Re:Skills ökar hållbarheten inom textil och mode

Publicerad: 30 januari 2023

Genom kurser och workshops har Re:Skills gett mode- och textilföretag en skjuts på vägen mot en mer hållbar framtid. För stickdesignern Katarina Segerbrand har kunskaperna från projektet, som finansieras av Europeiska socialfonden, underlättat i diskussioner med leverantörer.

Som stickdesigner gör Katarina Segerbrand stickbeskrivningar på uppdrag av företag och magasin, hon har bland annat blivit publicerad i amerikanska Vogue Knitting och ställt ut sina alster i Japan. Hon är också anlitad av SVT:s kostymavdelning och är med och tar fram kläder till olika produktioner, ofta kan det handla om secondhandplagg eller återbruk från andra projekt.

– För mig har det egentligen alltid varit naturligt att tänka på att jobba hållbart Det finns en alldeles för stor konsumtion och produktion i mode- och textilbranschen idag, det är otroligt viktigt att bli medveten om det och att man kan tänka på olika sätt. Genom att vara informerad och uppdaterad kan jag leverera på bästa sätt utifrån mina egna förutsättningar samtidigt som jag spänner bågen lite till. Det gäller att alltid vara nyfiken, säger hon.

Göra medvetna val

Genom Europeiska socialfonden och projektet Re:Skills, som drivs av Högskolan i Borås tillsammans med Science Park Borås, har hon fått ökade kunskaper för att bemöta kunder och leverantörer.

– Jag gör stickbeskrivningar som andra kan sticka, på det viset stickas ju bara de plagg som kunden vill ha. För mig handlar det i stället om att göra medvetna val. Att arbeta med material som jag verkligen kan stå för, men också att inte köpa in för mycket garn eller att producera för mycket. Det får hellre ta slut än att jag ligger på för högt lager. Idag är jag noga med att inte inleda samarbeten med företag och leverantörer som bara har fokus på kvantitet utan försöker hitta sådana som tänker mer i samma banor som jag. När man får kunskap och blir medveten är det lättare att stå på sig och peka på andra möjligheter. Att ha mer på fötterna ger större trovärdighet och jag blir bättre på att få in motparten på min linje, säger hon.

Mode- och textilbranschen är mitt uppe i en strukturomvandling kopplad till klimatomställningen i samhället där fokus ligger på en mer hållbar produktion, konsumtion och handel. Fler intresserar sig för produktionskedjor och material samtidigt som efterfrågan ökar på erbjudanden utöver nyproduktion. Pandemin satte ytterligare press på branschen när försäljningen av skor och kläder störtdök, vilket drabbade både leverantörer och tillverkare samtidigt som en stor andel av personalen inom modehandeln permitterades.

Förutsättning för förändring

Med stöd från Europeiska socialfondens har nu aktörer i branschen fått hjälp att ställa om genom kompetensutveckling.
– Det handlar mycket om att medvetandegöra för att kunna vara med och påverka tidigt. Ska företagen överleva så måste de hänga med i utvecklingen. Genom Re:Skills har vi skapat en förutsättning för förändring, vi har satt bollen i rullning för att underlätta en nödvändig omställning i branschen, säger Anders Stenström, chef för forskning och innovation vid Högskolan i Borås och projektledare för Re:Skills.

Projektet går ut på att erbjuda kurser och workshops i allt från textil kvalitet till cirkulära flöden och hållbarhetsanalys.
– Vi har haft en bred målgrupp där vi riktat oss till personer inom textil, mode och handel. Det kan vara allt från inköpare på stora kedjor till den lilla textilbutiken som är ett enmansföretag med timanställda. Vi vänder oss till individer primärt men för att få till en långsiktig förändring så behövs ett samspel i hela organisationen, från ledning till medarbetare, säger Anders Stenström.

Nya kunskaper i kundmöten

Utbildningarna har i huvudsak skett via webben.
– Det har varit ett digitalt projekt till 80–90 procent. När vi skissade på upplägget tänkte vi oss fler hybridlösningar och fysiska event, men det blev svårt under pandemin. Fördelen har varit att vi har kunnat nå ut brett, men samtidigt försvinner tyvärr möjligheten för deltagarna att skapa nätverk och kontakt med varandra, säger Anders Stenström.

Genom Re:Skills har exempelvis butikssäljare fått nya kunskaper för att bemöta allt mer miljömedvetna konsumenter. Det kan handla om frågor som rör tvättråd, hållbarhet, hur ett plagg kan sys om eller vilket värde det har på andrahandsmarknaden.

– En av de största utmaningarna med projektet har varit att få branschen att se kompetensutveckling som en strategisk resurs i verksamhetsutvecklingen. Det finns ingen etablerad kultur av att låta medarbetare vidareutbilda sig. Även om man är medveten om att det behövs så har flertalet arbetsgivare inte prioriterat kompetensutveckling för medarbetarna.

Det har gjort att Re:Skills haft lättare för att fånga personer som redan har intresse för hållbarhetsfrågor eller eget driv att ta ansvar för sin kompetensutveckling.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar här, det är viktigt att man förstår vilken betydelsefull pusselbit kompetensutveckling är för att inte riskera att hamna på efterkälken. Många har kommit långt, men branschens syn på kompetensutveckling behöver förändras och det är något vi tar med oss framåt, säger Anders Stenström.

Han menar att det fortfarande finns mycket kvar att göra.
– Behovet av ökad hållbarhet finns kvar och vi kommer att jobba vidare med liknande projekt på samma tema framöver. Eftersom vi jobbat in Re:Skills kommer det säkert också att finnas kvar i någon form.