Tillgänglighet

Innehåll på sidan

Tillgänglighet är en av de horisontella principer du och dina kollegor aktivt måste arbeta med i projekt som finansieras av ESF-rådet. Målet är att alla insatser och arbetstillfällen som skapas med stöd från ESF-rådet ska vara tillgängliga för alla.

Guide som stöd i arbetet

Att införa ett tillgänglighetsperspektiv i projektet kräver ett systematiskt angreppssätt. Det finns en guide som ger er stöd i tillgänglighetsarbetet, Svenska ESF-rådets Standard för tillgänglighetsintegrering. Det här dokumentet är ett verktyg som visar hur ni kan arbeta med tillgänglighet i relation till projektets planering och genomförande. Hela projektprocessen beskrivs från analys, att sätta mål och indikatorer, till genomförande, uppföljning och utvärdering. För projektgrupper är sidorna 1-19 aktuella.


Om tillgänglighet


Tillgänglighet handlar om att samhället ska vara tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gäller inte minst i arbetslivet. Personer med permanenta eller tillfälliga funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att delta i arbetslivet på lika villkor. Det är en del av de mänskliga rättigheterna.

”Att göra tillgängligt” innebär att identifiera och undanröja hinder så att personer med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga.

Funktionsnedsättning och tillgänglighet

Omkring 13 procent i åldern 16-64 år har en funktionsnedsättning, uppräknat till befolkningen motsvarar det 806 000 personer. Ungefär lika många kvinnor som män svarar att de har en funktionsnedsättning. Bland personer med funktionsnedsättning bedömer 68 procent att den medför nedsatt arbetsförmåga. En större andel kvinnor än män uppger att deras funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga, 73 procent jämfört med 63 procent. Den vanligaste typen av funktionsnedsättning är nedsatt rörelseförmåga vilket omkring 3 procent i befolkningen 16-64 år har, cirka 2 procent har astma eller allergi och lika många har någon form av psykisk funktionsnedsättning. Knappt 2 procent har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. (SCB 2019)

För att tillgänglighetsarbetet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att ha kunskap om människors variationer i funktionsförmåga, olika behov och möjligheter. Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Att ha en funktionsnedsättning kan till exempel innebära att ha en rörelsenedsättning, synnedsättning, hörselnedsättning, astma eller allergi. Det kan också innebära att man har en psykisk, intellektuell eller annan kognitiv funktionsnedsättning som adhd och asperger. Många har flera olika funktionsnedsättningar.

Olika funktionsnedsättningar innebär olika förutsättningar. Det gäller att identifiera vilka hinder för delaktighet som finns och arbeta för att ta bort dem.

Funktionsnedsättning och diskriminering

Omkring 28 procent av personer med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i någon form. Negativa attityder hos arbetsgivaren är den vanligaste typen av diskriminering bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Det är nästan dubbelt så vanligt jämfört med de näst vanligaste diskrimineringstyperna kränkningar, diskriminering vid tillsättning av jobb och mobbning. Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är det drygt 20 procent som någon gång de senaste fem åren upplevt negativa attityder hos en arbetsgivare.

En verksamhet som inte är tillgänglig riskerar att bli exkluderande eller diskriminerande. Otillgänglighet är en form av diskriminering. Det slås fast i diskrimineringslagen.

Även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning understryks vikten av att göra tillgängligt. I artikel 9 står att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på samma villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik. Konventionen trädde i kraft i Sverige 2009 vilket innebär att vi har åtagit oss att förverkliga konventionen och dess bestämmelser i sin helhet.

Tillgänglighet och Socialfonden


Projekt som fått stöd från Europeiska socialfonden ska fokusera på att identifiera och undanröja hinder för personer med olika funktionsnedsättningar så att de kan bli delaktiga i arbetslivet. Därigenom kan kompetensen i arbetslivet vidgas och fler kan delta i arbetslivet. Insatser som bidrar till att förändra och bredda arbetsmarknaden för att rymma fler är också nyckeln till en hållbar samhällsutveckling som skapar inkludering, delaktighet och tillväxt.

De nationella satsningarna ska bidra till en tillgänglig arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning, men också lyfta fram konsekvenserna av hinder som förekommer på arbetsmarknaden.

