Projekt

Det här projektet tar sin utgångspunkt i en av vår tids mest akuta utbildningspolitiska och samhälleliga utmaningar: att alltför många unga inte fullföljer sin skolgång med tillräckliga kunskaper och formell behörighet för att kunna etablera sig i arbetslivet och samhället. Projektet fokuserar på att motverka skolavhopp och öka andelen elever med gymnasiebehörighet – en fråga som inte bara påverkar individens livsvillkor utan också samhällets utveckling, kompetensförsörjning, sammanhållning och framtida tillväxt.

Projektet har sin geografiska bas i Dalarnas län, en region som under senare år sett en negativ utveckling i andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, liksom en hög andel gymnasieavhopp. Flickornas behörighet till gymnasiet har minskat drastiskt de senaste åren. Projektet syftar till att vända denna utveckling genom ett brett angreppssätt med insatser på individ-, och organisationsnivå.

Problembilden som projektet adresserar är komplex och mångfacetterad. I centrum står frågan om utbildningsmisslyckanden i grund- och gymnasieskolan. Ett tydligt problem är den låga andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet. I Dalarna saknar cirka 18 procent av eleverna denna behörighet, vilket i sig är alarmerande. Särskilt utsatta är elever från studieovana hem, utrikes födda elever samt flickor, vars studieresultat har försämrats under senare tid. Det finns även betydande skillnader i resultat mellan skolor inom samma kommun, vilket pekar på en bristande likvärdighet.

Ett annat centralt problem är att många elever, även de som påbörjar gymnasiet med behörighet, avbryter sina studier i förtid. Dessa avhopp beror ofta på svag valkompetens, bristande kännedom om arbetsmarknaden och en alltför turbulent övergång mellan skolformerna. Dessutom är samverkan mellan skolor, socialtjänst, arbetsgivare och andra aktörer ofta bristfällig. Det saknas strukturer för kollegialt lärande, långsiktigt utvecklingsarbete och effektiv samverkan kring elever i riskzonen.

Konsekvenserna av dessa problem är djupgående och märks på flera nivåer. För individen innebär en ofullständig skolgång försämrade livschanser. Ungdomar utan gymnasieexamen har betydligt sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, och tenderar i högre grad att hamna i utanförskap och bidragsberoende. Den låga utbildningsnivån får också konsekvenser för självbild, motivation och framtidstro. För skolorna innebär den höga andelen elever i behov av stöd en växande belastning på redan pressad personal. Lärarna har ofta svårt att hinna med att identifiera tidiga signaler på skolsvårigheter, särskilt när orsakerna är komplexa och rör allt från psykisk ohälsa till social problematik. Istället för att arbeta förebyggande tvingas skolorna ofta agera reaktivt, vilket är ineffektivt och resurskrävande.

På samhällsnivå försvårar bristen på utbildad arbetskraft möjligheterna till tillväxt och utveckling, särskilt i en region som Dalarna där efterfrågan på kompetens är stor. Företag tvingas avstå från expansion eller nyrekrytering på grund av svårigheter att hitta rätt kompetens. Samtidigt riskerar könssegregerade utbildningsval att förstärka ojämställdhet och minska samhällets förmåga att nyttja hela befolkningens kompetens. Projektets övergripande syfte är att fler ungdomar ska lämna grundskolan med gymnasiebehörighet och att färre ska avbryta sina gymnasiestudier. Därutöver syftar projektet till att genomföra insatser, utveckla metoder och strukturer för att kunna ge tidiga och långsiktiga stödinsatser till elever som riskerar att misslyckas i skolan. Det handlar också om att stärka ungas förmåga att göra välgrundade val genom ökad valkompetens och bättre arbetsmarknadskunskap. En viktig del av projektets målsättning är att motverka könsstereotypa utbildnings- och yrkesval, och därmed bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. För att uppnå detta ska projektet även stärka samverkan mellan skola, arbetsliv och andra samhällsaktörer.

