Spången har utvecklat personal både på och utanför jobbet

Publicerad: 20 oktober 2022

Idag känner Ali Abdulkadir sig helt trygg i sin arbetsroll på LSS-boendet i Sätra. Med hjälp av Europeiska socialfonden har han fått nya verktyg att möta brukarna och deras behov, genom utbildning och djupare språkkunskaper. Nu planerar han att läsa vidare till undersköterska.

När en brukare på gruppboendet nyligen vägrade att duscha tog Ali istället med hen till simhallen.

– Jag visste att brukaren var intresserad av simning för länge sen, det kunde jag läsa mig till i brukarens dokumentation. Man måste hitta lösningar, säger han.

Att bygga förtroende och relationer, fånga upp signaler och ledtrådar i kommunikationen är en central del i arbetet på LSS-boenden där fokus ligger på brukarnas självständighet. Men för den som saknar utbildning eller tillräckliga kunskaper i svenska språket kan det vara knepigt.

– Det var jättesvårt i början, jag fick kämpa. Jag kände mig osäker och ibland blev det fel med språket, säger Ali som började på boendet som praktikant genom arbetsförmedlingen.

Många medarbetare har börjat sin yrkesbana just med praktik eller genom vikariat som över tid omvandlats till tillsvidareanställning. När Stockholms stad gjorde en genomlysning av kompetensförsörjningen inom vård- och omsorgsyrken samt förskolan såg man att det fanns stora behov av att höja utbildningsnivån.

– Att jobba med människor är ett kvalificerat jobb som kräver kunskap. Det här är personer som gör stora insatser för välfärden, de förtjänar relevanta och rätta förutsättningar, säger Lena Forsgren.

Hon jobbar på arbetsmarknadsförvaltningen på Stockholms stad och är projektledare för ESF-projektet Spången. Genom Europeiska socialfonden har personal inom vård- och omsorgsyrken samt förskola som tidigare saknat formell utbildning fått möjlighet att läsa in gymnasiekompetens. Ett sätt att höja kvaliteten på verksamheterna. Samtidigt har deltagarna kunnat utveckla sin digitala kompetens, ökat sina kunskaper kring studieteknik och fått fördjupade kunskaper i svenska språket.

– Nästan alla deltagare kom i mål med 800 gymnasiepoäng. Men jag skulle också säga att de vuxit två centimeter eftersom de utvecklats som människor. Nu kan de delta aktivt i medarbetarsamtal och lyfta frågor på arbetsplatsträffar, de har större självförtroende. Med teoretiska kunskaper finns det också en större förståelse för verksamheternas rutiner, metoder och strategier, säger Taisa Ranchber Granskog, enhetschef och tidigare projektledare i Spången.

Hon berättar att många deltagare upplever att Europeiska socialfonden hjälpt till att öppna fönstret till kunskap. Flera planerar nu att studera vidare. För Ali Abdulkadir är nästa steg att läsa till undersköterska.

– Man måste ha kunskap, jag valde att utvecklas, säger han.

– Många var oroliga och rädda att inte klara utbildningen, men istället har den väckt lust till att vilja läsa och lära sig mer. Det kan vara allt från akutsjukvård till konsthögskola. Vi tror att vi kommer att se effekter av detta lång tid framöver, säger Taisa.

Projektet, som startade hösten 2018, har justerats efterhand vilket både Taisa och Lena beskriver som en framgångsfaktor.

– Vi såg att alla inte kunde delta i utbildningen på grund av att de saknade tillräckliga kunskaper i svenska språket och digital kompetens. Hade vi inte satsat på de bitarna hade vi gjort deltagarna en björntjänst genom att låta dem börja en utbildning där de riskerar att hoppa av för att ribban är för högt satt, säger Taisa.

Att det krävs mer förberedande insatser för att fler medarbetare ska våga, vilja och klara av att studera och fullfölja studier på gymnasienivå är en av de viktigaste erfarenheterna de tar med sig från projektet. Spången tog därför fram en utbildning kring studieteknik och digitalisering som finns tillgänglig för alla på Stockholms stads externa utbildningsplattform på nätet.

– Om inte medarbetarna är förberedda för att klara av att tillgodogöra sig utbildningar på gymnasienivå så riskerar satsningar som exempelvis Äldreomsorgslyftet att falla platt, säger Lena.

Med digital kompetens och datorvana upplever många medarbetare också att de fått bättre möjligheter att delta i samhällslivet. Det kan handla om att våga skaffa internetbank och göra ärenden på nätet eller att låna böcker på biblioteket.

– Mycket är digitalt idag och har man inte kunskapen blir det ett utanförskap. En deltagare sa till mig att nu efter utbildningen har hen möjlighet att byta arbete och flytta från Husby, säger Taisa.