2018/00510 - Mer mat – fler jobb

Under 2017 fattade riksdagen beslut om en livsmedelsstrategi som pekar ut riktningen för den svenska livsmedelspolitiken fram till 2030. Det övergripande målet för strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala matproduktionen ökar. En ökad produktion innebär behov av ökade produktionsresurser, bl.a. arbetskraft och dess kompetens. Det kommande året beräknar företagen i livsmedelskedjan att drygt 75 000 personer kommer att vara tillsvidareanställda. Till detta kommer säsongsanställningar, inhyrda tjänster och underentreprenörer.
Som ett resultat av beslutet om en nationell livsmedelsstrategi genomfördes en förstudie under december 2017 till 15 juli 2018 med finansiering från socialfonden. Förstudiens syfte var att undersöka kompetens- och arbetskraftsbehovet i livsmedelssektorn från primärproduktion till förädlingsföretag. Studien visar ett stort underskott av både arbetskraft och rätt kompetens.
Sett som genomsnitt över alla branscherna bedömer företagen att de inte kan öka produktionen med mer än 9 procent utan att rekrytera mer arbetskraft.
Över hälften av företagen planerar att växa de kommande fem åren och drygt 13 000 företag avser att rekrytera mer personal. En överväldigande majoritet, 8 av 10 företag, uppger att det är svårt att hitta rätt arbetskraft och att detta begränsar företagets verksamhet. Många företag efterfrågar mer stöd och hjälp att hitta rätt arbetskraft efter verksamhetens behov.
Syftet med projektet "Mer mat, fler jobb" är att utifrån förstudiens resultat gå från ord och analys till handling för att stödja företagen vad gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning. I dagsläget saknas en samordnad struktur för primärproduktionens och livsmedelsföretagens kompetensförsörjningsbehov både på kort och lång sikt. Det har också konstaterats att det saknas utbildningsvägar och moduler för kunskapspåfyllning inom vuxenutbildningen. Målgruppernas olika förutsättningar kräver också flexibla lösningar som stöttas av utbildningsaktörer i hela landet och bidrar till långsiktigt hållbara lösningar.
Detta kan gälla t ex personer som vill byta karriär och byta bransch till att jobba med något helt annat. Denna målgrupp är intressant för grönt näringsliv ur flera aspekter. De har arbetserfarenhet och väljer medvetet utifrån sina livserfarenheter. Nu behövs det möjligheter till studier anpassade efter deras kapacitet som är fokuserade på uppgiften och inte tar för lång tid att läsa in.
Projektet ska fungera som en sammanhållande funktion för att möta upp företagens behov av rekrytering samt att analysera företagens behov av kompetensutveckling och sedan tillhandahålla kompetensutvecklingsåtgärder. Det kommer att finnas främst följandeangreppssätt för att nå målen:
1: Rekrytering/Företagsanalys/ Behov/ Kompetensutveckling
2: Validering/ Urval/ Kompetensutveckling
Företagsanalyserna kommer visa vilka utvecklingsbehov som företagen har och vilken kompetensutveckling och arbetskraftsrekrytering som bedömds nödvändig. Företag som är i behov av rekrytering kommer inom ramen för projektet att kunna få direkt stöd i det arbetet, utgångspunkt för behov och analys finns i förstudien. Här kommer nära samarbete ske med Arbetsförmedlingens projekt inom PO2 för att identifiera kvalificerade kandidater. Behov av rekrytering ska även förmedlas till Gröna Jobb som är Sveriges största sajt för förmedling av arbete inom de gröna näringarna.
Projektets del som handlar om validering har sin utgångspunkt i behovet av att underlätta omställningsförmågan hos anställda i livsmedelsbranschen. Många anställda inom livsmedelsbranschen har låg formell utbildning men har arbetat länge inom branschen. Det gör att många arbetstagare saknar formella bevis och intyg för sina färdigheter och arbetsgivaren har svårt att avgöra vilka kompetenser som finns på företaget. Utifrån denna strukturella utmaning är behovet av validering stort.