Den här hemsidan använder cookies för att säkerställa bästa möjliga upplevelse på vår webb. Genom att använda denna webbplats förutsätter vi att du godkänner att vi sparar cookies på din enhet.
Lär dig mer
Svenska ESF-rådet har fått i uppdrag från regeringen att, till den 1 april 2020, utveckla ett förslag till program för Socialfonden för perioden 2021–2027 (ESF+).Uppdraget inleds med att sammanställa en omvärldsanalys till regeringen senast den 1 oktober 2019. Analysen ska utgå från olika målgruppers behov och bland annat innehålla en behovsanalys samt förslag till preliminära prioriteringar för fonden under programperioden. Tiden mellan att Svenska ESF-rådet fick uppdraget till att analysen ska lämnas in är kort. Omvärldsanalysen präglas därför av begränsade nedslag inom olika sakområden som rör Socialfonden idag och sannolikt framgent.
Totalt skickades enkäten ut till 80 unika organisationer inom offentlig, privat och idéburen sektor. Utskick gjordes till Övervakningskommittéerna för Socialfonden respektive Fead, till de åtta regionala Strukturfondspartnerskapen samt till de 21 organisationer som har det regionala utvecklingsansvaret. Utöver dessa, skickades enkäten ut till några kompletterande organisationer som ansågs relevanta för frågeställningarna. Totalt inkom 68 svar.
Ur inspelen kan man utläsa efterfrågan på en bred palett av såväl målgrupper som insatser. De flesta önskar en fortsatt inriktning både mot kompetensförsörjning för redan anställda / sysselsatta (dagens programområde 1) som mot inriktning på att stärka individer som står utanför arbetsmarknaden (dagens programområde 2). Det finns dock ett område som delvis inte varit möjligt i innevarande program, som handlar om omställning. Med omställning i detta fall avses branscher i strukturomvandling, omställning på grund av, eller till, digitalisering samt omställning i form av utslagning, vilket både kan handla om geografisk utslagning eller utslagning för den enskilda individen.
Ett annat tydligt mönster i inspelen är att många vill komma bort från målgruppsfokus till att fokusera strukturella utmaningar oavsett målgrupp. Man vill utgå från arbetslivet och de behov som finns där och även se organisationer, arbetsplatser, arbetsgivare och främjandeaktörer som målgrupper för programmets insatser.
Fokus på strategisk kompetensförsörjning lyfts i många inspel, bland annat i uttryck genom behovet av koppling till det reguljära utbildningssystemet, liksom kopplingen till bristyrken och / eller smart specialisering.
Matchning, att effektivisera samverkan mellan olika aktörer (och fonder), följsamhet med Agenda 2030 samt en hög anpassningsbarhet i programmet, för att stödja den regionala utvecklingen, förekommer också ofta i svaren. I den mån svaren kommenterar sammanslagningen av Socialfonden med tematiskt angränsande fonder till ESF+, så är man positiva och ser möjligheter till synergier och ett mer harmoniserat genomförande av programmen.
Vi har fått betydligt färre synpunkter gällande fattigdomsbekämpning än gällande övriga området. Det är framförallt organisationer inom idéburen sektor som lämnat inspel inom detta område. I de fall inspel getts från organisationer inom övriga sektorer, nämns idéburen sektor som en viktig aktör i sammanhanget. Ett annat huvuddrag gällande fattigdomsbekämpning är behovet av holistiskt synsätt och att kunna arbeta med helheter.
En mer komplett sammanställning och vår analys av inspelen kommer att finnas i rapporten som vi skickar till regeringen den 1 oktober.