2022/00433 - Care-Ukrainare i Härnösand

Med anledning av flyktingströmmen från Ukraina har Migrationsverket nyligen beslutat att skriva 300 nya hyreskontrakt i Härnösand. Det innebär att närmare 500 vuxna plus barn kommer att bo i kommunen som därmed blir en samlingspunkt för ukrainare i hela Norrland.
Idag har Härnösand cirka 25 000 invånare exklusive drygt 500 asylsökande vilket innebär att ukraina-flyktingar tillsammans med antalet asylsökande kommer att utgöra 5–6 procent av den totala befolkningen.
Syftet med rubricerat projekt är att främja de ukrainska flyktingarna i Härnösand som medskapare till arbete i form av anställningar eller praktikplatser. Det ska uppnås genom en matchning av målgruppens yrkeserfarenheter och förutsättningar mot de lokala arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och intresse av att anställa/ge praktik till de ukrainska flyktingarna.
För att uppnå effektivitet i matchningen sker inledningsvis en tidsaktuell kartläggning av såväl de potentiella arbetstagarna (yrkeskompetens, språkkunskaper, barnpassning, hälsa, etc.) som arbetsgivarna (arbetskraftsbehov, möjligheter till arbete/praktik, etc.). Uppgifterna registreras och kategoriseras för att optimera matchningsprocessen. Eftersom ytterligare cirka 450 vuxna ukrainare kommer till Härnösand sker detta löpande.
Vårt mål är att 80 ukrainare ska ha kommit i arbete eller praktik och 80 ska ha genomgått traumafokuserad Hälsoskola med syfte att komma närmare arbetsmarknaden. Upplevd god hälsa är en mänsklig rättighet och en förutsättning för att söka och upprätthålla ett arbete.
Flyktingarna från Ukraina befinner sig i en svår situation. Förutom det uppenbara som följer av Rysslands invasion av deras hemland, och en dagersättning begränsad till 71 kronor, så saknar de, som flyktingar omfattandes av EU:s massflyktsdirektiv, många av de sociala och emotionella stöd och förmåner som andra flyktingar med uppehållstillstånd har rätt till.
De vuxna har inte tillgång till Sfi, har enligt lag endast rätt till vård som inte kan anstå (jmf med vuxna asylsökande) och har inte heller rätt till flertalet av de verktyg Arbetsförmedlingen förfogar över, till exempel möjligheten att registrera sig digitalt för att ta del av matchningstjänsten. De har heller inte samma möjligheter till försäkringsskydd vid arbete och praktik. Vidare får jobbsökarföretag ingen ersättning från AF för det arbete de lägger ner för att skapa arbete till flyktingarna från Ukraina. Avsaknaden av ekonomiska incitament medför att få prioriterar att hjälpa den här gruppen in på arbetsmarknaden
Samtidigt talar vi om människor som, i förhållande till många andra flyktingar som anländer till Sverige, har goda förutsättningar till snabb integration och självförsörjning. De kommer från ett samhälle och en kultur relativt likvärdig vår, de känner sig som européer och Ukraina sökte i februari 2022 om EU-medlemskap. Dessutom är många välutbildade och, enligt vittnesmål från personer verksamma i mottagandet, har ett starkt driv att komma i arbete. Detta sammantaget vill vi ta fasta på i vårt projekt.
Majoriteten av flyktingarna bär på svåra traumatiska minnen och postmigrationsstress. Eftersom evidens visar att hälsa har betydelse för möjligheten att skaffa och sköta ett arbete, såväl den fysiska som psykiska, erbjuds samtliga medverkande i projektet att delta i en traumabaserad Hälsoskola, en cirkelverksamhet som ger en introduktion i svensk hälso- och sjukvård. Dessutom omfattar kursen, förutom information om det svenska samhället, bland annat:
• Information om jämställdhet, likabehandling och icke-diskriminering - kvinnors rättigheter och skyldigheter liksom allmänt om mänskliga rättigheter.
• Fakta om psykologiska trauman från kriget, stress efter ankomst och återhämtning samt psykisk hälsa och ohälsa för både kvinnor, män och barn. Risk för intergenerationseffekt (föräldern för över psykisk ohälsa till barnet).
• Hälsofrämjande insatser inkluderande information om hälso- och sjukvård inklusive tandvård, kost, motion, anställningsbarhet och friskvård för att förebygga olika folkhälsosjukdomar inklusive psykisk ohälsa.
Hälsoskolan, som är evidensbaserad har tidigare erhållit medel från Socialfonden, ska betraktas som en aktivitet (socialt och emotionellt stöd och färdighetsträning) med sikte på att föra deltagarna närmare arbetsmarknaden.
I arbetsgruppen finns omfattande kunskap och erfarenheter relaterade till projektets ingående moment. Här avses främst erfarenhet av att arbeta med flyktingar, coacher med ansvar för matchningsprocessen, projektledning, tolkar samt genomförande av Hälsoskola.
Vidare stärks arbetet av en styrgrupp bestående av personer från Härnösands kommun och Arbetsförmedlingen samt representanter för Företagarna samt målgruppen. Styrgruppen bidrar till att säkerställa att de uppsatta målen nås. För närmare presentation av arbets- och styrgrupp hänvisas till särskild avdelning i ansökan.
Deltagande flyktingar beräknas vara aktiverade i projektet i 4 085 timmar (se bifogad Mall för omfattning av aktiviteter. Till detta ska adderas indirekt tid, det vill säga den tid som deltagarna lägger på förberedelser och uppföljning mellan aktiviteterna och liknande. Även den indirekta tiden bör betraktas som viktig för att föra individerna närmare arbetsmarknaden och ge ett ökat engagemang.
Projektet kommer att arbeta i nära samverkan med Härnösands kommun och Arbetsförmedlingen. Diskussioner pågår med AF i syfte att få en påskriven avsiktsförklaring. När den är undertecknad ansöker vi om ändring i projektrummet.
För att främja social delaktighet har vi nära muntlig och skriftlig dialog med företrädare för organisationer representerande civilsamhället, till exempel Riksidrottsförbundet, Röda Korset och studieförbund vilket innebär att vi kan utöka projektet om det bedöms relevant men inom budgetram.