2020/00185 - Validering undersköterska

Antalet outbildad personal som arbetar inom kommunalt finansierad vård och omsorg växer i hela landet och så också i Norrbotten och Piteå kommun. I takt med en ökad brist på utbildade undersköterskor har kommunerna varit tvungna att anställa personer som saknar utbildning för att kunna fylla behovet av personal. Av ca 800 anställd vård- och omsorgspersonal i Piteå är det i dagsläget ca 140 personer som saknar undersköterskeutbildning.

En förutsättning för att Sveriges äldre ska få en vård och omsorg av god kvalitet är tillgången på personal med rätt kompetens. Idag ställs högre nationella krav på utbildning för vårdpersonal, bla när det gäller läkemedelshantering. För att klara den framtida kompetensförsörjningen behöver verksamheterna rekrytera nya medarbetare samt investera i personalens kompetens för att skapa förutsättningar för att vilja stanna kvar i yrket.

Det den statliga utredningen Stärkt kompetens inom vård och omsorg beskriver att det finns relativt utbredda brister i kompetensen hos yrkesgruppen vilket har en direkt effekt på utförandet av arbetsuppgifterna. Utredningen menar på att detta kan ses som en konsekvens av att undersköterskeyrket hittills varit oreglerat och vem som helst har kunnat anställas som undersköterska och bl.a. utföra vårdåtgärder utan relevant utbildning.

Arbetsgivarnas förmåga att rekrytera och behålla personer med rätt kompetens liksom att organisera verksamheten effektivt är avgörande för att säkerställa kompetensförsörjningsbehovet. Ett sätt att göra det är att skapa incitament och underlätta möjligheterna till studier för anställda. Ett sådant sätt kan vara att arbeta med validering av olika slag.

Det har bedrivits många projekt som handlat om validering och en av anledningarna till detta är att validering är svårt och det är få kommuner/organisationer som lyckats göra detta på ett framgångsrikt sätt. Många utbildningsanordnare har arbetat med validering, men arbetssätt och metoder för att systematiskt få arbetsgivare att ta till sig och arbeta med validering på arbetsplatsen har inte fungerat lika bra. Man har ofta olika syn på validering och valideringsprocessen och oftast valideras bara de praktiska delarna av kurserna. Även bristande dokumentation, kvalitetssäkring och transparens saknas i valideringen. För att valideringsprocessen ska fungera bra behöver det finnas arbetsplatser med yrkesverksamma undersköterskor med uppdrag som valideringshandledare/medbedömare som hjälper den person som formellt validerar deltagaren i valideringsprocessen. Stödet till dem som ska utföra validering, både vårdlärare och medbedömare måste öka för att inte begränsa utvecklingen av valideringsprocessen och omfattningen av valideringsinsatser inom vård och omsorg.

Det övergripande målet med projektet är att antalet anställda med undersköterskekompetens har ökat inom vård och omsorg i Piteå kommun. För att kunna göra det ska projektet ha byggt en struktur för en validerings- och kompetensutvecklingsprocess inom Socialtjänsten, med bl. a valideringshandledare/medbedömare inom organisationen som en viktig del. Under projektets gång kommer denna metod att testas på ca 40 deltagare i form av tillsvidareanställd personal som saknar undersköterskeutbildning och som genomför validerings- och kompetensutvecklingsprocessen.

Projektet kommer att samverka med Region Norrbotten samt med Vuxenutbildningen i Piteå kommun.