Tillgänglighet och Fead

Projekt som fått stöd från Fead ska fokusera på att identifiera vilka tillgänglighetsåtgärder som behövs göras för att kunna nå projektets mål. Fead-projekt inom Sverige har fokus på social inkludering inom samhällsorientering eller genom hälsofrämjande insatser. Det kan till exempel röra sig om att se till att informationsmaterial är tydlig och klar med tillgänglig formgivning och att identifiera vilka behov och styrkor som finns i målgruppen.

Tillgänglighet i ESF-projekt

Precis som principen om jämställdhet och icke-diskriminering ska tillgänglighet genomsyra all verksamhet inom projekt som finansieras av ESF-rådet. Det gäller från grundläggande analys till genomförande av insatser. Målet är att alla insatser och arbetstillfällen som skapas med stöd från ESF-rådet ska vara tillgängliga för alla.

För att förstå hur projektet ska arbeta för att främja delaktighet och tillgänglighet för alla, behövs kunskap och fakta om vilka hinder den aktuella målgruppen kan möta. I ett tillgängligt projekt ska alla kunna ta del av insatserna, oavsett funktionsförmåga. Tillgängligheten ska säkerställas genom att ha en medveten strävan i hela arbetet. Det gäller både internt och externt, i projektplan och aktivitetsplan liksom i rekrytering och upphandling.

För ESF-projekt handlar det dels om att förstå målgruppens behov, men om en hållbar förändring ska ske måste stort fokus riktas mot den omgivande miljön och hur arbetet organiseras. Vilka hinder finns i den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön? Vilka normer tas för givna och hur kan vi bredda perspektiven så att fler får möjlighet att utnyttja sin fulla kompetens?

Universell utformning

Universell utformning innebär att en designar lokaler, information, produkter och övrig verksamhet så att det fungerar för så många som möjligt, utan behov av anpassningar och specialutformningar. Det handlar om att ta hänsyn till människors olika behov och förutsättningar, att tänka in mångfald. Genom att göra rätt från början behöver ni inte åtgärda eller göra anpassningar i efterhand. På så sätt kan universell utformning bidra till att alla människor kan delta på jämlika villkor.

När ett projekt arbetar inkluderande med tillgänglighetsintegrering tas hänsyn till allas behov. Det handlar om en god och inkluderande miljö för såväl projektmedarbetare som projektdeltagare. Begrepp som ”Design för alla” och ”Universell design” brukar användas för att beskriva bra design som gynnar alla. Med universell utformning i fokus ökar tillgängligheten för alla, men det kommer fortfarande att behövas särskilda hjälpmedel för enskilda personer eller grupper.

Universell utformning – så funkar det -Film om vad universell utformning är. Om fördelarna med att utgå från mångfald och att göra rätt från början.

Akademikerförbundet driver det ESF-finansierade projektet Universell Utformning av Arbetsplatser (UUA). På webbplatsen finns bland annat tillgång till gratis utbildningar, en kunskapsöversikt och en transnationell lägesanalys som kan var till hjälp för projektgruppen i arbetet med tillgänglighet och icke-diskriminering.

Stöd i arbetet


Verktyg och metoder

Att införa ett tillgänglighetsperspektiv i verksamheten kräver ett systematiskt angreppssätt. Det här dokumentet är ett verktyg som systematiskt visar hur tillgänglighet ”görs” i relation till projektens planering och genomförande. Hela projektprocessen beskrivs från analys, mål och indikatorer, genomförande till uppföljning samt utvärdering.

För projektgrupper är sidorna 1-19 aktuella.

Vägledning för en tillgänglig verksamhet
Myndigheten för delaktighet (MFD) har bra verktyg för projekt att använda i sitt tillgänglighetsarbete. På deras webbplats finns bland annat checklistor för tillgängliga fysiska och digitala möten och konferenser, stöd för att arbeta med tillgänglig information och olika kunskapsunderlag.
Projektgruppen kan ha nytta av materialet både i analys och genomförande fas.


Fördjupad läsning

Att mötas av hinder – en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning (Diskrimineringsombudsmannen, 2014)

Det övergripande syftet med denna rapport är att analysera vad anmälningarna som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning handlar om med fokus på att identifiera mönster i upplevda hinder för personer med funktionsnedsättning.

Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2019
Redovisning av en undersökninge som visar situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Resultatet av undersökningen redovisas främst utifrån personer som har en funktionsnedsättning respektive en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och jämförelser görs med befolkningen. Den här undersökningen kan bidra till projektets tillgänglighetsanalys.