Effektutvärdering av Europeiska socialfondens programområde 1 2014–2020

Mellan 2014 och 2020 satsade Europeiska socialfonden (ESF) drygt 2,5 miljarder kronor på att stärka kompetensen hos anställda i Sverige. Genom programområde 1 (PO1) ville man både ge individer bättre möjligheter i arbetslivet och samtidigt hjälpa arbetsgivare att möta sina behov av rätt kompetens. Ramboll har på uppdrag av Svenska ESF-rådet utvärderat hur väl programmet lyckats nå sina mål. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning insatserna förbättrade deltagarnas situation på arbetsmarknaden, och att bidra med lärdomar för framtida satsningar. Den här kortversionen bygger på Rambolls omfattande effektutvärdering av programmet under perioden 2014–2020. 

Utvärderingen är den första av sitt slag inom Socialfonden – en samlad analys av vad projekten inom PO1 inneburit för deltagarna, baserad på individdata från Statistiska Centralbyrån. Därmed kan vi för första gången ge en övergripande bild av effekterna av Socialfondens satsningar på kompetensutveckling. Resultaten är viktiga inte bara för att förstå vad satsningen gav, utan också för att kunna utforma framtida program på ett sätt som ger största möjliga nytta för både arbetstagare och arbetsgivare.
Den övergripande utvärderingsfrågan är vilka arbetsmarknadsutfall PO1-insatser ger för deltagarna. Tyngdpunkten ligger på hur insatserna påverkat dels deltagarnas inkomster, dels om insatserna påverkat benägenheten att arbeta. Det unika med utvärderingen är att den bygger på registeruppgifter om inkomster och sysselsättning över tid. Deltagare kan därmed jämföras med liknande personer som inte deltog. För första gången går det därför att se den samlade effekten av Socialfondens satsningar på kompetensutveckling i Sverige.

Så gick utvärderingen till

För att kunna säga något om effekten av Socialfondens satsningar behöver man veta inte bara hur det gick för dem som deltog – utan också hur det skulle ha gått om de inte hade deltagit. Eftersom vi inte kan följa samma person i två verkligheter samtidigt skapar vi en jämförelsegrupp av individer som liknar deltagarna så mycket som möjligt. Sedan följer vi båda grupperna över tid och jämför utvecklingen.

I den huvudsakliga analysen fokuserar vi på deltagare som fått minst fyra timmar kompetensutveckling. Det är en avgränsning för att studera insatser som är tillräckligt omfattande för att faktiskt kunna påverka individens situation på arbetsmarknaden.