Logotyp på utskrifter

Stäng

3 december - Webbinarium om fattigdom i dagens Sverige

Mer information och anmälan.

Förlängt arbetsliv

Bakgrund

Äldre som har en anställning har generellt sett en stabil position på arbetsmarknaden. Men av dem som förlorar jobbet efter 55-årsåldern kommer en betydande andel aldrig in på arbetsmarknaden igen. Ålder har betydelse för en persons konkurrensförmåga på arbetsmarknaden.

 

Andelen personer över 65 år har passerat 20 procent i Sverige. Pensionsåldern kommer att höjas i takt med medellivslängden för att öka försörjningskvoten. Samtidigt vet vi också att det finns en betydande kompetensbrist inom flera områden, som väntas förvärras kommande år. Från samhällets sida finns alltså en önskan om att människor i möjligaste mån ska arbeta till uppnådd pensionsålder.

 

Bland tjänstemän ökar intresset för att arbeta längre, men motsvarande trend syns inte i yrkeskategorier med fysiskt krävande yrken och yrken som inte förutsätter längre utbildning än gymnasium. Anledningar till skillnaderna mellan olika yrkeskategorier som brukar anföras är arbetsmiljöfrågor till exempel belastning, skador, psykisk påfrestning mm. Samtidigt som ett tidigt utträde från arbetsmarknaden utgör en risk för att individen får leva med låga inkomster. Mönstret kan bidra till att förstärka ekonomisk ojämlikhet. Att män och kvinnor väljer, eller tvingas, lämna arbetslivet innan uppnådd pensionsålder har alltså konsekvenser både för samhället och den enskilde.

 

I det här projektet avser temaplattformen att samla in (sannolikt befintlig) kunskap om exitprocesser för personer äldre än 55 år, samt de samhällsekonomiska konsekvenserna av för tidiga utträden på arbetsmarknaden.

 

Kommunerna är särskilt intressanta för den här studien, eftersom de i egenskap av arbetsgivare anställer många män och kvinnor i yrken som inte förutsätter eftergymnasial utbildning. Samtidigt bär de delvis kostnaderna för människors sociala och ekonomiska välfärd genom t.ex. social- och äldreomsorg. Har kommunerna något att vinna, i ekonomiska termer, på att bedriva aktiva insatser för att behålla sin arbetskraft längre upp i åren, är en för projektet relevant frågeställning.

 

Kunskapssammanställningen ska användas som ett underlag i diskussioner om utformningen av nya utlysningar av socialfondsmedel riktade till personer 55+ med risk för att lämna arbetsmarknaden innan uppnådd pensionsålder. Forte kommer att kunna använda resultatet som kunskapsunderlag i sitt strategiska arbete med frågan om förlängt arbetsliv, samt i samband med framtida utlysningar.

Målgrupp

Svenska ESF-rådets analysavdelning, Fortes nationella program om arbetslivsforskning.

Studiens omfattning

Projektet ska resultera i en kunskapsöversikt där befintlig statistik för exitprocesser för personer i åldrarna 50-67 år, redovisas uppdelat på olika branscher, samt samhällsekonomiska konsekvenser av tidiga utträden från arbetsmarknaden. Relevanta frågeställningar är: Vilka lämnar arbetet i förtid, av vilka skäl, och i vilka sektorer/branscher? Och vad kostar det? För individen medför en tidig pensionsavgång att den allmänna pensionen blir lägre, samhället förlorar skatteintäkter på uteblivet arbete, samt eventuellt kostnader för försörjningsstöd, vidare kan man anta att långtidsarbetslöshet leder till försämrad hälsa, vilket medför ytterligare kostnader för samhället.

Leverans

Rapport med rekommendationer.

 

 

Projektet pågår till 31 december 2020.

 

Projektledare: Anna-Karin Florén, anna-karin.floren@forte.se
Utförare: Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, eskil.wadensjo@sofi.su.se
Kontaktperson på ESF: Susanna Holzer, susanna.holzer@esf.se