Värmland Tillsammans får människor att växa

Publicerad: 13 mars 2021

Bättre hälsa, ökat intresse för samhället och flera deltagare till både jobb och studier är resultatet när projektet Värmland Tillsammans nu avslutas.

-Att se deltagarna växa, att de har fått ett språk och att deras behov har satts på kartan men också alla gemensamma aktiviteter över kommungränserna. Till exempel bio, friluftsdagar, utbildningar, lärseminarier och projektledarträffar. Det har varit roligast, säger koordinatorerna Pia Andersson, Malin Andersen och Jennie Holmberg.

Projektet med cirka 330 deltagare har drivits i tio kommuner i Värmland och startade i april 2018. Man har jobbat utifrån fyra fokusområden. Språk, hälsa- och friskvård, arbetsmarknad och samverkan och målgruppen har varit utrikesfödda kvinnor och män. Många av deltagarna har varit i Sverige under lång tid, upp till 15 år, utan att ha kommit närmare arbete eller studier, trots att de har deltagit i både SFI och andra arbetsmarknadsåtgärder.

Målet med projektet har varit att få 20 % av målgruppen närmare arbetsmarknaden och 20 % att etablera sig i studier. Slutresultatet blev något högre när det gäller studier (22%) och någon lägre när det gäller arbete(14 %) något som sannolikt hänger ihop med pandemin.  

-En bidragande orsak till att vi inte nådde högre är troligtvis covid-19 då praktik inte varit möjligt i samma uträckning inom de flesta områden och branscher som var aktuella för målgruppen, säger de tre koordinatorerna samstämmigt.

Vilka utmaningar har varit svårast?

Att nästan ingenting har varit anpassat eller tillgängligt för den här målgruppen. Att få handläggare/myndighetspersoner/behandlare och SFI-lärare att tro på deltagarnas förmåga och möjligheter att lära sig nya sätt att bemöta målgruppen samt att ordinarie verksamhet inte har råd med tolk och språkstöd i den utsträckning det behövs, är några svårigheter.

Hur känns det nu att projektet nu tar slut?

Det känns som att vi har kommit långt men har en bit kvar. Det hade varit bra att fortsätta några år till då vi ser att mycket hänt på slutet av projektet och att det tar tid att starta upp ett projekt och hitta framgångsrika metoder och samverkan.

Vilka reaktioner har ni fått från deltagarna?

Att man har fått bra stöd och hjälp och att man lärt sig mer svenska i projektet än på SFI. Man har fått stöd i kontakt med vården och man kan klara sig bättre på egen hand än man gjorde tidigare. Många har kunnat börja arbeta eller studera trots många år av passivitet och utanförskap.

Men även om projekttiden nu är slut så har vissa delar varit så lyckade att dessa kommer leva kvar.

-Ja i de flesta kommuner har man implementerat hela eller delar i ordinarie verksamhet och vi kan också se att många samverkans forum kommer att kvarstå, avslutar Pia Andersson, Malin Andersen och Jennie Holmberg.