kartläggning och vägledning för de personer i målgruppen som har en sammansatt problematik som kräver att insatser genomförs utifrån en helhetssyn på individen och med en högre grad av individuell anpassning av varje persons aktivitet.
• Förbättra deltagargruppens hälsosituation för att skapa en god grund för att delta i etableringsverksamheten fullt ut genom att genomföra ett hälsoprogram.
• Förstärka insatserna avseende samhälls- och arbetsmarknadsinformation genom lokala aktiviteter.
• Stödja projektdeltagarnas övergång till arbete genom stödjande insatser som arbetsplats- och kulturcoachning, mentorskap, praktik och Supported Employment genom lokala aktiviteter.
På individnivå syftar aktiviteterna till att stärka projektdeltagarnas förmåga och förutsättningar för utbildning och/eller arbetet. Det innebär som beskrivs i ansökan att möta utmaningar som hör ihop med framförallt ohälsa, utbildningsnivå, språkkunskaper, kön, ålder, funktionsnedsättning samt att man inte är född i Sverige. Formulerade målsättningar är inriktade på att fler i målgruppen nyanlända ska kunna ingå i arbetskraften, att sysselsättningsgraden bland projektdeltagarna ska öka samt att färre ska vara kvar i arbetslöshet. En förutsättning för det är att projektet bidrar till att förbättra projektdeltagarnas hälsa. En annan förutsättning är att projektaktiviteterna bidrar till att bryta social isolering och istället medverkar till att nya nätverkskontakter skapas. Genom att komplettera Arbetsförmedlingens insatser skapas möjligheter för fler att komma i egen försörjning efter avslutad etableringsperiod.
På organisations- och projektnivå syftar projektets inriktning och struktur till att förbättra Arbetsförmedlingens och kommunernas förmåga att stödja de individer som deltar i etableringsinsatser. Problemanalysen indikerar att det finns såväl kvantitativa som kvalitativa förbättringsmöjligheter i de offentliga aktörernas verksamheter. Projektets resurser medför i detta avseende fler möjligheter att ge rätt stöd på rätt sätt stöd samt att det skapar förutsättningar för att mildra effekterna av resursbrister som leder till långa ledtider i etableringen. Samordningen av resurser från olika samhällssektorer förväntas också bidra till att fler nyanlända kan integreras i samhället och på arbetsmarknaden. En viktig effekt av denna samordning förväntas också vara att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden förbättras som framgår av metodavsnittet. De gemensamma regionövergripande aktiviteterna syftar till att påverka projektaktörernas kompetens i frågor som rör jämställdhet, funktionsnedsättning samt lika möjligheter. Den lärplattform som kommer att etableras i projektet förväntas påverka kvaliteten i arbetet med de nyanlända. Lärandet i projektet förväntas ge långsiktiga positiva effekter i de medverkande organisationerna.
Sammantaget förväntas ovan beskrivna effekter bidra till en ökad grad av integration i samhället och på arbetsmarknaden för målgruppen nyanlända. För att motverka utanförskap samt öka graden av social inkludering behövs förändringar i fråga om metoderna för att initiera och stödja individuella utvecklingsprocesser samt att de generella stödinsatserna i fråga om rehabilitering, utbildning och övergång till arbete behöver kompletteras med individuellt anpassade insatser utifrån ett helhetsperspektiv på individen.

De horisontella principerna om jämställdhet, tillgänglighet, lika möjligheter och icke diskriminering har hög relevans i projektet och dessa perspektiv kommer att säkras på flera sätt:

• Projektledningen förutsätts ha hög kompetens i dessa frågor varför kompetens att arbeta med de horisontella områdena kommer att vara ett rekryteringskriterium.
• All personal kommer att erhålla en samlad introduktion i projektet av projektledningen som bland annat kommer att innefatta grundläggande information om de horisontella kriterierna i enlighet med beskrivning nedan
• Kompetensutveckling för all projektpersonal på de angivna områdena kommer att ske genom användande av ESFs processtöd och genom upphandling av handledning i frågorna.
• Projektet kommer aktivt att arbeta med uppföljningsdata i projektet för att göra könskonsekvensanalyser, föra en dialog om arbetsmetoderna i relation till de horisontella kriterierna samt att som en följd av nya kunskaper förändra arbetsmetoder som inte är förenliga med att ge alla likvärdig service. I detta sammanhang kommer 4R-metoden att användas.
• Projektet kommer genom ledningsgruppen att bedriva ett långsiktigt konstruktivt utvecklingsarbete med hjälp av metoden Trappan som presenteras i JämStöds Praktika.

Styrgruppen ska under analys- och planeringsfasen anta en policy för arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. De horisontella kriterierna kommer att följas upp och diskuteras av projektets styrgrupp vid varje möte. Projektpersonalen kommer att överföra kunskapen till de reguljära organisationerna/samverkansparterna.