2015/00729 - Kompetensförsörjning i Realtid

Bakgrund
Älmhults kommun riskerar att få en situation där en där en hel samhällsgrupp hamnar i utanförskap och arbetslöshet samtidigt som tillväxten i det lokala näringslivet drabbas av brist på kompetent arbetskraft. Nyanlända flyktingar med etableringsplan har i kommunen ökat med 50,5 procent på ett år mätt den 1:e september jämfört med föregående år vid samma tid. De kunskaper som finns i denna samhällsgrupp tas inte tillvara då språk, kultur, matchningsproblematik och ett begränsat nätverk för validering av befintliga kunskaper lägger hinder i vägen. Extra utsatta bedöms kvinnorna bland de utrikesfödda vara då traditionella könsmönster i samhällsgruppens hemländer ofta medför att kvinnorna, i högra utsträckning än männen, inte deltar i arbetslivet som i Sverige utgör den främsta sociala plattformen.

Regional relevans
I den regionala utvecklingsstrategin är kompetensförsörjningen en av de tre centrala utmaningarna som finns i Region Kronoberg. Det finns en matchningsproblematik i regionen som delvis beror på att utbildningssidan inte känner till arbetsgivarna behov och vice versa. En förutsättning för att bli en del av samhället är ett arbete och språkkunskaper. Det är på arbetsplatsen som man möts och umgås. Lyckas man därför inte med övergången kommer utanförskapet att öka. En speciellt stor risk är det för utrikes födda kvinnor som i mindre utsträckning arbeta utanför hemmet. I den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) ses invandring som en outnyttjad resurs för kompetensförsörjning. Det här projektet syftar till att överkomma detta problem. Problemet ska bli en möjlighet. Det kontinuerliga inflödet av nya, högutbildade och lågutbildade, ska omvandlas till kompetent arbetskraft för regionens arbetsgivare.

Projektidé
Älmhult arbetar idag med flera metoder inom utbildning, integration och matchning mot arbetslivet av utrikes födda. Verksamheten fungerar bra men det finns ett behov av att samordna och förstärka de olika metoderna för att snabbare och mer effektivt integrera utrikes födda samt tillgodose privat och offentlig sektors kompetensbehov. Projektidén handlar om att ta ett helhetsgrepp på hela processen från det att en individ blir inskriven på SFI till matchning och arbete. Detta innebär att man möter upp en kartläggning i realtid av arbetslivets kompetensbehov med en kartläggning av individens behov när den först blir inskriven på SFI. Samverkan måste finnas i hela processen från övergången från Arbetsförmedlingen till kommunal vuxenutbildning till matchning mot arbetslivet.

Under vägen från SFI till arbete genomgår målgruppen idag SFI -> Validering och/eller yrkesutbildning -> Arbetsplatsförlagd utbildning - >arbete. Det som behöver tillföras för att kunna effektivisera och systematisera processen är; mer språkutveckling vilket man kan få genom; en studiehandledning på modersmål med fokus på yrkessvenska, kartläggning av kompetensbehov i realtid och matchning mot arbetslösa utrikes födda som i sin tur har fått sina kompetenser kartlagda. Både formella (utbildning) och informella specialkunskaper (språk, hantverk m.m.). Validering finns idag men behöver utvecklas för att kunna bidra till en snabbare matchning i realtid. Valideringsnätverket behöver vidareutvecklas med fler experter. Studiehandledarna, bör tilläggas, rekryteras med fördel ifrån målgruppen då den består av både hög- och lågutbildade. Snabbhet och språk är nyckeln i projektet och för de utrikes föddas väg till arbete och integration.

Projektet är geografiskt avgränsat till Älmhults kommun och ska ske i samverkan med Arbetsförmedling, Näringsliv och Ideell sektor. Orsakerna till avgränsningen är att detta ska vara ett pilotprojekt och stark satsning på att utveckla kompetensförsörjningsmodellen i Realtid av utrikes födda. Pilotprojekt måste ske i koncentrerad form med en stark samverkan med en kontinuerlig lärande utvärdering. Om man försöker genomföra den här typen av projekt på en läns eller Småländsk geografi skulle resultatet bli för tunt för att kunna visa tydliga resultat. Däremot är det otroligt viktigt att det finns en kontinuerlig rapportering till regionala nätverk för att spridda resultaten. Ett övergripande mål för projektet är att modellen ska spriddas till fler kommuner i Kronobergs län, Småland och Sverige.

Problembild, projektmål och delmål
Projektets huvudproblem är den bristande kompetensförsörjning av utrikes född arbetskraft till det lokala arbetslivet på grund av språksvårigheter och bristande utbildning. Följdaktligen är projektets mål att utveckla: En arbetsmodell för kompetensförsörjning av utrikes födda till det lokala arbetslivet i realtid.

