information (1)
Cookies

Den här hemsidan använder cookies för att säkerställa bästa möjliga upplevelse på vår webb. Genom att använda denna webbplats förutsätter vi att du godkänner att vi sparar cookies på din enhet.

Lär dig mer

Spången har utvecklat personal både på och utanför jobbet

20 oktober 2022

Idag känner Ali Abdulkadir sig helt trygg i sin arbetsroll på LSS-boendet i Sätra. Med hjälp av Europeiska socialfonden har han fått nya verktyg att möta brukarna och deras behov, genom utbildning och djupare språkkunskaper. Nu planerar han att läsa vidare till undersköterska.

När en brukare på gruppboendet nyligen vägrade att duscha tog Ali istället med hen till simhallen.

Bilden visar Ali Abdulkadir
Ali Abdulkadir

– Jag visste att brukaren var intresserad av simning för länge sen, det kunde jag läsa mig till i brukarens dokumentation. Man måste hitta lösningar, säger han.

Att bygga förtroende och relationer, fånga upp signaler och ledtrådar i kommunikationen är en central del i arbetet på LSS-boenden där fokus ligger på brukarnas självständighet. Men för den som saknar utbildning eller tillräckliga kunskaper i svenska språket kan det vara knepigt.

– Det var jättesvårt i början, jag fick kämpa. Jag kände mig osäker och ibland blev det fel med språket, säger Ali som började på boendet som praktikant genom arbetsförmedlingen.

Många medarbetare har börjat sin yrkesbana just med praktik eller genom vikariat som över tid omvandlats till tillsvidareanställning. När Stockholms stad gjorde en genomlysning av kompetensförsörjningen inom vård- och omsorgsyrken samt förskolan såg man att det fanns stora behov av att höja utbildningsnivån.

– Att jobba med människor är ett kvalificerat jobb som kräver kunskap. Det här är personer som gör stora insatser för välfärden, de förtjänar relevanta och rätta förutsättningar, säger Lena Forsgren.

De gör stora insatser för välfärden

Hon jobbar på arbetsmarknadsförvaltningen på Stockholms stad och är projektledare för ESF-projektet Spången. Genom Europeiska socialfonden har personal inom vård- och omsorgsyrken samt förskola som tidigare saknat formell utbildning fått möjlighet att läsa in gymnasiekompetens. Ett sätt att höja kvaliteten på verksamheterna. Samtidigt har deltagarna kunnat utveckla sin digitala kompetens, ökat sina kunskaper kring studieteknik och fått fördjupade kunskaper i svenska språket.

– Nästan alla deltagare kom i mål med 800 gymnasiepoäng. Men jag skulle också säga att de vuxit två centimeter eftersom de utvecklats som människor. Nu kan de delta aktivt i medarbetarsamtal och lyfta frågor på arbetsplatsträffar, de har större självförtroende. Med teoretiska kunskaper finns det också en större förståelse för verksamheternas rutiner, metoder och strategier, säger Taisa Ranchber Granskog, enhetschef och tidigare projektledare i Spången.

Hon berättar att många deltagare upplever att Europeiska socialfonden hjälpt till att öppna fönstret till kunskap. Flera planerar nu att studera vidare. För Ali Abdulkadir är nästa steg att läsa till undersköterska.

– Man måste ha kunskap, jag valde att utvecklas, säger han.

– Många var oroliga och rädda att inte klara utbildningen, men istället har den väckt lust till att vilja läsa och lära sig mer. Det kan vara allt från akutsjukvård till konsthögskola. Vi tror att vi kommer att se effekter av detta lång tid framöver, säger Taisa.

Projektet, som startade hösten 2018, har justerats efterhand vilket både Taisa och Lena beskriver som en framgångsfaktor.

0B4A9314_1500x
0B4A9376_1500x
0B4A9502_1500xstående

– Vi såg att alla inte kunde delta i utbildningen på grund av att de saknade tillräckliga kunskaper i svenska språket och digital kompetens. Hade vi inte satsat på de bitarna hade vi gjort deltagarna en björntjänst genom att låta dem börja en utbildning där de riskerar att hoppa av för att ribban är för högt satt, säger Taisa.

Att det krävs mer förberedande insatser för att fler medarbetare ska våga, vilja och klara av att studera och fullfölja studier på gymnasienivå är en av de viktigaste erfarenheterna de tar med sig från projektet. Spången tog därför fram en utbildning kring studieteknik och digitalisering som finns tillgänglig för alla på Stockholms stads externa utbildningsplattform på nätet.

– Om inte medarbetarna är förberedda för att klara av att tillgodogöra sig utbildningar på gymnasienivå så riskerar satsningar som exempelvis Äldreomsorgslyftet att falla platt, säger Lena.

Med digital kompetens och datorvana upplever många medarbetare också att de fått bättre möjligheter att delta i samhällslivet. Det kan handla om att våga skaffa internetbank och göra ärenden på nätet eller att låna böcker på biblioteket.

– Mycket är digitalt idag och har man inte kunskapen blir det ett utanförskap. En deltagare sa till mig att nu efter utbildningen har hen möjlighet att byta arbete och flytta från Husby, säger Taisa.

FAKTA – SPÅNGEN

Syftet med projektet är att med medel från Europeiska socialfonden kompetensutveckla medarbetare som saknar formell utbildning inom förskola, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Medarbetarna studerar på gymnasienivå till barnskötare eller vårdbiträde.

Spången var från början tänkt som ett jobbrotationsprojekt där personer som stod utanför arbetsmarknaden skulle få en chans att etablera sig i arbetslivet genom att vikariera för de medarbetare som deltar i utbildningen. När pandemin kom valde man istället att lägga huvudfokus på befintliga medarbetare och ge dem verktyg för att kunna delta i utbildningen.

Projektägare är arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad och utbildningarna genomförs i samarbete med den gymnasiala vuxenutbildningen.

Projektet har pågått från september 2018 till juni 2022.

FAKTA – PROJEKTLEDARNAS TIPS

Gör en ordentlig omvärldsanalys och lägg tid på projektansökan. Se till att identifiera alla möjliga intressenter och samarbetspartners, vem eller vilka kan bidra och hur? Det är kanske särskilt viktigt i en stor organisation där det pågår många andra projekt samtidigt. Prata mer med varandra och förankra projektet hos de som ska samverka.

Ha mod att våga förändra. Det kan hända mycket under resans gång. När pandemin kom blev det kämpigt och vi fick lägga om arbetet helt. Men vi bestämde oss för att se varje utmaning som en möjlighet och satte oss ner och funderade. För oss var det en stor framgångsfaktor, att vi inte gav upp utan kämpade vidare. När man tror på något så fixar man det, vi trodde på projektet och såg hur viktigt det var.