“Bättre tillgång till kompetens och utbildningsinsatser krävs för att vi ska uppnå klimatmålen”

24 januari 2023

Inom kort planerar Svenska ESF-rådet i Stockholm att lysa ut 15 miljoner kronor till förstudier rörande kompetensutveckling för reduktion av växthusgaser. I samband med det intervjuade vi Ulrika Wallén, policyexpert inom högskolepolitik och kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv och författare till rapporten "Kompetensförsörjning för klimatomställningen".

En historisk klimatomställning kräver stora satsningar på utbildning, forskning och kompetensutveckling. Senast 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av koldioxid vara noll och därefter ska Sverige vara klimatpositivt. 

Ulrika Wallén, policyexpert inom högskolepolitik och kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv

Det gemensamma för de branscher som nämns i rapporten är att det finns ett skriande behov av utbildning, kompetensutveckling och forskning. Om man ska klara klimatmålen med att halvera växthusgaserna till 2030, vilka kompetensutvecklingsinsatser bör man fokusera på först?

– Inledningsvis behöver det sägas att det är svårt att specificera och kvantifiera behoven. Vissa branscher har gjort egna studier över behoven, andra har inte kommit lika långt. I vissa fall försvåras identifiering av behoven ytterligare av exempelvis arbete med ny teknik eller utveckling av helt nya processer – man börjar från noll i vissa fall. Det som dock kunnat identifierats i rapporten är att det huvudsakligen behövs fortbildning och vidareutbildning på yrkeshögskolor och lärosäten – livslångt lärande – samt fler platser på yrkeshögskolor.

Gemensamt för många av de projekt vars syfte är att sänka Sveriges koldioxidutsläpp är att de kräver stora mängder el. Hur löser man den ekvationen, särskilt med tanke på elprissituationen vi har idag?

– Man behöver se klimatomställningen sam en process med tre parallellt löpande utmaningar. Elförsörjningen och frågor som berör elnät och elproduktion, är en av utmaningar som behöver lösas. Sedan har man frågan om tillståndsprocesser och slutligen kompetensförsörjning som tredje utmaningen. Det innebär att flera politiska reformer behövs och de spänner över flera ansvarsområden hos olika departement. Branscherna upplever att det fattas politiska beslut i stuprör utan en tanke på hur andra områden berörs. Den här rapporten fokuserar särskilt på reformerna som berör bättre tillgång till kompetens och utbildningsinsatser som krävs för att vi ska uppnå klimatmålen, inte minst inom energieffektiviseringen och omstrukturering av energiproduktion.

En översiktlig uppskattning visar att hundratusentals anställda behöver vidareutbildas för att Sverige ska klara omställningen fram till 2045. Vad är det för typ av utbildning som menas i första hand? Handlar det mestadels om enstaka kurser eller om fleråriga utbildningar på yrkeshögskole- eller högskolenivå?

– Det behövs en bred palett av utbildningsinsatser över hela spannet – från grundskolan som behöver satsa på matematik, naturvetenskap, teknik och ingenjörskap via yrkeshögskola och högskola. Insatser på alla utbildningsnivåer i hela utbildningskedjan behövs – från korta kursmoduler till regelrätta utbildningar samt internationell kompetens och incitament för kompetensutveckling. Det behövs både bredd och spets.

Kan privata kursanordnare tillgodose behovet av relevanta, korta kurser eller moduler?

– Rapporten fokuserar på vad det offentliga utbildningssystemet kan göra. Sedan handlar det också om att företag inom olika branscher själva behöver identifiera och kvantifiera sina kompetensutvecklingsbehov, och då kanske privata kursanordnare kan tillgodose det behovet.

Lönsamhet och vidareutbildning av befintlig personal kan vara en utmaning för företag, särskilt under lågkonjunktur. Hur löser man en sådan ekvation där tiden behöver frigöras för vidareutbildning på deltid, vid sidan av arbetet? Vad kan företagen själva göra?

– Befintliga medarbetare bör kunna arbeta och kompetensutvecklas samtidigt. Det är lättare för en tjänsteman än exempelvis en bagare, vilken är knuten till sin arbetsplats på ett annat sätt än någon annan. Företagen själva bör göra kompetenskartläggningar där man ser över inom vilka områden och vilken personal man behöver vidareutbilda, fortbilda och rekrytera. I det arbetet är det viktigt att företagen samverkar med utbildningssamordnare och kommunicerar vilka behov de har. Vi ser att det finns ett behov av att skapa en oberoende samordnande analysfunktion avseende arbetsmarknadens behov och prognoser. Samarbete mellan företag i form av strategiska partners och lärosäten finns, men kan bli ännu bättre. Det behövs strukturer på systemnivå utöver konkreta stimulansmedel för kompetensutveckling riktat till företag.

Många branscher efterfrågar en politisk ambitionshöjning. Fram tills dessa är på plats, vilka insatser bör Svenska ESF-rådet prioritera i sina utlysningar under programperioden 2021-2027, regionalt i Stockholm och nationellt? Var gör våra medel mest skillnad?

– Om jag ska plocka ut någon del särskilt då sticker bland annat norra Sverige ut med stora behov av rätt kompetens för att täcka upp den stora industriella utvecklingen som pågår där. Mitt spontana råd är att det handlar om att utlysa medel för att möjliggöra för företagen att göra analyser för att kvantifiera och specificera sina behov. Mycket mer kan göras på det området. Branscherna är beroende av varandra och behöver därför utvecklas parallellt. Fokuset bör ligga på gemensamma efterfrågade kompetenser – automatisering, energi, el, hållbar byggnation, processteknik, digitalisering (programmering, AI) och matematik.

Några avslutande medskick?

– Det pågår en viktig strategisk klimatomställning som näringslivet driver. Det råder redan idag kompetensbrist och får man inte den nödvändiga kompetensen kommer omställningen att bromsas. Det påverkar inte bara företagen negativt utan även samhället i stort. I värsta fall flyttar företagen från Sverige dit kompetensen finns. Det påverkar i sin tur arbete och välstånd.  

Kompetensförsörjning för klimatomställningen genom ESF+

Europeiska socialfonden+ 2021–2027 (ESF+) avsätter medel för finansiering av kompetensutvecklingsprojekt. I ett led att halvera koldioxidutsläppen till 2030 skulle näringslivet kunna täcka en del av behoven som olika branscher identifierat i rapporten “Kompetensförsörjning för klimatomställningen”, just genom medel från ESF+. Vi ser gärna till att fler företag söker medel för sina kompetensutvecklingsinsatser hos oss och därigenom komma närmare målet till den historiska klimatomställningen som Sverige påbörjat.

Pågående utlysning

Just nu har vi en pågående utlysning om förstudier kring kompetensbehov för reduktion av växthusgaser.  Utlysningen öppnade den 25 januari 2023 och stänger den 10 april 2023. Välkommen att höra mer på någon av våra informationstillfällen.

Informationsmöte om förstudieutlysningar i Stockholm