Klusterutvärdering kompetenshöjning för integration i Sydsverige

I denna rapport redovisas en samlad utvärdering av fem projekt som finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Utvärderingen har haft två övergripande syften – dels att under genomförandet skapa möjlighet till kunskapsöverföring och lärande mellan projekten, dels att analysera det samlade resultatet av projekten och koppla det till regionala utvecklingsstrategier.

Grunden för de två utlysningarna som resulterat i projekten BOSS, PIK, LFI, LIS och KINO ligger i den dramatiska ökningen av antalet asylsökande under hösten 2015 som föranledde en akut situation för verksamheter med ansvar för att möta dessa människor. Det konstaterades då att verksamheter var i behov av stöd för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för att kunna möta de akuta utmaningar de stod inför. Projektmedel från Socialfonden i Sydsverige lystes därför ut med syfte att koppla individuell kompetensutveckling och verksamhetsutveckling till förändrade krav på yrkesverksamma som möter asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Tanken var att detta skulle bidra till att bygga kompetens och plattformar för erfarenhetsutbyte, vilket i sin tur skulle leda till fortsatt stärkning av integrationen i regionen.

När vi summerar resultaten från de fem projekten som nu är avslutade får ett citat från en företrädare för en av de medverkande kommunerna illustrera den generella bild som tecknats genom utvärderingen: ”Troligen har förutsättningarna till bättre integration för målgruppen förbättras. (…) Vi ser att den kompetensutveckling vi fått erhålla ökar möjligheten för detta, men det är en effekt vi inte sett än”. Låt oss med detta citat som grund resonera kring den utveckling som beskrivits i rapporten.

När utfall och resultat av projekten analyserats har vi konstaterat att det funnits utmaningar i deras genomförande, vilket framför allt har handlat om olika aspekter av förankring. De fem projekten, som inleddes under hösten 2016 och våren 2017, har genomförts i en kontext där de akuta behov som identifierades under hösten 2015 och våren 2016 redan hade utvecklats och hanterats på andra sätt. Exempelvis hade HVB-hem för ensamkommande barn, vars personal var i fokus för många av projektens insatser, redan börjat avvecklas som en följd av ett minskat antal asylsökande. Vidare medförde en generell oklarhet kring vilka åtaganden som förväntades från verksamhetsföreträdare i de kommunövergripande projekten en bristande förankring på lokal nivå som projektledarna fick hantera.

Denna utveckling medförde att projekten generellt kom att tillämpa vad som kan liknas vid en smörgåsbordmodell som skulle locka till brett deltagande, snarare än att fokusera på en djupare utveckling vid berörda arbetsplatser. För att säkerställa att projektens volymmål skulle nås behövde fokus ligga på ”lågtröskelinsatser” där det varit lätt för verksamheter att låta personal delta. Det har å ena sidan lett till att utfallet i termer av antal deltagare i projekten har blivit högre än planerat. Totalt har 5 724 individer deltagit i projekten, i förhållande till den uppsatta ambitionen på 4 650 personer. Å andra sidan har omfattningen av det individuella deltagandet varit lägre än planerat.

Den bristande förankringen på verksamhetsnivå har fått till följd att den enskilde medarbetaren har ställts i centrum för utvecklingen. Erfarenheter från projekten har pekat på att den utveckling som skett på individnivå inte nödvändigtvis har tagits tillvara på verksamhetsnivå och lett till organisatorisk utveckling. Snarare har de individer som tagit del av kompetensutvecklingsinsatser gjorts till bärare av den förväntade utvecklingen i termer av en förbättrad integration.

Denna utveckling kan analyseras utifrån Kirkpatricks14 modell för utvärdering av kompetensutvecklingsinsatser och lärande. Den utgår från följande fyra nivåer: 1. reaktion, 2. inlärning, 3. tillämpning och 4. effekt. Som ett extra inslag i modellen har Guskey15 har lagt in ett element som avser den koppling till verksamhet som utvecklingen avser. Anledningen är att detta ses som en av de starkaste förklaringsfaktorerna för resultaten på Kirkpatricks tredje och fjärde nivå. I tabellen nedan sammanställs de resultat som redovisats i utvärderingen med utgångspunkt i denna struktur.