25-033-S13 - SEA plattform för mikroinnovatörer

Projektet vill lösa problemet att många sociala mikroinnovatörer har idéer för en inkluderande samhällsutveckling, men de omfattas idag inte av innovationssystemet. Detta beror på att systemet i viss mån är fragmenterat, där rådgivning och finansiering sällan hänger ihop. Den nuvarande strukturen i innovationssystemet, som i hög grad ställer krav på ekonomiska muskler och etablerad organisationskapacitet, utgör ett strukturellt tillgänglighetshinder för enskilda mikroinnovatörer.
Mikroinnovationerna har ofta en inbyggd potential att öka samhällets tillgänglighet, exempelvis lösningar för äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Problemet blir därmed att avsaknaden av ett stödjande ekosystem förhindrar spridning av lösningar som kan förbättra tillgängligheten för många medborgare.

Innovationssystemets ensidiga fokus på riskkapitaldrivna tillväxtbolag leder till en strukturell diskriminering. Kapitalet gynnar i praktiken vissa grupper. Till exempel går 99 procent går till företag som drivs av män och cirka 1 procent till kvinnors företagande. Dessutom satsas ofta på nystartade så kallade Start-ups inom klimat-, teknik- och lifescience , och företagsformen ska i den absoluta majoriteten av fallen vara aktiebolag. Stödsystemet för företagsstart och utveckling, såsom science parks, inkubatorer och Almis rådgivning med flera, riktar sig helt eller till största delen till dem som startar så kallade tillväxtföretag. Detta exkluderar i praktiken flertalet sociala mikroinnovatörer som kan tillhöra grupper som är underrepresenterade i traditionella affärsstrukturer, såsom exempelvis kvinnor, personer som driver sociala företag eller personer som startar företag som en lösning på utanförskap.

De sociala innovatörerna är antingen i målgruppen, eller befinner sig nära målgruppen de hittar innovativa lösningar för. Det gör också att sociala innovatörer ofta inte ser sig som varken företagare eller innovatörer. Dessutom har de ofta en annan sysselsättning och drivs av engagemang, inte av att tjäna pengar.

Problemet beror på en kombination av orsaker på tre nivåer:
Strukturnivå: Den skeva allokeringen av kapital och resurser, med övervägande fokus på riskkapitaldrivna tillväxtbolag, exkluderar sociala mikroinnovatörer. Ekonomiskt stöd saknas för sociala innovationer då mikroinnovatörer sällan kan få riskkapital eller lån om de inte har företag, och kan visa hur idén ska generera vinst.

Organisationsnivå: Stödsystemet är fragmenterat och specialiserat, vilket innebär att rådgivning och finansiering sällan hänger ihop. Det saknas en plattform eller arena inriktad på att stödja enskilda sociala mikroinnovatörer. Projektet syftar till att skapa den organisationsstruktur och det sammanhang som idag saknas i rådgivningsstrukturen.

Individnivå: Mikroinnovatörerna, som även kan komma från målgruppen för innovationen eller är närstående målgruppen, har en unik förståelse för utmaningen men kan ha begränsad kunskap om bland annat innovation, idéutveckling och stödsystem. Generellt ser sociala innovatörer inte sig som varken företagare eller innovatörer. En ensam social innovatör kan också ha svårt att hitta personer med liknande utvecklingsidéer och sammanhang att befinna sig i. Projektet kommer att arbeta med kompetens- och kunskapsutveckling genom riktad rådgivning och affärsutveckling.

Konsekvenserna är bland annat att idéerna ofta inte utvecklas och att lovande lösningar för samhällsutmaningar riskerar att hamna i byrålådan. Detta leder till att innovationsgraden sjunker inom den sociala sektorn , ekonomisk ojämlikhet vidmakthålls , och samhällets totala tillgänglighet hämmas. Att potentiellt nyskapande och inkluderande företag inte kan ta sig från idéstadie till marknad innebär ett missat tillfälle att skapa nya hållbara jobbtillfällen.

Målgruppen är mikroinnovatörer som inte genom något företag eller organisation är med och utvecklar den sociala innovationen. De är oftast drivna av värderingar som ska ge ett bättre samhälle för många, sina egna behov eller en närståendes, och oftast löser sociala utmaningar för människor, där samhället inte löser problemet i dagsläget.

Projektmål Projektmålen är:
Projektet har rekryterat lika många män som kvinnor och identifierat 6 st mikroinnovatörer som blivit anställda av Coompanion Fyrbodal.

Mikroinnovatörerna levererar prototyper (produkt, modell eller tjänst) som adresserar identifierade sociala behov i programområde E. 3 st.

Etablerat och implementerat en plattform för sociala innovationer i Fyrbodal med utgångspunkt i Social enterprice academy Sweden. 1 st.

Mikroinnovatörer har genomgått en innovationsprocess i sin helhet

Marknadsföra och sprida de framtagna prototyperna på ett tillgängligt sätt 3 st.

Workshops har genomförts i de tre samarbetskommunerna samt på Högskolan Väst. 4 st.

Valda metoder och tillvägagångssätt
Projektet kommer att etablera en stödfunktion, "SEA plattform för mikroinnovatörer", baserad på Social Enterprice Academy Sweden. Stödfunktionen syftar till att ge nödvändig struktur, expertis och den initiala finansieringen (deltidsanställning) för att omvandla enskilda idéer till testbara lösningar (prototyper).

Projektets huvudmetod bygger på att anställa 6 mikroinnovatörer (hälften kvinnor och hälften män) i en deltidsanställning (25%) under 12 månader. Detta syftar till att ge dem förutsättningar och tid för att genomgå SEAs innovationsprocess. Den specifika processen möjliggör en fokuserad utvecklings- och testfas, vilket genererar att en prototyp levereras. Genom att inkludera en fas för att etablera en organisations- och finansieringsmodell säkerställs att innovationen blir bärbar och inte dör när projektet tar slut. Detta är avgörande för att skapa de hållbara strukturer som utlysningen efterfrågar. Mikroinnovatörerna ska genomgå innovationsprocessen, vilket inkluderar att:
Utveckla sina idéer i enlighet med de tematiska målområdena i programområde E.
Analysera potential, hinder och möjligheter.
Skapa en hållbar verksamhetsplan.
Testa och utveckla sina innovationer.
Leverera en prototyp.
Skapa en ändamålsenlig företags-/organisationsform.
Marknadsföra och sprida innovationerna.
Hitta fortsatt finansiering.

Projektet kommer aktivt att söka och prioritera idéer från mikroinnovatörer vars lösningar direkt syftar till att förbättra livsvillkoren för individer som berörs av program E:s tematiska områden. Samarbetspartners i projektet är Vänersborgs kommun, Bengtsfors kommun, Trollhättan Stad (som också är medfinansiärer) , Högskolan Väst och Social Ekonomi Fyrbodal , samt medfinansiären Fyrbodals kommunalförbund. Samarbetet är centralt för att adressera samhällsutmaningarna och ge innovationsutveckling till mikroinnovatörer som idag faller utanför. Genom att involvera dessa aktörer planeras en långsiktig hållbar struktur för sociala innovationer i Fyrbodalsområdet.