Våra prioriteringar

Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Innehåll på sidan

Vilka typer av projekt som får bidrag från ESF-rådet skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Det beror på vilka utmaningar och behov den enskilda regionen har. Här kan du läsa om vilka prioriteringar region Norra Mellansverige, Gävleborg, Dalarna och Värmlands län har gjort. Du kan också ta del av vår regionala handlingsplan som är grunden för vilka prioriteringar vi gjort. Du kan även läsa om strukturfondspartnerskapet som finns för att öka vår lokala förankring och ta rätt beslut då vi prioriterar om satsningar och om vilka projekt som ska få bidrag.

Prioriterade områden

Regionen genomgår en omställning från ett industrisamhälle till ett kunskaps- och tjänstesamhälle samtidigt som klimatfrågan får en allt större betydelse. Detta ställer krav på en utvecklad inriktning av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet.

De områden som är särskilt relevanta för Socialfonden i regionen är:

Utbildning

Länen i Norra Mellansverige tillhör de län i Sverige som har lägst andel högutbildade. Man kan dock se att utbildningsnivån har ökat eftersom andelen med högskoleutbildning är högre bland de yngre ålderskategorierna. Den låga utbildningsnivån hänger ihop med att utbildning traditionellt har värderats lågt i regionen.

En utmaning för Norra Mellansverige är att öka andelen unga som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet, den är lägre i Norra Mellansverige än i riket som helhet. Det råder dock stora skillnader inom regionen, både mellan län och mellan olika grupper. Det är också viktigt att ta tillvara de kunskaper som finns och bidra till att de personer som har den kompetens som efterfrågas stannar kvar i regionen och får möjlighet till utveckling.

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Norra Mellansveriges arbetsmarknad har förhållandevis fler arbetstillfällen inom tillverkningsindustri, primärnäringar samt offentlig vård- och omsorg jämfört med riket och färre inslag av andra kunskapsintensiva tjänster.

Regionen genomgår en omställning från industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle. Strukturomvandlingar av detta slag brukar på kort sikt kännetecknas av problem som hög arbetslöshet och höga kostnader för utbildning vilket är utmaningar som Norra Mellansverige står inför.

Ungdomsarbetslösheten i Norra Mellansverige är relativt sett mycket hög i Gävleborg och Värmland medan den i Dalarna är lägre än i riket i genomsnitt. De arbetslösa ungdomarna är en heterogen grupp, där det finns individer som står både relativt nära arbetsmarknaden och individer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Den senare gruppen är överrepresenterad av unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är född utrikes eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Hälsoläget

Jämfört med riket är det totala ohälsotalet i Norra Mellansverige högre och det är större skillnader mellan kvinnors och mäns ohälsa i länen. Skillnader i hälsoläget mellan olika befolkningsgrupper har ökat de senaste decennierna såväl i hela landet som i Norra Mellansverige.

Generellt är ohälsan mer utbredd i de äldre åldersgrupperna. Det är framförallt dessa strukturella faktorer som ligger bakom de höga ohälsotalen i Norra Mellansverige. Sambanden mellan ohälsa och den relativt låga utbildningsnivå som råder i Norra Mellansverige kan därmed utgöra en del av förklaringen till det höga ohälsotalet.

En annan betydelsefull faktor är den höga arbetslösheten. Ekonomiskt bistånd är en indikator på folkhälsa. Gävleborg har relativt sett många fler hushåll som får ekonomiskt bistånd än i riket. Värmland och Dalarna har något fler än i riket. Män omfattas av ekonomiskt bistånd i högre grad än kvinnor.

För mer utförlig information om regionens behov och utmaningar se den regionala handlingsplanen.

Regional handlingsplan

Den regionala handlingsplanen för Norra Mellansverige:

Handlingsplanen har följande två bilagor:

Handlingsplanen tar avstamp ur förslaget till nytt Socialfondsprogram 2014-2020, regionernas regionala handlingsplaner samt den socioekonomiska analys som gjorts av region Norra Mellansverige.

Region Gävleborg hade huvudansvaret för programskrivningsarbetet och ledde en arbetsgrupp där även representanter från Region Dalarna, Region Värmland och Svenska ESF-rådet ingick. Ett brett partnerskap på regional och kommunal nivå involverades i program- framtagningsarbetet genom informations-, dialog- och avstämningsmöten i olika grupperingar under hela programframtagningsperioden.

Strukturfondspartnerskapet

För att ge Socialfondsprogrammet en regional förankring har åtta regionala Strukturfondspartnerskap bildats i Sverige. De verka både för Socialfonden och Regionalfonden. De kan på så sätt se till att insatserna för de båda programmen samverkar.

Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan projektansökningar som kommer in till ESF-rådet. För att ge Strukturfondspartnerskapen en legal grund antogs en lag den 1 juli 2007.

Regeringen har utsett Sune Ekbåge från Karlstad till ordförande i Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige, Partnerskapen är sammansatta av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, arbetsförmedlingar, intresseorganisationer och föreningar.

Utsedda Ledamöter i Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige (extern hemsida. )  

Region Värmland ansvarar för Strukturfondspartnerskapets sekretariat. För mer information om Strukturfondspartnerskapet och nyheter, besök gärna deras hemsida:

Till SFP Norra Mellansverige (extern hemsida)

Kontaktperson för strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige

Huvudsekreterare för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige:
Paula Holst
E-post: paula.holst@regionvarmland.se