Målgruppen för projektet är elever i årskurs 7 till och med första terminen i gymnasiet, i tolv av Dalarnas kommuner. Projektet kommer att arbeta både med insatser på klassrumsnivå och individuellt stöd till elever i riskzonen. Det är särskilt angeläget att möta behov hos grupper som statistiskt är mer sårbara, såsom elever med utländsk bakgrund och flickor som uppvisar ökande psykisk ohälsa och sämre betyg.

För att nå målen kommer projektet att arbeta med flera strategiska insatser. En viktig komponent är att arbeta elevnära genom att introducera elevcoacher – vuxna som finns tillgängliga i skolan för att bygga relationer, lyssna, stötta och bidra till trygghet. Erfarenheter från tidigare projekt som Ung Kraft visar att sådana insatser leder till både förbättrade skolresultat och ökad trivsel. Elevcoacherna fungerar också som bryggor mellan elever och skolans övriga resurser. Studie- och yrkesvägledningen ska samtidigt utvecklas till att vara ett ansvar för hela skolan. Genom att arbeta integrerat med vägledning kan elever få mer relevant och sammanhållen information om arbetslivets krav och möjligheter. Elevernas valkompetens ska stärkas genom att ge dem insikt i vilka utbildningsvägar som leder till vilka yrken, och hur deras egna intressen kan kopplas till arbetsmarknadens behov.

En annan viktig del i projektet är att skapa strukturer för erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande mellan skolor, kommuner och andra aktörer. Genom att utveckla och sprida goda arbetssätt vill projektet bidra till långsiktig kapacitetsuppbyggnad i skolsystemet. I samarbete med Arbetsmarknadskunskap ska eleverna ges ökade kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar, vilka kompetenser som efterfrågas och hur deras utbildningsval påverkar framtida möjligheter. På så vis blir skolgången mer meningsfull och relevant för eleverna.

Projektet kommer också att fokusera på att underlätta övergången från högstadiet till gymnasiet, en övergång som för många elever är en avgörande och sårbar period. Genom att identifiera riskelever tidigt och följa upp deras behov, kan skolorna arbeta mer förebyggande och minska risken för avhopp.

Projektet vilar på en gedigen forskningsgrund. Den systematiska forskningsöversikten av Beatrice Hernandez betonar att skolavhopp ofta har sin grund i en känsla av misslyckande, bristande motivation och svaga relationer till vuxna. Motivation för skolan hänger starkt samman med upplevelsen av att lyckas. Därför behövs insatser som både stärker elevernas självförtroende och skapar en mer tillgänglig och inkluderande skolmiljö. Projektet bygger också vidare på beprövade erfarenheter från tidigare satsningar i Dalarna, såsom Plugga klart, Framtidskraft, och Ung Kraft där bland annat coachstöd, arbetsmarknadsanknytning och samverkan med elevhälsan visat sig vara framgångsfaktorer.

Sammanfattningsvis tar projektet ett helhetsgrepp om en samhällsutmaning med långtgående konsekvenser. Genom att kombinera elevnära relationer, stärkt vägledning, förbättrad samverkan och arbetslivsanknytning skapas ett sammanhållet stöd för att fler elever ska lyckas i skolan. Insatserna riktas både mot individens behov och mot systemens förmåga att möta dessa behov på ett långsiktigt och hållbart sätt. Med fokus på jämlikhet, jämställdhet och kompetensförsörjning har projektet potential att bidra till ett mer inkluderande och robust utbildningssystem – och i förlängningen till ett starkare samhälle. Projektet kommer att bidra i stor utsträckning till utlysningens förväntade resultat på både individ, organisations- och strukturnivå: INDIVIDNIVÅ - Fler elever slutför grundskolan med gymnasiebehörighet. - Fler elever får stöd, genom exempelvis yrkesvägledning, att göra medvetna studieval utifrån deras egna förutsättningar. - Fler elever väljer, och slutför, en gymnasieutbildning som leder till vidare studier eller arbete. ORGANISATIONS- OCH STRUKTURNIVÅ - Att samverkansformer mellan relevanta aktörer stärks utifrån individens behov. PÅ SIKT - Höjd utbildningsnivå, minskad arbetslöshet, fler i sysselsättning, minskat utanförskap och mer jämlik arbetsmarknad.