2019/00472 - MOVE

MOVE är ett arbetsmarknadsprojekt som riktar sig till gruppen nyanlända och långtidsarbetslösa. Projektet tar avstamp i Filipstads kommuns arbetslöshetsdata som visar på att sysselsättningsgapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda växer allt snabbare. Bland gruppen inrikesfödda är arbetslösheten cirka 4 procent medan den bland utrikesfödda motsvarar cirka 40 procent. Bryts sedan gruppen utrikesfödda ner i två subgrupper; födda inom EU/utanför EU är arbetslösheten bland utrikesfödda födda utanför EU uppemot 80 procent (SVT, 2019: Uppdrag Granskning – Larmet från Filipstad). Filipstad är den kommun i Sverige där flest antalet invånare erhåller någon form av ekonomiskt bistånd. Statistiska centralbyrån, SCB, kunde för 2018 visa på data att Filipstad kommun hade det högsta bidragsberoendet mätt i helårsekvivalenter av landets alla kommuner. En tes till sysselsättningsgapet är att målgruppen saknar den utbildning som krävs för att kunna ta ett arbete. En kartläggning gjord av Filipstad kommun hösten 2018 kunde nämligen påvisa att så många som cirka 300 individer av då ackumulerat cirka 1200 personer nyanlända i kommunen saknade en kunskapsnivå motsvarande svensk grundskolekompetens, SeQF nivå 2 – Kvalifikationer som är nivåplacerade av regeringen (Förordning 2015:545, bilaga 2). Samtidigt finns det arbetsgivare som i hög grad efterfrågar arbetskraft, så som Barilla och Orkla Confectionery & Snacks Sverige AB (OLW-snacks). Det finns arbeten men arbetskraften lokalt har inte förutsättningar att möta rekryteringsbehoven.

Vetenskaplig forskning genomförd i samverkan med World Value Survey har också gett signaler om att projektets målgrupp är i behov av omfattande utbildningsinsatser för att bättre förstå den svenska jämställdhetspolitiken. WVS är ett världsomspännande nätverk av forskare som studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet. WVS har i samverkan med Filipstad kommun intervjuat cirka 250 migranter i nämnda värderingar varpå resultaten påvisade ett behov av stärkt förståelse om välfärdssamhällets villkor samt frihetliga värderingar. Exempelvis återfanns en betydande skillnad på synen mellan män och kvinnors egenmakt och lika förutsättningar till att forma sina liv, dvs. uppfattningar som inte alls ligger i linje med regeringens mål med jämställdhetspolitiken med betoning på delmål 1 och 3 samt icke-diskriminering. Det gav sig i uttryck att män skall prioriteras framför kvinnor i att erbjuda förutsättningar och insatser för att gå mot ett arbete/anställning – män anses i första hand ska få stöd att nå arbetsmarknaden.

Projekt MOVE har för avsikt att vända på den negativa utvecklingen genom att erbjuda målgruppen ett teoretisk- och praktiskt utbildningspaket som ligger i linje med vad fyra större arbetsgivare, representerade från olika branscher, har fastställt för att de ska anse att individen är anställningsbar. Parallellt ska målgruppen utbildas inom frihetliga värderingar och stärkt förståelse om välfärdssamhällets villkor. Innehållet definieras i nära samverkan med involverade arbetsgivare och forskare från WVS.

Intentionen är att ta fram en modell för att få målgruppen in på ordinarie arbetsmarknad, som därtill är applicerbar oavsett bransch. Tesen testas på 100 personer, varpå 75 procent av de deltagare som rekryteras ska fullfölja utbildningspaketet/programmet. Av dessa ska 50 procent erhålla en anställning (50/50 procent kvinnor/män). Vidare ska projektet kunna påvisa att 50 procent har förändrat sin syn på män och kvinnors rättigheter till att själva kunna forma sina liv, minst 60 procent av männen ska ha förändrat sin syn på jämställdhet (med bakgrund i vad som har framkommit i WVS forskning och tidigare nämnda granskningsreportage). Resultat på individnivå är att deltagaren ska anse sig ha blivit bättre integrerad och känna ökad delaktighet i det svenska samhället och projektet ska kunna påvisa ett förändrat mönster där individen går från ett mer bostadsdrivet till arbetsmarknadsdrivet förhållningssätt, dvs. målgruppen väljer bostadsort utifrån arbetsmarknadens förutsättningar.

På organisationsnivå ska projektet kunna påvisa att en förändring och implementering har ägt rum i de involverade organisationerna varpå följande tre punkter är centrala;

• Rekryteringsmodellen ska ha implementerats i ordinarie verksamhet. Med ordinarie verksamhet syftas det på Filipstad kommun och nämnda företagsorganisationer.
• Ökad integrering och transparens av och mellan involverade förvaltningars system, tagit bort s.k. "stuprör".
• En samsyn på definitionskompetens; standardiserat utifrån den europeiska skalan (EQF) och företagens branschrelaterade behov.

På projektnivå (regionalnivå) ska alla insatser bidra till att:

• Ett näringsliv som erhåller en bredare arbetskraftspopulation.
• Generaliserbar, evidensbaserad läromodell, flexibel att användas oavsett bransch.
• Modellen ska ha fått nationell förankring.