Icke-diskriminering

Innehåll på sidan

Icke-diskriminering är en av de horisontella principer du och dina kollegor aktivt måste arbeta med i projekt som finansieras av ESF-rådet.

Guide som stöd i arbetet

Det finns en guide som ger er stöd i arbetet, En guide för att främja lika rättigheter och möjligheter. I guiden finns handledning om hur ni kan arbeta med icke-diskriminering i hela projektprocessen, från analys till genomförande och utvärdering. Det finns också fördjupad information om icke-diskriminering och arbetet för lika rättigheter och möjligheter samt projektexempel.

Om icke-diskriminering

Icke-diskriminering handlar om att inte diskriminera, att inte missgynna eller behandla någon sämre än någon annan i en jämförbar situation. För att se till att ingen diskrimineras behövs kunskap om diskrimineringsgrunderna, vad direkt och indirekt diskriminering innebär och hur diskriminering sker. Kunskap ökar vår medvetenhet om förekomsten av och risken för diskriminering.

Att inte diskrimineras är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med sju diskrimineringsgrunder. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funkstionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

I arbetet för icke-diskriminering är det grundläggande att arbeta för lika rättigheter och möjligheter, att arbeta förebyggande och att skapa förutsättningar för att alla ska kunna utvecklas på sina egna villkor. Det kräver kunskap om vilka normer och förhållningssätt som bidrar till exkludering och diskriminering. Normerna hänger samman med maktordningar och privilegier. Att visa på privilegier kan skapa både oro och motstånd. Därför innebär ett aktivt arbete för lika rättigheter och möjligheter också ett attityd- och förändringsarbete.

Diskriminering i Sverige idag

Både aktuell forskning och rapporter från Diskrimineringsombudsmannen (DO) visar att diskriminering förekommer inom olika samhällsområden, inte minst i arbetslivet. Forskningen visar att exempelvis ålder, funktionsförmåga och etnisk tillhörighet påverkar individens möjligheter att kallas till anställningsintervju eller att få ett arbete. Därför medför diskriminering också att kompetens inte tas till vara.

Det förekommer även diskriminering och ojämlik behandling som har att göra med andra bakgrundsfaktorer än lagens diskrimineringsgrunder. Klass, eller socioekonomisk status, är ingen diskrimineringsgrund i Sverige, men är ändå en viktig faktor, som påverkar människors livssituation. Exempelvis så har barn till föräldrar med låg utbildning och låg inkomst sämre förutsättningar att skaffa sig en hög utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden.

Det finns också andra hinder för att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Hindren kan exempelvis vara regler, rutiner, normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden.

Icke diskriminering och Socialfonden

Målet för Socialfonden i Sverige är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning. Programmet ska förstärka EU 2020-strategin, som handlar om en hållbar, smart och inkluderande tillväxt. Utgångspunkten är ett arbetsliv där alla har lika rättigheter och möjligheter. För att nå dit krävs ett aktivt arbete.

Icke-diskriminering har en central plats i det nationella socialfondsprogrammet. Hur bra människor inkluderas och har lika möjligheter beror inte bara på om det finns förutsättningar för utbildning och tillgång till arbetstillfällen. En viktig förutsättning för att Socialfondens mål ska nås, är att människor inte exkluderas genom att system och individer är diskriminerande.

Icke-diskriminering i ESF-projekt

Svenska ESF-rådet har som målsättning att skapa förutsättningar för ett icke-diskriminerade arbetsliv för alla. Projekten som ESF-rådet finansierar ska därför arbeta för lika rättigheter och möjligheter och icke-diskriminering.

För att projektgruppen ska kunna integrera ett icke-diskrimineringsperspektiv, krävs god kunskap om att det förekommer diskriminering, hur den kan ta sig uttryck och mekanismer bakom diskriminering. Denna kunskap ska sedan användas i utformning och genomförande av projektet. I ansökan ska det framgå hur projektet ska arbeta med detta konkret.

Exakt vad som krävs av ett enskilt projekt för att uppfylla icke-diskriminering beror på projektet i sig. Stöd i hela projektprocessen finns i Guide för arbetet med lika rättigheter och möjligheter.

Använd arbetet med aktiva åtgärder i er ordinarie verksamhet

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska enligt lag arbeta med aktiva åtgärder. Det är ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Som projektgrupp kan ni ha stor hjälp av att kontakta dem som arbetar med dessa frågor i era ordinarie verksamheter för att lära av deras arbete. Framförallt arbetet som handlar om arbetsförhållanden kan vara till hjälp för projektgruppen.

Läs mer.


Stöd i arbetet

Verktyg och metoder

I guiden kan ni i projektgruppen läsa om hur ni kan arbeta med icke-diskriminering i hela projektprocessen, från analys till genomförande och utvärdering.
I guiden finns också fördjupad information om icke-diskriminering och arbetet för lika rättigheter och möjligheter samt projektexempel.


Den här skriften tar bland annat upp vad som kännetecknar ett utvecklingsarbete där lika rättigheter och möjligheter står i fokus och vad som ska uppnås för att arbetet ska betecknas som framgångsrikt. Skriften behandlar hela projektprocessen, inklusive hur en kan mäta och följa upp arbetet och bygger på erfarenheter från tidigare socialfondsprogram.

Boken MedVerkan ger inspiration och stöd i att arbeta praktiskt för lika rättigheter och möjligheter med utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningssätt och innehåller både praktiska exempel och teori. Boken innehåller också handledning i gruppövningar och tips på frågor att diskutera.

Diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck är en av de sju diskrimineringsgrunderna. Det är den diskrimineringsgrund som senast  tillkommit i lag (1 januari 2009). Detta innebär att det sedan dess finns ett heltäckande skydd mot diskriminering av transpersoner. Trots detta har mycket lite hänt på arbetsmarknaden i Sverige när det kommer till transpersoners rättigheter i praktiken. Den här foldern vänder sig till alla som arbetar med utvecklingsfrågor i arbetslivet, en hjälp på traven när det kommer till transpersoners lika rättigheter och möjligheter.

Fördjupad läsning om icke-diskriminering


Delar av mönster En analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer (DO, 2014)
Det huvudsakliga syftet med rapporten är att fördjupa förståelsen för diskriminering som samhällsföreteelse. Det gör rapporten genom att synliggöra mönster i individers upplevelser av diskriminering och vilka former diskriminering upplevs anta. I rapporten finns också flera berättelser om den upplevda diskrimineringen.

I den här skriften ges några exempel på hur diskriminering i arbetslivet kan se ut och vilka fakta som slutsatserna baseras på. Här lyfts också strategiska utgångspunkter i arbetet med att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.