2015/00642 - KIVO

Bakgrund
Sedan flera år tillbaka pågår ett strukturerat samarbete inom Gävleborgs län för att hitta framgångsrika strategier för att klara det framtida personalförsörjningsbehovet inom vård och omsorg. I riket kommer i snitt 0,95 personer in på arbetsmarknaden när någon går i pension. I Gävleborg är denna siffra i stället endast 0,65. Andelen utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden är stor och ett huvudfokus i samarbetet är att bygga strukturer för att fler ur denna grupp snabbare ska uppnå anställningsbarhet. För många utlandsfödda är det största hindret för att få anställning språksvårigheter.
Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Kommunal arbetar de offentliga arbetsgivarna i Gävleborg, Jämtland och Västernorrland för att uppnå samsyn i kraven på anställningsbarhet för undersköterskor. Den största utmaningen har visat sig vara kraven på kommunikationsfärdigheter, då det saknas samsyn inom branschen gällande hur dessa ska verifieras. Samtidigt måste arbetsgivarna ställa tillräckligt höga krav på kommunikationsnivån för att kommunikationssvårigheter skulle kunna leda till allvarliga säkerhetsbrister.
Det framtida rekryteringsbehovet inom branschen är snabbt växande, och bristen på utbildad personal blir allt större. Dessutom är det svårt att locka tillräckligt många unga att söka gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Gruppen utlandsfödda med arbetslöshet i kombination med språkhinder, utgör därför en viktig målgrupp för att långsiktigt stärka arbetsgivarnas möjligheter att klara den framtida kompetensförsörjningen.
Bristande samordning har identifierats mellan arbetsgivarnas strategier för kompetensförsörjning och Af: s strategier för att hjälpa personer med utländsk härkomst att etablera sig på arbetsmarknaden. Ur denna insikt inleddes ett samarbete för att hitta lösningar i stället för att sitta frustrerade på vart sitt håll.
Syfte
Ur det strukturerade samarbetet tillsammans med Af och Kommunal har en metod vuxit fram, med syfte att främja möjligheterna till anställning inom vård- och omsorgsbranschen för långtidsarbetslösa med utländsk härkomst. Projektidén är att denna metod under projektets gång ska tillämpas, prövas och successivt vidareutvecklas, samtidigt som metoden implementeras i alla länets kommuner. För de enskilda långtidsarbetslösa kan metoden omfatta olika aktiviteter med praktik, kompetensutveckling och/eller arbetsintegrerad språkinlärning, allt individuellt anpassat.
Sysselsättningsläget för utlandsfödda var år 2014 inom samtliga utbildningsnivåer lägre för kvinnor än för män. Kvinnorna har dessutom sedan år 2005 haft en svagare sysselsättningsutveckling än männen. Utlandsfödda som saknar utbildning på gymnasial nivå utgör en stor potentiell rekryteringsbas, samtidigt som framförallt kvinnorna i denna grupp har det avsevärt svårare än männen att få anställning. Målet är att 140 av 200 projektdeltagare ska vara kvinnor, och resterande 60 män vilket i sin tur skulle bidra att göra branschen mer jämställd, då andelen män i branschen på detta sätt skulle öka.
Under det pågående samarbetet inom X Y Z länen har tre viktiga områden identifierats där det finns stora möjligheter till kvalitetsförbättrande åtgärder i samverkan mellan våra olika organisationer:
• Utveckling av strukturer och metoder som snabbare kan hjälpa utlandsfödda på olika språknivåer vidare mot målet till att få anställning.
• Förankring av enhetliga branschkrav som underlättar för Af att i sina upphandlingar ställa rätt krav på utbildningsanordnarna.
• Ökad delaktighet från arbetsgivarna vid antagning av elever till Af: s upphandlade vård- och omsorgsutbildningar, samt delaktighet i kvalitetsuppföljningen av den levererade utbildningen. Effekten bör bli att fler får anställning efter genomförd utbildning.
