Om principerna
Projekt som får stöd från Svenska ESF-rådet ska aktivt arbeta med jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbar utveckling. Vi kallar dem för de horisontella principerna. De tre första är obligatoriska medan den fjärde ska beaktas vid vissa utlysningar.
Principerna om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering ska integreras i samtliga projekt, både de som finansieras av Socialfonden och de som finansieras av Fead. Alla är de lika viktiga för att målen i Europa 2020-strategin ska uppnås. Även ekologiskt hållbar utveckling är en viktig del i att uppnå fondernas övergripande mål och måste integreras systematiskt i de utlysningar där detta anges.
De horisontella principerna har en dubbel funktion i projekten. De ska se till att projekten arbetar inkluderande och samtidigt bredda kompetensen hos arbetsgivare och projektdeltagare.
Det finns stöd för projektgruppen i arbetet med de horisontella principerna. Information och stödmaterial finns på sidorna där varje princip beskrivs och på sidan Stöd i arbetet.
Social och ekologisk hållbarhet
Social och ekologisk hållbarhet hänger ihop, de är delar av ett större sammanhang. Jämställdhet, jämlikhet och icke-diskriminering är basen för social hållbarhet. Dessa principer är en förutsättning för att alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Den sociala dimensionen är också kopplad till ekologisk hållbarhet på olika sätt.
Det gäller till exempel rättvis tillgång till mark, vatten och andra naturresurser. Det gäller också makt och inflytande när viktiga beslut ska tas om klimat och miljö. I dagens globaliserade och alltmer komplexa värld måste vi undvika att tänka i stuprör.
Att hantera miljö, jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering som åtskilda aspekter fungerar ibland för att få fördjupad kunskap. Men vi behöver också kunna hantera flera perspektiv samtidigt för att nå Europa 2020-strategins långsiktiga mål att skapa jobb och förutsättningar för en smart och hållbar ekonomisk utveckling för alla.
Alla projekt ska arbeta med principerna
Projekt som får stöd från fonderna ska arbeta med att främja jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Alla projekt bedöms utifrån särskilda urvalskriterier där de horisontella principerna finns med. För att ett projekt ska få stöd ska det arbeta med frågorna på flera sätt. Det gäller att
- projektet har kompetens inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering – antingen att kunskapen finns internt eller genom externt stöd
- principerna är tydligt integrerade i projektets problemanalys
- projektens mål ställs utifrån analysens slutsatser
- alla aktiviteter i projektet beaktar de horisontella principerna utifrån vad som står i analysen
- att principerna är integrerade i utvärderingen av projektet.
I de utlysningar där det framgår att projekten ska ta hänsyn till ekologisk hållbarhet ska även denna aspekt integreras som det beskrivs ovan.
Begrepp i relation till arbetet med horisontella principer
Hållbarhet och hållbar utveckling består av tre olika delar. Dessa är social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.
Den moderna synen på hållbarhet handlar inte endast om att skydda naturen från oss människor, utan om att klokt förvalta klimat och miljö för att öka det mänskliga välbefinnandet och den sociala rättvisan i världen. Arbete med social hållbarhet innefattar bland annat arbete med jämställdhet, jämlikhet, icke-diskriminering och inkludering.
Ekologisk hållbar utveckling betyder att verksamheter behöver anpassa sin kärnverksamhet för att bidra till att uppnå olika miljömål.
Verksamheters koppling till miljöfrågor kan vara både direkt och indirekt. Den direkta påverkan är den effekt som uppstår på verksamhetens uppdrag och insatser. Indirekt påverkan för ett projekt är exempelvis effekten på lärande, innovation, attityder och värderingar.
Jämställdhet handlar om arbete för lika rättigheter och möjligheter för både kvinnor och män. I Sverige bedrivs mycket arbete för att bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Huvudmålet är att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sitt eget liv”.
Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all politik som påverkar människors villkor. Målet är att alla kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna leva jämställda liv. Jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) är också EU-kommissionens strategi i arbetet för jämställdhet. Jämställdhetsintegrering kan också ibland användas som ett generellt begrepp när det gäller att integrera jämställdhet i till exempel projekt och verksamheter.
Jämlikhet handlar om att alla människor är lika mycket värda och ska ha lika rättigheter och möjligheter i vårt samhälle.
Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl ett samhälle, en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Det handlar om att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna ta del av den fysiska miljön och kunna ta sig runt i samhället. Det innebär också att få tillgång till information och kunna kommunicera samt att använda produkter och tjänster.
Icke diskriminering är arbetet för att se till att ingen blir diskriminerad utifrån de sju olika diskrimineringsgrunderna. Dessa är kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Lika rättigheter och möjligheter är målet med arbetet med icke-diskriminering, jämlikhet och jämställdhet. Det betyder att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter i samhället och arbetslivet.
Likabehandling som begrepp ligger nära lika rättigheter och möjligheter och används ofta med samma innebörd. Det innebär att alla ska ha samma möjlighet till exempelvis utbildning, jobb och service oavsett kön, ålder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck (de sju diskrimineringsgrunderna).
Inkludering är ett brett begrepp som innebär arbete med att skapa verksamheter och projekt där alla kan bidra utifrån sina förutsättningar. Att säkerställa inkludering kan betyda arbete med alla delar i verksamheter och projekt; från organisation och ledarskap till tillgänglighet och bemötande.
Intersektionalitet ordet kommer från engelskan intersection, som kan betyda vägkorsning eller skärning. Det används för att beteckna hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra, en enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Intersektionalitet kan användas som analysredskap inom många olika områden och också fungera som ett verktyg. En intersektionell analys kan exempelvis synliggöra hur särskilda satsningar på vissa målgrupper, såsom nyanlända, lågutbildade eller personer med funktionsnedsättning, inte tar hänsyn till att personer kan tillhöra flera målgrupper samtidigt och ha behov som kräver en kombinerad insats.