Med realtid menas det behov som finns nu och de närmsta 3-5 månaderna. Modellen ska skapas genom att samordna de olika metoder och arbetssätt som används av kommunen idag, från SFI till kommunikation och kartläggning av kompetensbehovet hos näringsliv och offentlig sektor. Projektet ska arbeta med; SFI-undervisning, validering, studiehandledning på modersmål och yrkesspråk, yrkesutbildning, kontinuerlig kartläggning av kompetensbehov (Se bilaga illustration/flödesschema ). Projektet kommer även att arbeta med den könssegregerade arbetsmarknaden samt attityder till utrikes födda hos arbetsgivare.

När projektmålet är uppfyllt kommer följande effekter att märkas (0-5 år efter projektets avslut):
1. En höjd dokumenterad kompetensnivå hos de individer i målgruppen som saknar fullständig eller delar av utbildning.
2. En ökad andelen av målgruppen är självförsörjande, d.v.s. minskad inaktivitet och arbetslöshet.
3. Förbättrad integration p.g.a. arbete och förbättrade språkkunskaper för individen.
4. Minskad könssegregering och ökad mångfald på arbetsplatser.
5. Minskade samhällskostnader genom effektivisering och besparingar hos kommun och Arbetsförmedling samt förbättrad konkurrenskraft hos företag.
6. Arbetsgivare har lättare att hitta rätt kompetens i realtid då samverkan har utvecklats med vuxenutbildningen som bygger på kontinuerlig kommunikation och kartläggningar av kompetensbehov.
7. Effektivare valideringsmetoder, yrkes- samt SFI-utbildningar i Älmhults kommun (d.v.s. har implementerats i ordinarie verksamhet).

Delmål 1: En arbetsmetod för kartläggning av kompetensbehov i arbetslivet, med särskilt beaktande av könsstereotypa mönster, som bygger på en utvecklad nära och kontinuerlig kommunikation. (Delmål 1 är en förutsättning för delmål 4).
Delmål 2: Förbättrad språklig yrkeskompetens hos målgruppen samt en förbättring av förståelsen för olika kulturella bakgrunder och jämställdhet på arbetsplatsen.
Delmål 3: Utveckling av ny(a) arbetsmetod(er) för validering av målgruppens tidigare erfarenheter & utbildning inom det specifika yrkesområdet. Delmål 3 sker i samverkan med AF och kompletterar deras valideringsinsatser.
Delmål 4: Ökat antal yrkesutbildade utrikesfödda inom tjänster och yrken (anställda) efterfrågade av det lokala arbetslivet med en särskild strävan att bryta könsstereotypa mönster.

Komplettering 20151013//HB
Hur är tankegången kring implementering? Hur säkerställs att resultat lever kvar efter projektet?
Projektet syftar framför allt till att hitta arbetsformer och goda rutiner för att få igång en verksamhet där kompetensbehov kan matchas med utbildad validerad och utbildad kompetens. Under perioden när bidrag
mottas hittas dessa arbetsformer och parallellt kommer en politisk process att äga rum för finansiering på lång sikt av de funktioner som inte kan betraktas som katalysatorer i implementeringen av projektet. De
tjänster i projektet som utgör rent pedagogiskt arbete behöver alltså finansierat på lång sikt och med tanke på att projektet bedöms generera skatteintäkter samtidigt som kommunala utgifter begränsas så dras
slutsatsen att förutsättningarna för långsiktig kommunal finansiering är goda.

Säkerställandet av samverkan med näringsliv beror på stor del hur lyckat projektet blir. Att under tre års tid verka med täta kontakter mellan näringsliv och skola och samtidigt kompetensförsörja näringslivet gör att
det blir många fler kontaktytor. Detta i sin tur ger enklare samverkan. Utvecklingen ligger i samarbete, nya verktyg och få ökade möjligheter till arbete för utrikesfödda. Vd-nätverket (består av de 15 största
tillverkande industrierna samt representant för IKEAs 14 bolag i Älmhult) i Älmhults kommun har uttryckt sin största vilja att delta i projektet och sedermera fortsätta samarbetet efter projektets utgång.

Studiehandledarna är en viktig del av projektet. Hur rekryteras de? Hur hittar man den kompetensen?
Studiehandledarna kommer främst att rekryteras i den lokala gruppen utrikesfödda som gått igenom den egna SFI-verksamheten sen en tid tillbaka och hunnit bli väl förtrogna med det svenska språket och den svenska kulturen. Denna grupp kommer att ges utbildning i Haganässkolans regi för att förstå de pedagogiska sambanden som man kommer att verka i. Som studiehandledare kommer man också att behöva sätta sig in i språkliga begrepp som används inom specifika branscher. I antal handlar det om 5-8 deltidsanställda handledare. Rekrytering av denna personalkategori förekommer idag, främst riktad mot grundskolan och gymnasieskolan. Samhällsorienteringen i Alvesta (som hålls på modersmålet) och dess organisation utgör en förebild kring hur nätverket med studiehandledare ska byggas upp.