De projekt som finansieras av Europeiska Socialfonden involverar många olika parter. Där varje part har en specifik roll i våra projekt, här nedan följer en inledande definition av de roller och vilket ansvar de har i ett ESF-projekt.
Stödsökande får beslutet om stöd, äger projektet och ansvarar för att genomföra det. Stödsökande ser även till att projektet följer lagar, regler och eventuella villkor i beslutet om stöd. Stödsökande ska också ansvara för att de kostnader som ansökan om utbetalning bygger på faktiskt är berättigade till stöd.
En samarbetspart är någon som stödsökanden samarbetar med på olika sätt i projektet. Det kan till exempel vara en kommun som vill delta i projektet utan att vara stödmottagare. En samarbetspart kan också vara medfinansiär. En samarbetspart kan inte få ersättning för sina kostnader i projektet utan kostnaderna är enbart medfinansiering i projektet.
En samverkanspart är någon som en stödsökande samverkar med, ett så kallat samverkansprojekt. I ett samverkansprojekt har samverkansparterna bland annat rätt till ersättning för sina egna kostnader i projektet. Alla som deltar i ett samverkansprojekt ska ingå ett samverkansavtal. Samverkansprojekt får endast bedrivas om de är förenliga med bland annat lagen om offentlig upphandling (LOU).
En aktör vars anställda ska delta i kompetensutvecklingsinsatser, Tid som deltagaren lägger ner i projektet för kompetensutveckling kan vara medfinansiering i PO1 projekt.
Medfinansiären är en part som, förutom Socialfonden, bidrar till att finansiera ett projekt med kontanta medel. En medfinansiär ska betala ett visst överenskommet belopp och sedan följa projektet utifrån de regler som gäller för just den medfinansiären. En medfinansiär kan vara en offentlig eller en privat aktör. Exempel på offentliga medfinansiärer är regioner, kommuner och länsstyrelser.
En leverantör är en aktör som utför en prestation mot en motpresentation så som att leverera varor eller tjänster mot betalning.
I socialfondsprogrammet nämns samverkan mellan olika typer av organisationer som en framgångsfaktor för att uppnå resultat i projekt som bedrivs med socialfondsmedel. Det är viktigt att framhålla att den typ av samverkan som nämns i programmet syftar på samarbeten mellan olika parter i generell bemärkelse.
Ett samverkansprojekt genomförs av flera parter gemensamt och ska skapa förutsättningar för nya nätverk och samarbeten. En av parterna, stödmottagaren, har huvudansvaret för att genomföra projektet. En grundförutsättning för att vara part i ett samverkansprojekt är att varje enskild part ska klara av de grundkrav som ställs för att vara stödmottagare. Samverkansprojekt som projektform, ska bara användas om det bidrar till ett mervärde som inte kan nås genom flera separata projekt och att det finns ett ömsesidigt beroende mellan delprojekten.
Samverkan får inte vara föranledd av främst kommersiella skäl eller vara av kommersiell natur såsom att leverera tjänster mot betalning för att på så sätt att kringgå reglerna om upphandling och konkurrensutsättning. Förvaltningsrättsligt kan ESF-rådet endast ta emot ansökningar från och godkänna en sökande. För att säkerställa att den här formen av samverkan används på ett korrekt och effektivt sätt är det viktigt att det tydligt framgår av ansökan att parterna är likvärdiga genomförare av ett projekt. Det bör alltså inte vara så att en av parterna har karaktären av huvudgenomförare och att övriga samverkansparter levererar tjänster eller genomför aktiviteter inom endast en mindre begränsad del av projektet. Verksamheter som har ett ömsesidigt beroende av varandra kan med fördel drivas som ett samverkansprojekt. Om det inte finns ska verksamheter drivas som enskilda projekt som samarbetar med varandra.
Regler för samverkansprojekt:
Det är myndigheten som under beredningen av en ansökan prövar om ett påstått samarbete är att betrakta som samverkan. Beskrivningen av samverkan ovan ska beaktas vid en sådan prövning. Nedanstående förutsättningar ska vara uppfyllda för att samverkan ska gälla, kontroll ska ske vid beredning av ansökan om stöd:
Vid en samverkan gäller att enhetskostnader för personal inom PO1 respektive PO2/ PO3 ska tillämpas
Är projekt ett samverkansprojekt ska stödmottagaren tydliggöra vilken eller vilka parter som ska genomföra dess upphandlingar eller köp. Det kan bland annat ske i inköpsplanen som är en del av den manuella budgetmallen.
Stödmottagaren ska också se till att samverkansparten har en ändamålsenlig organisation och den kompetens som krävs för att genomföra de planerade upphandlingarna eller köpen.
Vid upphandling och köp av varor och tjänster av samma slag i samverkansprojekt beräknas direktupphandlingsbeloppet och tröskelvärden samman för samtliga parter i projektet. Samverkansparterna får alltså inte var för sig köpa eller handla varor av samma slag för direktupphandlingsbeloppet utan samtliga upphandlingar och köp i projektet ska läggas samman.
Att två eller flera organisationer samarbetar inom ramen för en insats finansierad av socialfonden är vanligt förekommande. Samarbetet kan vara tillfälligt eller långvarigt och kan avse olika delar av projektverksamheten. Samarbetspartners kan vara t.ex. en organisation som är med i projektet men som inte är drivande, en medfinansiär tex att arbetsförmedlingen avsätter en person som arbetar med deltagarna i projektet som en del av arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag. Det som skiljer ett samarbete från samverkan är att samarbetet inte på något sätt fråntar projektägarens/stödsökandens självständighet vad avser utformning, genomförande och ansvar för det projekt som ESF-rådet finansierar. Det som i socialfondsprogrammet benämns som samverkan är alltså i majoriteten av fall fråga om ett samarbete i olika hög grad för att bedriva ett socialfondsprojekt.
En samarbetspart kan inte få ersättning från Svenska ESF-rådet för de kostnader som denne ådrar sig i och med sitt deltagande i projektet. Detta eftersom kostnaden inte konkurrensutsatts.