Början till en inkluderingsmodell har successivt vuxit fram. Modellens syfte är att underlätta för den utlandsfödda att snabbare lotsas från arbetssökande med bristande kompetens via utbildning till anställning. Från januari 2015 har arbetet med att testa modellen intensifierats i Hudiksvalls kommun, samtidigt som förankringen hos övriga arbetsgivare inom X Y Z länen har påbörjats. I nära samverkan med Af ska de lokala förutsättningarna i varje kommun kartläggas.
Det finns två huvudsyften med projektet. Det ena syftet är att hjälpa projektdeltagarna att åstadkomma en stegförflyttning från arbetslöshet till studerande och sedan vidare till anställd och därmed till att bli självförsörjande. Det andra syftet är att skapa ett bestående kvalitetssäkrat samarbete mellan arbetsgivarna inom vård- och omsorgsbranschen, Af, utbildningsanordnarna och fackförbunden för att fler utlandsfödda snabbare ska inkluderas i det svenska samhället.
För projektets deltagare, de utlandsfödda med språkhinder, planeras ett antal insatser som stöd i inkluderingsprocessen:
• Osäkra deltagare ska erbjudas handledarledd praktisk yrkesorientering, uppskattningsvis 2 veckor.
• Deltagare med behov av att träna vardagssvenska ska erbjudas handledarledd språkpraktik, upp till 12 månader.
• Under yrkesutbildning med inriktning vård- och omsorg ska deltagarna garanteras handledarledd arbetsplatsförlagt lärande under 8 veckor.
• Vid behov av fortsatt språkutveckling eller mer yrkeserfarenhet ska deltagarna erbjudas yrkesintroduktionsanställning eller dylikt med strukturerat stöd, upp till 12 månader.
Deltagarna kan ha behov av en eller fler av ovanstående insatser, liksom att omfattningen i tid kan vara olika lång. Efter deltagande i projektet är målet att mist 60 % av alla deltagare ska ha fått anställning. En förväntad effekt är även att ett antal deltagare kommer att styras över mot andra branscher, då kompetenskraven inom vård och omsorg kan bli för svåra att uppnå.
Handledarna som är verksamma inom vård- och omsorgsbranschen är nyckelpersoner i det planerade inkluderingsarbetet. För att detta ska lyckas måste de utrustas både med verktyg för en aktiv språkutveckling och med kunskap om betydelsen av den kultur som råder på arbetsplatsen. Planen är att utöver inkluderingshandledarna utse lokala projektmedarbetare på deltid i alla kommuner med uppdrag att konkret stötta projektdeltagarna och handledarna.
De lokala projektmedarbetarna kommer att under hela projektet även ha en viktig uppgift i att stödja chefer och handledare i arbetet med att skapa en inkluderingskultur som ska genomsyra hela arbetslaget. Målet är att efter projektet slut kunna överlämna ett hållbart samarbete som utifrån modellen medverkar till att göra samhället allt mer tillgängligt även för länets utlandsfödda invånare.
Handläggarna på Af är en annan viktig målgrupp för att samverkan mellan Af och arbetsgivarna ska utvecklas och leda till att fler utlandsfödda faktisk får anställning. Projektledningen ansvarar för att anordna nätverksmöten runt om i länet tillsammans med kontaktpersoner för Af och arbetsgivarna.
På organisationsnivå krävs att både politiker och tjänstemän på alla nivåer ser vikten av att projektet ges hög prioritet. Detta är nödvändigt för att på kommunal nivå stärka inkluderingsarbetet, och även för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Den förväntade effekten på sikt är att den implementerade modellen ska vara en arbetsmetod som ingår i den ordinarie verksamheten efter projektet avslutats.
Prognosen för att projektets verksamhet och metod kommer att bli framgångsrikt är bra tack vare ett starkt upparbetat nätverk inom vård- och omsorgscollege med många samarbetspartners på olika nivåer. Förhoppningen är att fler samarbetspartners ska identifieras under projektets framskridande.
Mål
Det kortsiktiga målet är att under projektets gång hjälpa flest möjliga utlandsfödda att genomföra en stegförflyttning från långtidsarbetslös via studier till anställning. Det långsiktiga målet är implementering av en hållbar inkluderingsmodell, där samhället blir allt mer tillgängligt även för länets utlandsfödda invånare.