Programområde 1 personal
Enhetskostnaderna finns i sju (7) lönegrupper inom programområde 1. I lönegrupp 7 finns tre underkategorier. Inom varje lönegrupp finns flera yrkeskategorier. Vilken lönegrupp personalen tillhör utgår från det yrke personen har när hen går in i projektet*. Är personen till exempel samhällsvetare när hen går in i projektet som projektledare är det yrkeskategori 5 som ska väljas. Är personen redovisningsekonom ska lönegrupp 4 väljas.
*En person anses gå in i projektet när den blivit anställd hos projektägaren (om den blir anställd i och med projektstart) eller bytt tjänst hos sin ordinarie arbetsgivare (projektägare) i och med projektstart. En person som tidigare tillhört en lönegrupp kan komma att tillhöra en annan lönegrupp i och med starten av projektet om ordinarie tjänst ändrats hos organisationen (dock måste detta verifieras med ett nytt anställningsbeslut eller motsvarande.)
Översättningsnyckel AID
Översättningsnyckel från AID till yrkeskategorier inom lönegrupper för personal programområde 1
Arbetsidentifikation (AID) är ett centralt klassificeringssystem för gruppering av arbetsuppgifter för anställda inom kommuner och landsting. Vid den årliga rapporteringen till SCB översätter SKR AID till SSYK. I dokumentet nedan presenteras de enhetskostnader som gäller för respektive AID-kod.
Observera att flertalet AID-koder finns under flera lönegrupper, dock så är det endast för lönegrupperna 7a,7b och 7c. Detta dokument kan vara en hjälpreda vid beredning av ansökningar om stöd samt vid skrivbordsgranskning av ansökan om utbetalning.
Förtydligande egenföretagare
Om en person är egenföretagare när hen går in i projektet beräknas enhetskostnaden fram utifrån SCB:s definition: Som förvärvsarbetande egenföretagare räknas de som är aktiva och har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag. Däremot inte den som driver sitt företag i aktiebolagsform.
Det vill säga om en egenföretagaren driver sitt företag som aktiebolag så är det enhetskostnad 7c som ska användas, vid övrig former av eget företag är det yrket man är aktiv inom som styr vilken enhetskostnad som ska användas.
Se vidare på SCB:s hemsida SCB.s definition
Aktuella enhetskostnader
Enhetskostnader varierar mellan utlysningar och projektstart.
Ett räkneexempel
Projektet ska pågå i 36 månader uppdelat på 6 månaders analysfas, 28 månaders genomförandefas och 2 månaders avslutsfas. Projektledaren ska arbeta 100 % under hela projekttiden. I enhetskostnaden ingår semester och lönekostnadspåslag vilket innebär att budgeten baserar på förväntad nedlagd tid i projektet. 3 år x 10,71 = 32,13 månader. Fördelning mellan faserna behöver göras med utgångspunkt i när semester ska tas ut. Detta är viktigt att tänka på främst under analys- och planeringsfasen. Detta på grund av att medel inte flyttas över automatiskt till genomförandefasen.
Att beräkna personalresurser i projektet
I planeringen av budgeten ska hänsyn tas till de olika faserna, tänk på att under avslutsfasen kommer det oftast inte finnas några deltagare vilket påverkar bemanningen. Lämna en beskrivning av bemanningen i projektet där ni motiverar vilka yrkeskategorier och därmed vilken lönegrupp som ni budgeterat för.
Redogör också för personalens uppdrag och omfattning i projektet. Använd textfältet som finns under frågan ”Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa…” i ansökan som stöd.
I samband med budgetering av personalresurser i de olika faserna kan följande mall användas som hjälpmedel (uppdaterade 2016-08-09):