Nu byggs grunden för museernas digitala resa

Publicerad 09:55

Med stöd från Europeiska socialfonden genomför Riksantikvarieämbetet en omfattande kompetenssatsning inom digitalisering. Målet: att utbilda museipersonal på Stockholms 12 centralmuseer i digitalisering för att säkra ett beständigt sammanlänkat digitalt kulturarv.

Det som visas i montrarna på Nationalmuseum, Moderna museet eller Skansen är bara en promille av de samlingar som Stockholms centralmuseer förvaltar. Bakom kulisserna förvaras miljoner föremål som aldrig når allmänheten. Men det håller på att förändras.

Det är en demokratifråga. Kulturarvet tillhör oss alla men det blir lätt att det är inlåst i ett museum. När det är digitalt kan alla ta del av det, oavsett om du befinner dig i Stockholm eller på andra sidan jordklotet, säger Pia Thiel, kommunikatör för Digitala museilyftet på Riksantikvarieämbetet.

Vill du också se filmen om projektet?

Omfattande kompetenssatsning

Sedan 2023 driver Riksantikvarieämbetet projektet Digitala Museilyftet, med stöd av Europeiska socialfonden. Projektet involverar alla medarbetare på 12 centralmuseer i Stockholmsområdet.

Inom projektet har en e-learning-plattform tagits fram där museiarbetare går olika kurser. Alla 1 200 medarbetare inom Stockholms centralmuseer genomgår en basutbildning på åtta timmar.

Deltagarna introduceras till det digitala kulturarvet och digitaliseringens potential. Syftet är att skapa en gemensam grund och stärka medarbetarnas kompetens för att delta i den digitala utvecklingen, förklarar Pia Thiel.

AI öppnar för nya möjligheter

Digitaliseringen medför stora möjligheter när det kommer till bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Och kombinerat med andra digitala verktyg som exempelvis AI, som kan analysera enorma mängder kulturhistorisk data, går det att upptäcka mönster som öppnar för helt nya forskningsområden inom kulturhistoria, arkeologi och konstvetenskap.

Redan nu ser vi exempelvis AI-verktyget Swedish Lion som kan läsa handskrivna texter från 1600-talet med 95 procents noggrannhet, eller Laboratoriet för Digital Arkeologi vid Lunds universitet som skapar infrastruktur för arkeologisk data och möjliggör helt nya 3D-modeller, säger Fredrik Nordbladh.

Från museets villkor till användarens behov

Digitaliseringen handlar inte bara om ökad tillgänglighet utan om att säkra vårt kulturarv för kommande generationer. Föremål vittrar sönder med tiden, de kan förstöras av omvärldskonflikter eller naturkatastrofer. Fredrik Nordbladh betonar också paradigmskiftet utifrån ett användarperspektiv.

Museet har varit en plats som tar emot människor på museets villkor. Med digitalisering måste vi fråga: hur vill användaren använda samlingarna?