Bergsprängare – ett jobb med lysande framtidsutsikter

Publicerad: 8 juni 2020

Selma hade höga betyg i grundskolan och var bestämd på att hon vill ha ett yrke i bygg- och anläggningsbranschen. Inte sitta på kontor eller jobba inomhus. Så fick hon via Europeiska socialfondens projekt Rockcamp höra talas om bergarbetarutbildning. Bergsprängare – det visade sig vara rätta platsen för Selma. Nu är hon 17 år och går hon sista året på gymnasiet i Filipstad och ser fram emot att få börja jobba till sommaren. För jobb finns det.

Det råder brist på bergarbetare och vissa företag flyger in jobbare från andra världsdelar för att klara driften i gruvorna. ”Dirty, dark and dangerous” är gruvarbetaryrkets rykte. Ett farligt, smutsigt jobb som utförs i brist på dagsljus med manlig arbetskraft.Så ser det inte ut år 2019. Bergarbetet förändras, flyttar ovan jord och digitaliseras i allt högre utsträckning. Maskinerna utför de riskfyllda momenten och bergarbetarna är allt oftare placerade ovan jord med styrutrustningen. För Selma visade sig valet av gymnasielinje vara en fullträff. Vid utbildningstillfällena i gruvor och simulatorer i Hedemora får hon kunskaper som gör henne till en säkerhetsmedveten och duktig bergarbetare.

Rockcamp väckte Selmas intresse

– Bergsprängare är inte jobb som de flesta går runt och tänker på som ett möjligt yrkesalternativ, säger Selma. Så var det inte heller för mig, men via Rockcamp-projektet väcktes mitt intresse. Annars skulle jag kanske inte ha hittat rätt. 

Två av tjugo elever i hennes klass är tjejer – det är ovanligt med kvinnliga bergsprängare. Något som Selma inte tänker särskilt mycket på. Hon ser utbildningen som lika för alla oavsett kön. Hon trivs i miljön och känner sig inte behandlad annorlunda för att hon är tjej.

– Det är en lite annan jargong när det bara är killar men det är enbart kul försäkrar Selma.

Och föräldrarna har stöttat henne i yrkesvalet, trots överraskningen att deras dotter skulle bli bergsprängare. Att yrket skulle vara smutsigt och farligt håller hon inte med om.

– Visst kan det vara tungt och till och med skitigt vid vissa tillfällen vid sprängningar, säger Selma. Och beskriver ingående hur man apterar sprängladdningar i en gruva. Ett jobb som ibland kan vara tungt men som har stora säkerhetsmarginaler och som känns tryggt för Selma. 

Tränar styrkelyft för dynamitens skull

Hon tränar styrkelyft på gym för att ha den fysiska styrka som behövs och det har hon nytta av  när lådor med dynamit ska fraktas till sprängplatsen. För att kunna spränga, berättar Selma, krävs flera moment som ska göra det hela säkert. Dynamiten transporteras för sig, tändarna i separata förpackningar och slutligen behövs en kod som bara några få har tillgång till. Allt för att sprängmaterialet inte ska hamna i orätta händer.

De stora tryckluftsborrar som vi förknippar med gruvarbeten är sällsynta. Istället sitter borrarna i en borrigg, en hytt varifrån borrandet sköts i en sluten miljö med lågt buller och smutsen på avstånd. Det finns också borrmaskiner som kan styras på avstånd med radiovågor. 

– Det tekniska är häftigt med bergarbetaryrket, säger Selma. Att få sitta i ett kontrollrum med skärmar, datorer, styrmekanismer och veta att arbetet med att bryta malm sker kanske tusen meter under jord.

Säkra framtidsutsikter

Selma är tillsammans med kompisen Linnea de enda kvinnliga eleverna i årskurs tre. Året under, tvåorna, har inga tjejer alls men i första årskursen fylls det på med ett par stycken. Varför väljer då tjejerna bort bergarbetarutbildningen trots att framtidsutsikterna är så goda?

– Det vet jag inte, men för mig var det sprängningarna som verkade mest spännande i yrket. Dessutom finns det väldigt få tjejer som utbildar sig till bergsprängare vilket var motiverande för mig. Jag vill gärna bryta ny mark, säger Selma.

Högskoleförberedande yrkesutbildning

Selma ser fram emot att få bli klar med skolan och ge sig ut på arbetsmarknaden. Att få tjäna egna pengar och starta vuxenlivet. Lönerna för en bergarbetare är bra och medellönen ligger på 40 000 kronor. Selma har valt att gå en högskoleförberedande yrkesutbildning. Det gör att om hon en dag skulle vilja vidareutbilda sig till ingenjör eller något annat tekniskt yrke på högskolenivå så kan hon söka in direkt utan kompletteringar.

När hon går ut skolan i vår  så är hon utbildad bergsprängare och bergsborrare. Efter några månaders praktik så får hon sitt Sprängkort – en slags legitimation som öppnar porten intill yrkeslivet. Om hon sen också kompletterar med en grävmaskinistutbildning så kan hon vraka och välja bland jobben.

Rockcamp lockar kvinnor till bergarbetaryrket

Allt fler unga människor väljer bort yrkesutbildningarna på gymnasiet. Det skapar brister inom många yrkesområden. Detta gäller inte minst för byggindustrin och gruvnäringen. Bergutbildningarna liksom byggindustrin och gruvnäringen är också starkt mansdominerade vilket gör det ännu svårare att hitta intresserade. Därför startade Rockcamp- för att skapa en yrkesutbildning inom bergsområdet som lockar kvinnor i högre utsträckning och som kan svara upp mot industrins behov. För Selma har projektet definitivt skapat ett intresse och en känsla av att ha valt rätt jobb.

– Vad jag vet säkert är att jag inte vill ha ett yrke där man sitter still på kontor. Bergsprängare är ett roligt jobb och jag tycker att tjejer borde tänka lite mer fritt. Frisörlinjen behöver inte vara den mest attraktiva linjen – bergsprängare är definitivt ett bra jobb också för tjejer, avslutar Selma.